(Johan Klintberger har lagt upp denna lista med ersättningsord på Facebook

Johan Klintberger·Onsdag 7 april 2021·)

Det är klart att vi ska låna ord från andra språk. Svenskan har utvecklats genom att importera bra och nödvändiga ord och uttryck. Men de senaste årtiondena har många engelska ord tagit sig in i språket fast det redan finns bra svenska ord. Här presenteras en rad exempel på temat “finns det ett svenskt ord för..?”, eller som Språkförsvarets vänner uttrycker det: “säg hellre”.

Avsnitt 1. Finns det ett svenskt ord för ACCESS? Svar ja: tillgång, tillträde, åtkomst.

Avsnitt 2. Finns det ett svenskt ord för AIRBAG? Svar ja: krockkudde.

Avsnitt 3. Finns det ett svenskt ord för AIRCONDITION? Svar ja: luftkonditionering, ventilation, klimatanläggning.

Avsnitt 4. Finns det ett svenskt ord för ALL INCLUSIVE? Svar ja: allt inkluderat, inklusive allt, allt ingår, helpension.

Avsnitt 5. Finns det ett svenskt ord för ALL TIME HIGH? Svar ja: kursrekord (i börssammanhang)

Avsnitt 6. Finns det ett svenskt ord för ANTI-AGE-CREAM? Svar ja: (anti)rynkkräm.

Avsnitt 7. Finns det ett svenskt ord för APPROACH? Svar ja: infallsvinkel, angreppssätt, förhållningssätt, inställning, synsätt, taktik, perspektiv, ansats.

Avsnitt 8. Finns det ett svenskt ord för ATLET (av eng. athlete) som ofta används i sportsändningar? Ett exempel: ”Valerie Adams är friidrottsvärldens mest överlägsna atlet i dagsläget.” (Adams är zeeländsk friidrottare som tävlar i kulstötning.) Svar ja: friidrottare.

Den andra och vanliga betydelsen av atlet är denna: Atlet i betydelsen "(mans)person med stor kroppsstyrka", "han ägde atletens smidiga, breda kroppsbyggnad" (Nationalencyklopedin) är belagt sedan 1859 och kommer ursprungligen från grekiskan.

Avsnitt 9. Finns det ett svenskt ord för BACKLASH? Svar ja: bakslag, (häftig) motreaktion, rekyleffekt, oväntad motgång, bumerangeffekt.

Exempel från svenska dagstidningar:
Enligt flera kvinnorättsorganisationer har det skett en backlash när det gäller våld mot kvinnor.
Skulle fler liknande förslag genomföras är jag rädd för en politisk backlash som snabbt skulle resultera i en mycket restriktiv migrationspolitik i Sverige.

Avsnitt 10. Finns det ett svenskt ord för BAG-IN-BOX? Svar ja: boxvin, lådvin, kartongvin. Uttrycket "bag-in-box" säger inte mer än att det finns en påse i en låda... I Norge kallas lådvin för ”pappvin”.

Avsnitt 11. Finns det ett svenskt ord för BAKE OFF (om bröd)? Svar ja: butiksbakat, förgräddat, halvgräddat, förtidsgräddat . Många affärer har gott butiksbakat bröd som levererats dit halvfärdigt för att på plats i butiken bakas, värmas, färdigt.

Avsnitt 12. Finns det ett svenskt ord för BENCHMARKING? Svar ja: verksamhetsjämförelse. Det handlar alltså om att jämföra sin egen bransch, företag, förening med något/någon som är bra.

Avsnitt 13. Finns det ett svenskt ord för CANCELLERAD? Svar ja: inställd, avbruten, avbokad, återkallad. På en fråga i Dagens Nyheter för en del år sedan om ordet cancellera finns i svenska språketåket, svarade kulturredaktionen så här: ja, ordet finns belagt i svenska ordböcker. Det stavas kancellera och kommer från latinets cancellare, som betyder 'förse (något) med galler, överkorsa (skrift)'. Det är ålderdomligt och knappast i bruk längre. Annullera är betydligt vanligare. Ofta är det dock tydligast att precisera innebörden, och skriva till exempel ställa in, slänga, ogiltigförklara eller liknande.

Avsnitt 14. Finns det ett svenskt ord för CHICK LIT och LAD LIT? Svar ja: tjejlitteratur, killitteratur.

Avsnitt 15. Finns det ett svenskt ord för CLIFFHANGER? Svar ja: spänningsslut, spänningspaus, klipphängare. Ordet "cliffhanger" brukar användas när till exempel ett avsnitt av en TV-serie slutar med en dramatisk höjdpunkt där ovissheten blir hängande i luften: hur blir fortsättningen? "Klipphängare" är väl inte så dumt.

