Nyskrivet finlandssvenskt, av Sanna Tahvanainen som växte upp i ett tvåspråkigt hem men som har valt att skriva på svenska.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  Gatuskylt i Tiverton, Devon, i England

Det rapporteras också att sällskapet The Apostrophe Protection Society har lagts ner. Det beror inte bara på grundarens höga ålder, 96 år, utan också på "att ignoransen har vunnit" enligt samme grundare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Undertecknad har på sistone noterat att ordet Rea har blivit vanligare igen, efter att ha varit hårt ansatt av Sale under ett antal år.

Framförallt har Rea kommit tillbaka i utomhusköpcentrum som t ex Kungens kurva och Barkarby medan inomhuscentrum är hårdare drabbade av "Sale-sjukan" En förbättring har dock även skett där.

Kanske handlarna till har insett det, som jag har och i princip alla jag har pratat med under dessa år av "saleande", har varit övertygade om:

1. De säljer inte mer. 

2. Det lägger dessutom ett löjets skimmer över respektive affärsverksamhet att visa på en sådan total brist på språklig stolthet och självförtroende, att man väljer bort sitt modersmål och/eller landets sedan 10 1/2 år tillbaka officiella huvudspråk.

3. Det kan till och med vara så att handlarna förlorar på "saleandet". Personligen väljer jag alltid att handla i butiker som skyltar med Rea om butiken är likvärdig med en "Sale-butik".

Det är en principsak och ett tydligt sätt att markera att jag föredrar mitt eget språk och inte är imponerad av engelska.

En del verkar nästan tro att språket besitter magiska egenskaper, när sanningen är att språkets expansion, liksom flera andra språk, härrör från något så simpelt som kolonisation.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)

Svenska Akademiens grammatik (SAG). Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. Här ges en utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell begreppsapparat och terminologi. Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer: 1 Inledning, bibliografi, register; 2 Ord; 3 Fraser; 4 Satser och meningar.

Nyhet! Nu finns Svenska Akademiens grammatik att ladda ned som PDF.

• Volym 1.
• Volym 2.
• Volym 3.
• Volym 4.

Som alternativ kan man ladda ned alla volymer i en fil.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag kom att läsa en del intressant om Artificiell intelligens (AI) under helgen och vill dela med mig till dem som läser engelska lika gärna som svenska:

It´s time for cooking with neural networks

Gott Nytt År!

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På DN Åsikt  skriver Björn Sandberg att man ska vägra handla i affärer med särskrivna skyltar.

Ett fullt rimligt inlägg av skribenten. Hur kan man inte se att "sjuk sköterska" och "snabb mat" är felstavade ord? Inflytandet från det stora språket från väster, som dagligen översköljer oss i tid och otid, är naturligtvis en stor bov i dramat. På engelska särskrivs ju orden.

Jag skulle dock vilja dra det ännu längre: Vägra att handla i butiker och av företag som inte har vett att använda svenska.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...gammalt ord blir som nytt!

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Klimatfrågan har präglat 2019. Och klimatdebatten gör också tydliga avtryck i Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista.

– Flera av orden handlar om klimatsituationen, som Gretaeffekten, klimatnödläge, klimatdiktatur och klimatstrejk. Klimatfrågan märks även i ord som artdöden, grönt körfält och växtbaserat kött, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, gav upphov till en diskussion som knoppat av sig i bland annat smygflyga, att flyga ändå men inte prata om det, och tågskryta, att stoltsera om att ta tåget i stället för flyget.

Ordet flygskam har också exporterats till många andra språk i världen – som engelskans flight shame, tyskans Flugscham, nederländskans vliegschaamte, isländskans flugviskubit och spanskans vergüenza de volar. Att tala om skam sätter fingret på hur individuella beslut påverkar klimatet. Men nyordslistan innehåller också ord som är typiska för andra sätt att åstadkomma förändringar.

– Vissa tycker att det är onödigt skuldbeläggande att använda skam. Morotstänkandet i beteendedesign kan vara en bättre metod för att skapa förändring. Det är nyordslistans fimpomat ett bra exempel på, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Nyordslistan innehåller 35 ord som har skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2019. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på:
* http://www.spraktidningen.se/nyord2019
* http://www.isof.se/nyord

Kontaktpersoner:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)