En  medarbetare på tidningen Stockholms Varjehanda ogillar att den nya utställningen, "Inpiration - Iconic Works", på Nationalmuseum har fått en engelsk titel (Facebook 1/3 på Språkpolisernas Högkvarter). Han får dock mothugg av flera personer, som bl.a tycker att det är bra för turisternas skull. En finlandssvensk skriver att titeln kunde vara på både svenska och engelska. Jag tycker att han har helt rätt. Kanske till och med på ytterligare något språk, tyska, finska?  Kostnaden är förmodligen försumbar.

Peje

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...till det svenska språket!

Verksamheten på bilden var under ett antal år utlagd på ett privat företag med ett engelskklingande namn.

Nu anges verksamheten åter på svenska. Det är både bra och logiskt eftersom det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, enligt den svenska språklagen från 2009 har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är en kommentar till en debattartikel i Aftonbladet)

Samtidigt tillåter samma politiker att skattefinansierade språkbytesskolor med undervisning på ett främmande språk utan någon som helst officiell ställning i landet (engelska) bedriver undervisning i rent kolonial stil. Dessa skolor tillåts dessutom snabbt att expandera och bedriva sin språkbytesverksamhet allt längre ner i åldrarna.

Detta trots att det finns forskning som visar att de inte blir så mycket bättre i engelska och, framförallt, sämre i svenska. Gymnasielärare har vittnat om dessa språkbytesskoleelevers inte sällan erbarmliga svenska.

Är detta vad svensk skola via våra gemensamma samhällsresurser  (skattemedel) ska syssla med? Det vill säga ett självfinansierat språkbyte? Vi är det enda land i världen som tillåter dessa galenskaper! Det anser inte vi språkförsvarare!

Undervisning i svensk skattefinansierad grund- och gymnasieskola ska, endast språkämnen undantagna, uteslutande ske på svenska. Vårt sedan 11 år tillbaka lagstadgade och officiella huvudspråk. De som inte klarar av eller står ut med svenskspråkig undervisning kan söka sig till ett engelskspråkigt land. Engelska är ett obligatoriskt ämne i svensk skola sedan tiden efter andra världskriget och är därmed det sist språk som behöver och ska någon extrahjälp i Sverige. Detta i synnerhet på det svenska språkets bekostad!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu efter brexit när Storbritannien har lämnat EU tycker jag nog att Unionen kan moderniseras och utvecklas.Varför inte i detta sammanhang introducera franska, italienska och tyska som de nya arbetsspråken inom Unionen? Engelska språket förlorar givetvis på Storbritanniens utträde. Det är bara Republiken Irland som nu har engelska som EU-språk. 

Det skulle absolut inte skada om fler europeiska språk än engelska kunde främjas inom EU. Det kan vara ett bra sätt att försöka bredda och utveckla språkkunskaperna på den europeiska kontinenten. Möjligtvis skulle då fler ungdomar intressera sig för dessa språk. Franska, italienska och tyska är dessutom EEC/EU: s grundarspråk år 1957. De blev också snabbt de officiella språken i EEC på den tiden. 

Själv är jag väldigt trött på att höra tv-intervjuer/föredrag från EU på olika varianter av engelska. Det är allt från "svengelska", "frengelska" till "polskengelska" med flera "komiska" varianter. Det blir irriterande, ensidigt och tröttsamt i längden. Vid officiella tv-intervjuer och föredrag borde EU-delegaterna/kommissionärerna alltid använda sitt modersmål och simultantolkas.

Ytterligare en förändring i EU: Jag anser att samtliga EU-länder också automatiskt bör ingå i eurosamarbetet. Det vill säga ha valutan euro som officiellt betalningsmedel. Det skulle bland annat innebära att Sverige också måste införa euron. Sverige har ju fördelen av att stå utanför eurosamarbetet. Svenska kronan har därför under åren kunnat "smygdevalveras" ett par gånger. Det innebär konkurrensfördelar gentemot övriga EU-länder med euron som betalningsmedel.

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades den 2/3 i Skånska Dagbladet)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den sprider sig som  en löpeld, engelskan. Skolor med engelska som huvudspråk sprider sig snabbt i Sverige. Företag i Sverige anser sig så internationellt beroende, att de inte ens kan verka på landets språk här i vårt avlånga land.

Varför ställer jag då upp varje måndag på ett språkcafe för att prata svenska med nyanlända som har ambitionen att lära sig språket? Jo, för att det finns de som förstår att språket är mer än att tala och skriva.Det innehåller och avslöjar karaktär, kultur, social samvaro, kunskapsinhämtning, dagsrutiner,  dagdrömmar, traditioner, matkultur, det dagliga livet och mycket mera. 

