Häromdagen var det en märkesdag för projekt Wilum og Bellum i Älvdalen.

Då överlämnades den allra första färdigtryckta boken av omkring 10 olika som projektet jobbar med att ta fram. Överlämnandet ägde rum på Coronabehörigt avstånd: författaren Barbro Götesson tog emot boken stående på balkongen av Elin Bergman som gjort de fina illustrationerna i boken. Elin stod nere på marken och lämnade de exemplar Barbro ska ha i en kartong utanför dörren.

Elin Bergman visar upp boken Rigåvur, som hon illustrerat och Barbro Götesson, på balkongen, skrivit texten till.

Denna premiärbok har titeln ”Rigåvur įe övdalsk sågå”. Det betyder ”Virverlvindar en älvdalsk saga”, på svenska. Rigåvur kan man också kalla barn som far fram som små tromber när de leker.

Barbro skrev boken för tre-fyra år sedan, berättade hon på telefon. Huvudpersonerna i boken heter Iedwig och Elin och vad jag förstår är det Barbro själv och en lekkamrat i byn Blyberg som var förebilder för flickorna i boken.

Bokens baksida med författarporträttet av Barbro Götesson.

Boken handlar om de två flickorna som går vilse i vinterskogen. De råkar ut för ett riktigt oväder. Snöstormen yr omkring dem, de fryser och är trötta… Vad som sen händer där avslöjar vi inte.

- När jag växte upp fanns det bara sagoböcker på svenska, men om vi ska kunna behålla älvdalskan är det väldigt viktigt att barnen får lära sig läsa, säger Barbro Götesson.

Just detta är också en av tankarna bakom det stora projektet Wilum og Bellum i Älvdalen som nu alltså börjat trycka de första böckerna av de omkring tio böcker som är planerade.

Projektet finansieras med sju miljoner kronor av svenska staten genom Allmänna Arvsfonden och målgruppen är barn och unga.

- Det känns fantastiskt att boken nu är klar. Det är ett lyft för älvdalskan att barn- och ungdomsböcker kan produceras inom vårt projekt, säger projektledare Ing-Marie Bergman.

Emil Eriksson som är ungdomssamordnare i projektet välkomnar tillskottet av litteratur på älvdalska:

- Just barn- och ungdomsböcker har vi ett stort behov av.

Är du intresserad av att köpa boken mejlar du en intresseanmälan till emil.eriksson@alvdalen.se. Boken finns i en begränsad upplaga.

Text: Björn Rehnström

Bilder: Ing-Marie Bergman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Duplantis tränar på svenskan. Det är bra!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag på eftermiddagen den 17 januari var på Gunnarsons Specialkonditori på Södermalm i Stockholm fann jag till min glädje att den engelskspråkiga skylten om biskvin Garbos tårar hade bytts ut mot en svenskspråkig skylt om semlor. Jag tänkte optimistiskt att mitt obesvarade mejl till konditoriet den 6 januari om den engelskspråkiga skylten nog ändå hade burit frukt. Så här löd mitt mejl:

”Hej!

Gunnarsons Specialkonditori är ett mycket trevligt konditori med många delikatesser i kak- och brödväg. Därför smärtar det mig att ni skriver om Garbos tårar på engelska trots att Sveriges officiella språk är svenska. Kolonialspråket engelska håller på att äta upp det svenska språket. Det borde alla bekämpa. 

När jag i förrgår tog upp den engelskspråkiga skyltningen med en av era anställda försvarade hon valet av språk med att det är mycket turister på Söder och att det är många på Söder som talar engelska. Min åsikt är att om det finns människor som besöker Gunnarsons Specialkonditori och som inte kan svenska men däremot engelska kan de fråga på engelska vad Garbos tårar innehåller. Dessutom kan väl inte alla turister engelska, inte heller alla invandrare.

När jag igår åter var och handlade semlor på Gunnarsons Specialkonditori tog jag upp den engelskspråkiga skyltningen på nytt med samma biträde som hade expedierat mig i förrgår. Jag berättade att jag hade skrivit om skyltningen på engelska i Språkförsvarets nätdagbok. Då svarade hon mig bara kort att det är slutdiskuterat om detta och hänvisade mig till info@gunnarsons.se. Därför skriver jag nu till er i detta ärende. Tacksam för svar!