Avsnitt 16. Finns det ett svenskt ord för COACH? Svar ja: tränare, instruktör, lagledare. Har i svenskan även blivit psykologisk handledare eller rådgivare inom olika områden. Ordet coach är idag flitigt använt, man talar exempelvis om träningscoach, businesscoach, jobbcoach och hälsocoach. Exempel från svenska dagstidningar: Rina Meri anländer till Milan på lån och får sin förre coach Rafael Benitez som tränare. Nu får hans mentale coach lära sig hantera situationen.

Avsnitt 17. Finns det ett svenskt ord för CRED eller KREDD? Svar ja: erkännande, eloge, renommé, trovärdighet, uppskattning, beröm, förtroende. Exempel från dagspressen:
"Själv ville Margaret Thatcher aldrig ge kvinnorörelsen k r e d d eller uppbackning." "Initialt tyckte många användare att utbudet var skralt men i och med lanseringen av sina egenproducerade serier har Netflix vunnit både k r e d d och kunder."

Avsnitt 18. Finns det ett svenskt ord för DEADLINE? Svar ja: frist, tidsfrist, manusstopp, stoppdatum, slutdatum, lämning (vi har lämning 21.15 – tidningsredaktioner). En del tycker att deadline är så inarbetat att det ska accepteras.

Avsnitt 19. Finns det ett svenskt ord för FEEDBACK? Svar ja: återkoppling, gensvar, svar, reaktion. Naturligtvis ska vi låna ord från andra språk - men undvika o n ö d i g a lån när det redan finns bra svenska ord.

Avsnitt 20. Finns det ett svenskt ord för GIVEAWAY? Svar ja: presentartikel (som reklam), presentreklam.

Avsnitt 21. Finns det ett svenskt ord för FOODIE? Svar ja: matälskare, matentusiast, matvän.

Avsnitt 22. Finns det ett svenskt ord för HIGHLIGHTS? Svar ja: höjdpunkter, smakprov, godbitar.

Avsnitt 23. Finns det ett svenskt ord för HINT? Svar ja: vink, antydan, fingervisning, tips. Här har engelskan ett enda ord, svenskan minst fyra. Ordet hint verkar få en allt större spridning i svenskan, är ett kort rubrikord och smyger sig därmed in i rubriker också.
Ordet tips har funnits i svenskan sedan 1894 och är ett låneord från engelskan.

Avsnitt 24. Finns det ett svenskt ord för HOT SPOT? Svar ja: surfzon; aktivt område; (politiskt) oroligt område; inneställe, innekrog, nöjesområde; het zon osv. När ordet hot spot används är det ibland oklart vad som menas. Här har engelskan ett enda ord, svenskan många. Därmed blir svenskan mer precis i detta sammanhang.

Avsnitt 25. Finns det ett svenskt ord för INFLUENCER? Svar ja: influerare, påverkare. Antalet influerare ökar stadigt liksom användningen av ordet influencer. Men här finns ett bra svenskt ord. Influerare går också att böja: influerarna visste inte till sig av förtjusning... Jämför: influencerna visste inte till sig av förtjusning...

Avsnitt 26. Finns det ett svenskt ord för JOYSTICK? Svar ja: styrspak, styrpinne. En styrspak används såväl av piloter som rorgängare på färjor samt dataanvändare och spelare av dataspel.

Avsnitt 27. Finns det ett svenskt ord för KIT? Svar ja: sats, paket, utrustning.

Avsnitt 28. Finns det ett svenskt ord för MIND MAP? Svar ja: tankekarta. "Tankekartor hjälpte dem att nå målet med drömhuset". Rubrik i Sydsvenskan 28 december. För förståelsens skull använder skribenten även ordet "mind map" parallellt men då inom citattecken.

Avsnitt 29. Finns det ett svenskt ord för OFFPIST? Svar ja: åka utanför pisten, ~ i terrängen, ~ opistat. Aktuellt i svenska fjällen i vintras då några åkare åkte opistat och utlöste en lavin. Som tur var så skadades ingen.

Avsnitt 30. Finns det ett svenskt ord för GREENWASHING? Svar ja: gröntvättning, grönmålning. Ordet innebär att i kommunikation och marknadsföring få ett företags verksamhet att framstå som mer miljövänlig än vad den är. Gröntvättning blir vanligare och vanligare. Genom att göra en direkt översättning från engelskan - tack engelskan! - får vi ett behändigt svenskt ord. Det går också att böja. "Han ägnade sig åt att gröntvätta sitt företag men miljörörelsen genomskådade försöket."

Avsnitt 31. Finns det ett svenskt ord för OUTLET, FACTORY OUTLET? Svar ja: butiksby, fabriksförsäljning. Ordet outlet har spätts ut i svenskan och betyder ibland bara att man säljer billigt på vilken plats som helst. I Knallebygden i Västergötland sålde/säljer textilindustrin ut överblivna kläder och textilier - fabriksförsäljning, sälja vid en fabrik.

Avsnitt 32. Finns det ett svenskt uttryck för FAKE NEWS? Svar ja: falska nyheter, lögnaktiga nyheter, påhittade nyheter.

