Skolverkets publicerade en rapport 2018, som heter ”Engelskspråkig undervisning: en kartläggning och utvärdering av engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola”. 

Skolverket skriver följande om rapporten:

”Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. Den sammantagna bilden är dock att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.

Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Skolverket föreslår därför att regeringen utreder och ser över regleringen.”

Att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på elevernas engelska, innebär naturligtvis att den jämförs med den traditionella undervisning som har skett i engelska som första främmande språk i Sverige alltsedan andra världskrigets slut.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt ett pressmeddelande från den 10 januari har Internationella Engelska Skolan (IES) köpt upp den spanska privatskolan Colegio Joyfe. Skolan, som är baserad i Madrid, har cirka 2 000 elever i åldrarna tre till arton år.

Skolbyggnaden ingick i köpet och IES betalade totalt 16 miljoner euro, vilket motsvarar runt 169 miljoner kronor.

– Genom förvärvet fördubblar vi nästan antalet elever i våra skolor i Spanien och är nu den sjätte största icke-religiösa skolgruppen i landet, säger vd:n Anna Sörelius Nordenborg.

Det är självfallet svenska skattepengar, läs skolpengen, som finansierar IES expansion utomlands. På vilket sätt blev den svenska skolan bättre av att dessa pengar försvann  utomlands?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket)

Grammatikfestivalen 2020 anordnas vid Humanistiska fakulteten och är en del av Göteborgs universitets bidrag till den nationella grammatikdagen. Boka in fredagen den 20 mars 2020 för heldag med spännande föreläsningar om språk och grammatik. Årets tema är Grammatik och undervisning.

Välkomna!

Tid: Fredag den 20 mars 2020
Plats: Humanistiska fakulteten, Renströmsgatan 6
Tema: Grammatik och undervisning

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett språk med stort inflytande i andra språkområden, för närvarande framförallt engelska, får inte endast språkliga och kulturella effekter i dessa samhällen.

Med ett språk kommer influenser och till slut även själva "tänket". Det är ingen slump att Sverige har gått ifrån kollektivism och höga samhällsambitioner till extrem individualism samt att viljan att "ta sig fram bäst det går på egen hand" på 40 år.

När influenserna, vad gäller såväl semestervistelser, utbildning samt arbete, så gott som enbart kommer från länder som Storbritannien och Förenta staterna, kan resultatet inte bli annat än ett marknadsliberalt tänk och i förlängningen ett välfärdstänkande som har mycket lägre ambitioner än vad vi historiskt sett har varit vana vid i vårt land. Vi ska komma ihåg att såväl England som Förenta staterna är klassamhällen av ett helt annat snitt än Sverige har varit. Det är vi själva som måste vara samhällskritiska och fråga oss om det är dithän även vi ska gå.

Personligen anser jag att varken Storbritanniens eller (och framförallt) Förenta staternas samhällsmodell är något eftersträvansvärt, tvärtom!

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enlig denna nyhetsartikel från i fjol gick kafékedjan Fika på pumpen, d.v.s begärdes i konkurs, i New York. Förhoppningsvis hann kedjan också introducera svenskt bryggkaffe i stället för det blask som kallas ”american coffee” på hotell runtom i världen.

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN Åsikt har idag publicerat ett svar på Olle Källs debattartikel av den 20 januari. Debattören får svar direkt här:

Mitt svar är som alltid: God undervisning är alltid att eftersträva och inget hindrar språkundervisning av olika slag. Jag gick själv på latinlinjen med mängder av språk. Problemet börjar när svenskan inte längre behandlas som Sveriges viktigaste språk utan sorteras ned till tillval eller oviktigt alternativ. Problemet är också att människor för det mesta inte förstår vidden av att dagligen ersätta svenska ord och uttryck med engelska. Det är förödande för svenskans framtid. 

Tove

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen stod att läsa att Dagens Nyheters filmredaktör, Helena Lindblad, ansåg att det var höjden av slöhet att vår kulturminister, Amanda Lind, inte hade sett ett enda av bidragen som var nominerade till vår inhemska filmgala, Guldbaggegalan.

Lindblad skrädde inte orden utan hon ansåg att kulturministerns agerande "var så slappt att man baxnar".

På samma sätt anser undertecknad, att det är höjden av slapphet och naivitet av ansvariga skolpolitiker att inte reglera undervisningen på främmande språk hårdare än idag inom svensk skola. De godkänner med nuvarande hållning en rent kolonial situation!

Inget annat land tillåter skattefinansierade språkbytesskolor med 50 % av undervisningstiden på främmande språk (så gott som alltid engelska) i grundskolan och 90 % i gymnasieskolan.

Dessa skolor har med nuvarande regelverk till och med rätt att föreskriva att det även ska talas engelska på elevernas och lärarnas fritid, det vill säga på rasterna.

Jämför med svensk arbetsmarknad - gud nåde det företag som försöker inskränka invandrares rätt att tala sina respektive språk under raster på arbetsplatsen!

Det är också så slappt att man – baxnar!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att utelämna har/hade i bisatser är ett udda språkdrag i ett språk. I en avhandling vid Göteborgs universitet utreds frågan - se ingress:

"Har eller inte har, det är frågan. I en ny språkvetenskaplig avhandling vid Göteborgs universitet undersöks när verbet har och hade i bisatser började vara möjligt att utelämna. Och det ges en förklaring till spridningen av utelämnandet: Den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska."

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)