”Garbos tårar”:

http://mobil.sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2021/01/04/11702641-garbos-tarar/

Vänliga hälsningar

Christina Johansson”

För säkerhets skull frågade jag biträdet som hade expedierat mig om skylten om Garbos tårar var borttagen på grund av att den var skriven på engelska.Till min besvikelse fick jag ett nekande svar. Garboskylten var utbytt mot semmelskylten eftersom det nu är semmeltid. När semmeltiden är över kommer Garbo’s Tears upp igen. Tänk ändå om fler hade reagerat mot engelskans koloniala intrång i den svenska språksfären!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Törnell - Vintersaga

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vintervisa

Redan fåglarne ha flytt 

För de barska vinternätter, 

Och kring städer och kring slätter 

Drifvor hopat sig på nytt. 

På min ruta, isomfluten, 

Föds en frostros i minuten; 

Hör, det smäller uti knuten! 

Hunden sig för kölden drar. 

Här är skyndsamhet af nöden: 

Låt’ oss blåsa lif i glöden! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vandrare, till hemmet gå 

För att härdens trefnad söka! 

Kölden brukar jämt sig öka, 

När som veden sprakar så. 

Dock, jag vet att modig te mig: 

Rosa, pälsbeklädd och klemig, 

Skall en ljuflig fristad ge mig 

Under vinterns kulna dar. 

Men hvad du är kall, min lilla! 

Sätt dig i mitt knä! -- Sitt stilla! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vinterdagen bleknar bort. 

Öfver snön styr natt sin kosa. 

Kärleken oss gynnar, Rosa -- 

För vår skull är dagen kort. 

Se, en vän och hans väninna! 

Vi bli flere, kan jag finna. 

Dubbelt klar skall glädjen brinna! 

Var välkommet, unga par! 

Kölden flyr för vänskapsflamman: 

Omkring brasan tätt tillsamman, 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Lampan tändes, och dess sken 

Ysterheten gränser skrifver. 

Rosa oss ett tecken gifver: 

Bordet väntar, dukadt re’n. 

Och nu kommer vännen trägen 

Fram med mången gammal sägen; 

Än om röfvare på vägen, 

Än om troll till ord han tar. 

Punschen ryker snart i bålen, 

Hela laget rundt går skålen: 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Mörka vinter, kall och rå! 

Du i hvitt naturen kläder. 

Dina bistra nordanväder 

Tysta ej vår sång ändå.

Medan spiselglöden kolar, 

Fantasien nejder målar, 

Där en vårlig himmel strålar, 

Och där kärlek hemvist har. 

Till dess åter rosor blomma, 

Låt’ oss dörrarne tillbomma! 

Låt’ oss hålla värmen kvar! 

Carl Snoilsky

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag vill lämna en kommentar beträffande språks likvärdighet. FN har sex officiella arbetsspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Under mina år vid FN samordnade jag förhandlingar av juridiskt bindande avtal på miljösidan vilka alltid var flerspråkiga. Det ställdes mycket stora krav på att varje beskrivning och förpliktelse framställdes på absolut likvärdigt sätt på de olika språken. Det fick aldrig förekomma att en eventuell otydlighet på ett språk skulle kunna förstås bättre på ett annat språk. Sådana hänvisningar fick inte förekomma. Ett avsiktligt svävande uttryck på ett språk måste nödvändigtvis vara exakt lika svävande på de andra språken. Att detta ställer mycket höga krav på juristernas, översättarnas och språkrevisorernas kompetens är självklart. Ett bindande FN-avtal innehåller därför alltid en avslutande ”artikel” som klargör detta med text som t ex ”The original of the present Protocol, of which the English, French and Russian texts are equally authentic, shall…” eller ”L’original du présent Protocole, dont les texts anglais, français et russe sont également authentiques, est…”. Alltså: alla är ”autentiska”.

Jag gör denna kommentar som belägg för att ett språk aldrig får tillåtas inkräkta på ett annat, åtminstone inte på kvalificerad nivå, utan att den önskvärda och nödvändiga flerspråkigheten måste innebära likvärdighet mellan de språk som används i officiella sammanhang. Inget språk är förmer än något annat. Kanske är detta något att betänka i dagens debatt om engelska språkets pågående invasion i Sverige.

