Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner idag:

”SVT-nyheterna i morse, angående tillfälligt minskad import från Kina (skönt att slippa mer skit från Wish, tycker jag):

-’Vad skulle kunna vara ett worst case scenario?’

Jag skulle föredragit ’Vad är det värsta som kan hända?’, men det är förstås häftigare på engelska."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maria Ludvigsson skriver i dagens SvD:

"Sverige som land, Sverige som hem eller Sverige som en mental gemenskap klarar sig utan ett eget flygbolag. Även utan en gemensamt antagen och fastslagen definition av vad som är svenskt och inte. Men utan vårt språk blir det svårt. Tanken på att behöva lämna sitt modersmål och resten av livet tala någon annans språk, att aldrig vara hemma i orden, är otrevlig.

Att lära sig svenska är kanske det enda som spelar roll för att hitta in till den där gäckande tillhörigheten. Theodor Kallifatides har beskrivit detta bättre än någon annan. Han kom till Sverige från Grekland, ett land med ärorik kulturhistoria, var främmande i svenskan men erövrade det och blev författare.

Han förklarade i en intervju på denna sida (19/8-17) att ett språk måste ha absoluta regler. Det måste finnas rätt och fel för att språk ska gå att lära sig. 'Språkligt godtycke är inkörsporten till barbariet', sade han. 'Vem kan orientera sig om det inte finns rätt och fel? Bara den invigda, den som redan kan.'”

Theodor Kallifatides fick för övrigt Språkförsvarets pris 2016.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Language Nerds skriver på sin webbplats:

”Den tid det tar att lära sig ett språk är något som alla studerande tar hänsyn till innan de beslutar sig för att lära sig ett visst språk. För att hjälpa dig att fatta ett tidseffektivt beslut sorterade The Foreign Service Institute (underställt USA:s utrikesdepartement – min anmärkning) stora språk runt om i världen i fem svårighetsgrupper beroende på deras skillnader till engelskan.”

Det som förvånar är tyskans och de romanska språkens placering. Det skulle alltså ta knappt ett halvår för en genomsnittlig amerikansk UD-anställd att lära sig de tre nordiska språken, danska, norska, svenska och nederländska liksom de romanska språken. Gäller det omvända för dem som talar ett romanskt språk? Talare av romanska språk brukar inte tillhöra de internationella tio-i-topp-testerna i fråga om kunskaper i engelska.  Däremot beräknas det ta 30 veckor att lära sig tyska. Varför? Vilka är svårigheterna med tyskan? Genus- och kasussystemet? Hjälpverbens placering i bisatser?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Karin Pihl skriver i Göteborgs-Posten:

”Den där SAS-reklamen, som hävdar att skandinaver inte har någon kultur, var ju fånig. Varför skulle alla andra länder och regioner ha en kultur men inte vi? Så unika är vi trots allt inte. Men reklamen ställer ändå en intressant fråga. Vad är skandinavisk kultur? Finns det en sådan?”

Även om den politiska splittringen i Skandinavien inleddes redan på vikingatiden, skedde en temporär förening under Kalmarunionens tid. Språken i Norden utgår alla från fornnordiskan, dansk tunga, med undantag för finskan och samiskan, och danska, norska och svenska är fortfarande sinsemellan förståeliga. Böndernas ställning har också varit stark bland flertalet nordiska folk. Kulturen i de nordiska länderna präglas dessutom fortfarande av protestantismen.

Många svenskar tror att Jantelagen är typisk svensk, men den skrevs av en norrman, Aksel Sandemose, som växte upp i Danmark. Att Jantelagen är gångbar över de nordiska statsgränserna är väl ett uttryck för skandinavismen?

Läs vidare här! 

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det svenska företaget Klarna kommunicerar med svenska folket på engelska. Helsidesannons idag i DN.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...och kommer att säga det igen!

Många artister upplever ett lyft av att sjunga på sitt modersmål, svenska, istället för att gömma sig bakom engelska, med klichéer och "yeah:n". Denna unga artist slår årets Idol-jury med häpnad när han, bland all engelska, sjunger på... svenska!

Superlativen haglar och även det mycket vackra svenska ordet "innerlig" luftas. Mera av denna vara, ja tack! Mindre engelska, ja tack!

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Resumé skrev för två år sedan:

”För tio år sedan var alla marknadschefer. Punkt slut. Idag kan listan över titlar som används istället för eller tillsammans med marknadschef göras oändligt lång. Och gärna också något om loyalty, officer eller digital i titeln.”

Läs vidare här!

Helsingborgs Dagblad publicerade en artikel på samma tema den 8 februari, men som ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Uno Jarsjö skriver på Språkförsvarets vänner på Facebook:

”Just nu visas en riktigt bra belgisk polisserie på SVT. Man pratar flamländska och originaltiteln är De Dag. Det har man översatt till The Day. På vilket sätt är det relevant att ha en engelsk titel på en flamländsk teveserie som visas på svensk teve?”

SVT svarade så här:

”Vad gäller utländska serier, som inte är på engelska, översätter vi titeln antingen till en svensk eller engelsk sådan för att våra tittare ska förstå den. Generellt sett väljer vi enbart en engelsk titel över en svensk i de fall där serien har blivit så pass känd internationellt sett som i detta fall."

Uno Jarsjö kommenterar:

”Jag tvivlar på att särskilt många i Sverige utanför fackkretsar hört talas om serien innan den dök upp på SVT.”

(Denna nätdatgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)