Därför förefaller det inte särskilt bra att försöka införa ett annat  språk i landet. Det leder bara till språkdränkning, och i mina ögon är det dessutom bara snobberi. 

I svenska medier kan man finna annonser för varor och tjänster på, ofta dålig, engelska. Även platsannonser där företag söker medarbetare i Sverige, är på engelska. Jag undrar hur många med engelska som modersmål som läser eller tar del av svenska medier. 

I mina språkstunder med nya svenskar, stöter jag ofta på högutbildade personer som inser att svenskan är det språk de måste tala för att klara av samhällets alla svårigheter och för att trovärdigt kunna kommunicera med arbetskamrater och medborgare i det här landet.  Många av mina adepter har funnit kärleken i Sverige med partner från landet. Och vi svenskar, liksom många av dem som kommer hit, talar engelska. Därför frågar jag alltid vilket språk som talas i deras hem. I allra flesta fall får jag svaret engelska. Oftast är det kvinnor som befinner sig i den situationen, Det finns också de som jobbar på företag där man enbart pratar engelska (ofta IT-företag). I stället för att tala svenska och skriva på svenska, så verkar det som om  man tror att det höjer statusen om man klämmer till med dålig eller medioker engelska.

Den irakiska tandläkaren som satt mittemot mig och drack kaffe, berättade att han talade svenska (kan det ganska bra) med sina patienter, men fick då ofta riktigt svar på engelska. Så fel, påpekade han. Jag vill ju tala så mycket svenska som möjligt.

Handeln och reklambranschen anser jag vara de stora bovarna när det gäller anglofieringen av vårt språk. Framför mig har jag en annons från ekonomiföretaget Klarna. Det är ett uppslag i tidningen Kvällsposten/ Expressen. Företaget är svenskt, vänder sig till svenska kunder och annonserar i svensk press. Inte ett ord på svenska i annonsen! Vad ger det för signaler? SAS med flera, har TV-reklam enbart engelska! Varför det? Värst är ändå annonser  där delar av texten är på engelska och resten på svenska.Ofta hänger inte den texten ihop. för att den engelska delen inte har riktigt samma betydelse på engelska som på svenska.
Nonchalanta engelsmän som blivit svenskar för att de har sina jobb här, struntar i att lära sig vårt språk eftersom de klarar sig på engelska. Vart leder det? Och mina engelska vänner i England, skrattar åt detta språkfenomen!

 Slurligen vill jag ösa min galla över svenska skolan som bara har obligatorisk undervisning i ett främmande språk! Hur är det med tyskan och franskan och spanskan t.ex.? Alla tre världsspråk! För naturligtvis är språkkunskaper i det närmaste nödvändiga i en globaliserad värld! Men hemlandets modersmål är ändå viktigast!

Stig Engzell

Medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Yair Sapir, filosofie doktor i nordiska språk

1 mars 2020

I slutet av januari i år besökte jag Malung, Lima och Älvdalen för att utbilda, informera och för att själv förkovra mig ytterligare i den lokala historien, kulturen och språkliga varieteter. Jag har rest till Älvdalen under de senaste 18 åren på grund av mitt stora intresse og engagemang för älvdalskan, numera inom revitaliseringsprojektet Wilum og bellum (’Vi vill och vi kan’). I Malung höll jag dessutom ett föredrag om malungsmålet ur ett större nordiskt perspektiv i föreningen Talô mâlungsmål :s regi.

Under min sista dag i Malung och övre Dalarna fick jag ett tips om en revy på mål, som hölls i byn Öje. Som tur var lyckades min vän ordna så jag kunde köpa en biljett till Lännviksrevyn, som den heter, i årets upplaga På dzöfft vattn (’På djupt vatten), som annars var slutsåld för hela säsongen. Det var åttonde gången revyn hölls och jag blev djupt imponerad över den höga kvalitén denna revy höll, som med inslag av både sketcher, sång och dans. Revyn handlade dels om lokala vardagsärenden och social kritik, knutna till Malung och Lima, dels roliga episoder, som skulle kunna äga rum varsomhelst. Snart insåg jag att även jag som ’utböling’ kunde bli rejält road av den, inklusive inslagen på de lokala målen, även om jag trots mina kunskaper i älvdalska och tidigare besök i Malung ändå inte kunde hänga med på allt som sades.

Detta videoklipp innehåller ett urval sketcher och sångnummer.

Bakôm flötä "Bakom flötet" (på öjsmål) - bakom flötet har inte bara konkret betydelse på svenska.

Lännviksrevyn är unik på flera sätt: För det första är alla skådespelare tonåringar, vilket gör den till Sveriges yngsta revy. Dessutom är en stor del av revyn på mål. Förutom svenska växlade tonåringarna mellan inte minst tre(!) olika varieteter: malungsmål (s.k. sockenmål), öjsmål (från byn Öje inom den gamla Malungs socken) och limamål.