Lars Nordberg

F.d vicedirektör vid FN i Genève

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret

Språkbytesexperimentet i svensk skola

- engelska till varje pris?

Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (redaktörer) 

ISBN 978-91-519-6917-6

sprakforsvaret@yahoo.se

Språkförsvaret är ett nätverk som diskuterar engelskans expansion på svenskans bekostnad. Nätverket bildades 2002, 2005 blev Språkförsvaret en förening. Nu har man gett ut sin fjärde bok, en samling av 18 olika artiklar. Medverkande är lärare, samhällsvetare, journalister och författare och andra. Den här gången är det frammarschen av den Internationella Engelska Skolan (IES) som är bokens huvudämne. Hur förhåller sig  pedagogiken inom IES till verkligheten? Och, hur är det möjligt att en friskola kan breda ut sig så enormt? Vid sidan om dessa mera granskande artiklar behandlas även språkets betydelse i sig. Att behärska landets huvudspråk och kultur innebär att man kan delta i samhällslivet och dess utveckling som likvärdig och på demokratisk grund.     

Friskolorna har till och från varit omdiskuterade allt sedan friskolereformen 1992. Sedan dess är det möjligt med skolor som drivs som bolag med skattebetalarnas pengar, unikt i världen! IES, Sveriges största friskolekoncern idag, har ett fyrtiotal grundskolor i hela landet, ytterligare fyra kommer att öppnas till hösten 2021. En gymnasieskola finns i Stockholm. I december 2020 hamnade IES i blåsväder genom sina försäljningsturer, vinster på skattebetalarnas bekostnad. I dagarna gick det genom nyheterna att IES vill betygsätta eleverna redan efter årskurs fyra istället för årskurs sex. En ansökan har lämnats in.

Sverige är i all synnerhet genomsyrat av engelskan genom internet, film, reklam och musik bland annat. Engelska är första – ofta enda – främmande språk. På högskole- och universitetsnivå skrivs alltfler avhandlingar på engelska. Är det så att svenskan marginaliseras när IES propagerar för den globaliserade världen där engelskan fungerar som ”lingua franca” för handel och vandel? Nej. För de allra flesta unga i Sverige väntar en framtid i Sverige och arbete som alltmer kräver god behärskning av svenska språket, påpekar Bo Alvberger, språklärare och frilansskribent. Även författaren Björn Ranelid bekräftar på sitt sätt att engelskan är överskattad – bara med tanke på antalet människor på jorden som använder det språket i ord och skrift.       

Tvåspråkighet nås bara i ursprungslandet, inte genom skolan i ett annat land, det skriver Olle Josephson, professor i nordiska språk och Ewa Wallin, lärare, med stort engagemang på språkfrågor anser rakt på sak att föräldrar och elever har gått på en rejäl blåsning. IES håller på med ett språkbytesexperiment utan någon som helst vetenskapligt beprövad grund, bara som affärsidé.

Men varför prioriteras IES av så många föräldrar? Här är Johan Enfeldt mycket tydlig: elevunderlaget är mycket mera homogent än i den kommunala skolan. Läsovana föräldrar – ofta invandrare som själva måste tackla svenskan – söker sig inte dit. Fristående skolor får säga nej till elever när de anser att det är fullt. Sådant får inte kommunen göra. Felet ligger alltså inte vid IES utan hos politikerna som är felunderrättade och bidrar till segregering. Istället måste personalstyrkan öka och jämbördig utbildning  ges för samma chans åt alla i dagens mångkulturella Sverige.

Språkbytesexperiment i svensk skola är en ögonöppnare. Sedan 2009 finns en språklag som fastställer att Sverige visserligen har erkända fem minoritetsspråk (inte engelska) men att huvudspråket är svenska. Eller finns det en risk att vi blir ett kolonialland, berövat sitt eget språk.

Susanne Gerstenberg

Vår anmärkning: Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris? - ISBN 978-91-519-6917-6 - kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kronor - porto för 44 kronor i vanligt brev eller för 59 kr i förpackning tillkommer. Antologin kan också beställas från nätbokhandlare eller från välsorterade fysiska bokhandlare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket skriver:

”Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.”

Lyssna här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)