...att baka in "A-fil" i meningen.

Dock onödigt att ta till engelska. Det går att vara minst lika vitsig på svenska.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Liljemalm skriver i Forskning & Framsteg:

”Som språkvårdande myndighet får Språkrådet ofta klimatrelaterade frågor från allmänheten. Nyligen undrade någon om decarbonisation bäst skulle översättas dekarbonisering eller avkarbonisering. Svaret blev till slut: ingetdera. I stället rekommenderades utfasning av fossila bränslen, om det var det som avsågs.

Det är lätt att frestas att skriva det engelska ordet i brist på annat, men de flesta tidningar undviker kategoriskt engelska uttryck om det finns en svensk motsvarighet. Det passar mig utmärkt. Jag skriver gladeligen mejl i stället för mail och väljer krock­kudde framför airbag. Det har gått så långt att jag har börjat tycka att omotiverad engelska för­fular, som ett gulnande blåmärke eller ett irriterande eksem.

I miljöutredningar och klimatrapporter från svenska myndigheter verkar det inte finnas samma motvilja. Här strösslas det hejvilt med engelska termer. Språkbruket inom miljö- och klimat­området är inte bara ett politiskt minfält, utan det råkar också vara en ganska anglosaxisk tillställning. En del ord är svåra att översätta, men ibland handlar det nog också om vanans makt. Greenwashing – när en verksamhet vill framstå som mer hållbar än den i själva verket är – kan med fördel benämnas som grönmålning i stället.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache utser varje år en Sprachpanscher. Detta negativpris motsvaras av Språkförsvarets Årets anglofån. Det heter inledningsvis i pressmeddelandet från VDS:

Prof. Ulrike Lembke är "Sprachpanscher 2022".

Ett låtsasbetänkande och falska argument för staden Hannover

Rapporten har mötts med mycket glädje i medierna, och nu har den fått titeln "Sprachpanscher 2022". I december 2021 publicerade professor Ulrike Lembke (HU Berlin) och staden Hannover ett expertutlåtande om "gendering" (1) som staden hade beställt. Det faktum att en jurist klassificerade tilltalet "Högst ärade damer och herrar" som konstitutionsvidrigt förvånade inte bara medierna utan även många av hennes kollegor. "Det var ett odelat positivt yttrande som staden Hannover kunde använda för att klappa sig själv på axeln", säger professor Walter Krämer, ordförande för den tyska språkföreningen (VDS).

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Domagoj Penava skrev för några dagar sedan i Facebookgruppen Språkförsvarets vänner:

”Någon som tittat på Storbritanniens ambassadör Judith Gough imorse på TV4 (Nyhetsmorgon)? Hon pratar nästan perfekt svenska med sydsvensk dialekt. På programledarens fråga varför lärde hon sig svenska, svarade hon att det var framför allt av respekt för landet, men också att kunna läsa tidningar, titta på tv osv.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På samarbetsprojektets The Klouds webbplats presenteras ”Stockholms hetaste bygge”:

”Projektet ’Kista Square Garden’ blev i november 2021 utsett till Stockholms hetaste bygge enligt Byggvärldens ranking. Inget annat projekt lockar just nu lika stor punktbevakning som detta. Alla vill veta vad som sker när Ericssons gamla kontor är på väg att bli bostäder.

Den omtalade omvandlingen av Ericssons gamla kontorsfastighet väcker onekligen större intresse än mycket annat just nu. Som en av Kistas mest centrala fastigheter är det kanske inte så konstigt. Kvarteret ligger mitt Stockholms IT-kluster, alldeles intill Kista galleria. Men det är samtidigt ett område som idag lider brist på levande gatustråk. It’s time for a twist!”

Webbplatsen är ömsom på svenska och ömsom på engelska. Ska namnet The Kloud föreställa en ordlek på The Cloud (molnet)? Är Kista Square Garden en efterapning av Madison Square Garden i New York?

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Svenska ägg... från Sverige"! Något övertydligt kanske? Dock på svenska!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu under valåret 2022 har redan de privata friskolorna flitigt debatterats i pressen och i medierna. Slagorden är många. Valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande slagord i debatten. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen. Det blir säkert en viktig valfråga i september.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Varför? Jo, kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes nämligen aldrig "öppet" under valrörelserna på den tiden. Friskolefrågan debatterades aldrig i något forum. Vad hände? Vi kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga idag.

En teori kan vara, att socialdemokraterna bildade en inofficiell "dold" storkoalition tillsammans med de borgerliga partierna M, L, C.   Även MP hängde på!

’

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet. Därför kunde då de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare.  Socialdemokraterna med dåvarande skolminister Göran Persson gav en elegant passning till de borgerliga partiernas (alliansens) skolpolitik. Det kan vi väl påstå idag. Ingen av dessa partier vill idag erkänna detta politiska spel och svek.

Socialdemokraterna rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat sina väljare. Den accepterades "med nöd" (?), som det hette. Utöver det finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste 20-25 åren. Det handlar exempelvis om Kjell-Olof Fäldt (S), Lars Leijonborg (L) och nuvarande VD för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton (M). 

Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.  Kanske är det en obekväm politisk fråga för våra politiker?  Men är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden? 

Dessutom kan påpekas att flera privata friskolor i Sverige idag använder engelskan som huvudspråk i undervisningen. Då inte minst Internationella Engelska Skolan/IES. Detta är i strid med Sveriges språklag av år 2009. 

C-G Pernbring

(Insändaren har tidigare publicerats i något annorlunda skick i HD och NSK/KB)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Evert Taube - Så länge skutan kan gå

Söndagens svenskspråkiga dikt

Livsbåten

Snart är du död och vet ej att du glider

på livets båt bort mot de andra landen

där morgon väntar dig på dolda stränder.

Oroas ej. Räds ej i uppbrottstimman.

En vänlig hand lugnt ordnar båtens segel

som för dig bort från kvällens land till dagens.

Gå utan ängslan ner i strandens tystnad,

den mjuka stigen genom skymningsgräset.

Pär Lagerkvist

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)