Se också ytterligare videoklipp på Facebook!

Dalarna är det län i Sverige där dialektsplittringen har fortsatt längst. Språkvetare har beskrivit mål från de olika grenarna av dalmålen (de s.k egentliga dalmålen) närmast som skilda språk. Samtidigt har dalmålen varit de mest motståndskraftiga gentemot dialektutjämningen. Dalmålen kan indelas i tre grenar: nedansiljans-, ovansiljansmål och västerdalmål. Malungsmålet (inkl. öjsmålet) och limamålet ingår i västerdalmålen. Den tydligaste skillnaden mellan malungs- och limamålet, även för det otränade örat, är malungsmålets ’typiska’ dalmål-satsmelodin (den som egentligen har sitt ursprung i Bergslagen), jämfört med limamålets tydliga norska satsmelodi. Den som vill finna den ursprungliga satsmelodin för dalmålen får dock förflytta sig österut till älvdalskan, som är ett av ovansiljansmålen. Vidare har målen i Lima och Transtrand, till skillnad från övriga dalmål, behållit de fornnordiska diftongerna. Samtidigt bör nämnas att det förutom dalmål talas andra språk och mål i Dalarnas län, nämligen sydsamiska, norska mål i Särna-Idre och bergslagsmål.

Men tillbaka till revyn: Initativtagare, producent och regissör är den 18-årige Erik Karlsson. Han och hans kompis Andreas Martinsson driver den tillsammans. Efter revyn intervjuade jag Erik kort. Han berättar att han fick idén till Lännviksrevyn tillsammans med en annan kompis, Olov Runesson, när de som 11(!)-åringar tittade på gamla VHS-band med Fôssrevyer, revyer på malungsmål från byn Fors. De båda tänkte att det visst inte skulle vara så svårt att göra något liknande igen. Först tänkte de göra revyn på svenska, men då tyckte Eriks farmor att inte kan man spela en revy i Malung på annat än malungsmål. Därför kom malungsmålet och så småningom även limamålet in i bilden. Under de senaste åtta åren har andelen mål ökat i revyn medan andelen svenska minskade.

Skådespelarna, varav de flesta inte talar mål till vardags, har fått lära sig uttalet och språkmelodin av de äldre. På revyn försöker de använda gammalt språkbruk, i likhet med det som talas av den äldre generationen.

Erik vet inte om hans revy har fått den yngre generationen att använda malungsmålet mer än förut, men han berättar att han ändå tycker sig höra mer mål i sin skola, där både grundskolan och gymnasiet ingår. Annars tycker han att malungsmålet har varit på tillbakagång under de senaste åren till skillnad från Lima, där barn uppmuntras att tala mål genom de så kallade språkstipendierna från Besparingsskogen.

Till frågan om Erik tänker göra karriär som skådespelare svarar han med ett entydigt nej. Motiveringen var dock något oväntad för mig: ”Jag känner mig inte helt säker på min svenska. Jag pratar alltid malungsmål med de äldre och med mina kompisar och det känns som mitt naturliga språk. Jag skulle inte kunna yttra mig fritt på rikssvenska”, säger han på en svenska som i mina öron låter helt naturlig.

Nedan kommer följande videoklipp från revyn:

Dôllärstår ’Dollar Store’ (ett nyetablerat företag i Malung, på malungsmål)

Besparingsbåtn  ’Besparingsbåten’ (på limamål)

Bakôm flötä ’Bakom flötet’ (på öjsmål)

Bakudag ’Bakisdag’ (på malungsmål)

Lännviksrevyn har sin nästa säsong januari-februari 2021. Se även:

https://www.facebook.com/lannviksrevyn/

Övriga spel med lokal anknytning som går i sommar (mest på svenska, eventuellt med dialektala inslag):

Skinnarspelet i Malung (19-21 juni):

http://www.skinnarspelet.com/

Ingemarsspelen i Nås (26-30 juni):

https://www.ingmarsspelen.se/

Värmlänningarna i Ransäter (19-28 juni):

http://www.ransater.com/upplev/varmlanningarna

Vidare läsning om malungs- och lima-/transtrandsmålet

Larsson, Mass Elisabet. 2011. Mera malungsmål. Samt supplement till malungsmål från A till Ô. (Boken innehåller en beskrivning av malungsmålet från 1936, samt grammatik, korta historier och sånger med förklaringar)

Björklund, Stig. 1994. Dalmålsstudier. Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 1994. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. (Skriften innehåller bl.a ett kapitel om malungs- och ett kapitel om lima-/transtrandsmålet)

Malungsmål.se http://www.malungsmal.se/ (Föreningen Talô malungsmål:s hemsida)

Se och lyssna på delar av Lännviksrevyn här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)