Avsnitt 33. Finns det ett svenskt uttryck för FAST FOOD? Svar ja: snabbmat. Snabbt och enkelt beställer vi snabbmat när vi inte orkar laga maten själva. Dessutom kan vi böja ordet: "Han gillar inte snabbmaten eftersom den får honom att gå upp i vikt." Jämför: "Han gilla inte fast fooden eftersom den får honom att gå upp i vikt..."

Avsnitt 34. Finns det ett svenskt ord för AIRPORT? Svar ja: flygplats. Men varför heter det då Malmö Airport, Dala Airport och Kristianstad Österlen Airport? Sverige lär vara ett av få länder som har engelska beteckningar på sina inhemska flygplatser. Men Copenhagen Airport då? Visst - för utlänningar. Men för inhemskt bruk? Köbenhavns lufthavn!

Ett svenskt exempel är Växjö. Här heter det Småland Airport som ger sken av en storstadsflygplats. Riktiga namnet borde varit Öjaby landningsbana...säger är en del kritiska smålänningar.

Avsnitt 35. Finns det ett svenskt ord för GAMBLER? Svar ja: (hasard) spelare, risktagare, dobblare (ålderdomligt). Spelare går dessutom att böja på svenska: "Så fort det handlar om stora pengar fylkas spelarna kring bordet". Jämför: "Så fort det handlar om stora pengar samlas g a m b l e r s kring bordet".

Avsnitt 36. Finns det ett svenskt ord för GATE? Svar ja: utgång (på flygplats). För en del låter det kanske väl vardagligt att vi ska gå till utgången när man kan gå till gaten.

Avsnitt 37. Finns det ett svenskt uttryck för GATED COMMUNITY? Svar ja: grindsamhälle. Ett grindsamhälle är ett bostadsområde eller en stadsdel som är avskilt från yttervärlden med någon form av kontroll av dem som vill komma in. Kontrollen, hindret, kan vara grindar, bommar, stängsel eller övervakning. Termen grindsamhälle är belagd sedan 1999, tidigare förekom även "grindstad". Grindsamhällen fanns ursprungligen i Sydafrika, Brasilien och Angola men har sedan spritt sig över världen, bland annat till Gnosjö i Sverige...

Avsnitt 38. Finns det ett svenskt uttryck för LIFE HACK? Svar ja: livsknep, vardagsknep, vardagstips, husmorstips. "Här är lifehacksen du inte kan leva utan! 1. Kaka med gaffel, 2. Kladd med isglass." (Expressens bilaga Leva & Bo). "Coola life hacks och klassiska husmorstips" (PC för alla). Engelskan har ett enda ord, ja, eller två, "Life hack", medan svenskan, som synes, har många.

Avsnitt 39. Finns det ett svenskt uttryck för LIGHT (om mat)? Svar ja: lätt-, sockerfri, fettfri, lågkalori-.

Avsnitt 40. Finns det ett svenskt uttryck för LOOKALIKE? Svar ja: dubbelgångare, kopia, härmapa (skämsamt). Hittade denna definition på engelska Wikipedia: A look-alike, double, or doppelgänger is a person who bears a strong physical resemblance to another person, excluding cases like twins and other instances of family resemblance. På svenska: En "lookalike", en kopia, en dubbelgångare, är en person som har tydliga fysiska drag som påminner om en annan person, men som inte är tvilling eller på annat sätt släkt.

Avsnitt 41. Finns det ett svenskt uttryck för LOSERS? Svar ja: förlorare.

Avsnitt 42. Finns det ett svenskt uttryck för MINDFULNESS? Svar ja: medveten närvaro. Mindfulness är en metod som gör att man blir mer medveten om tankar, förhållningssätt och rörelser för att på så sätt vara mer förankrad, medveten i nuet. Men eftersom mindfulness på svenska är så inarbetat i dag kan medveten närvaro och mindfulness användas parallellt.

Avsnitt 43. Finns det ett svenskt uttryck för OUTSTANDING? Svar ja: enastående, i en klass för sig, utomordentlig, framstående, i särklass, fantastisk, unik, helt otroligt, utan dess like, makalös, ypperlig, superb, formidabel. Och så säger en del att svenskan är ordfattig! Exempel från dagspressen: "Och det är inte konstigt att förstå efter hans outstanding insatser mot Sverige i gruppen och Holland i kvarten då han utsågs till matchernas bäste spelare."

Avsnitt 44. Finns det ett svenskt uttryck för POWER NAP? Svar ja: tupplur. Även orden "småsova" och "lur" och "kraftlur" kan användas. Andra uttryck: Jag ska kasta kull mig fem minuter, fem minuter på lille visarn, gubbvila, stödvila.Den lilla sovstunden kan göra underverk under en jäktig arbetsdag. Det handlar alltså om lätt, kortvarig sömn. Har funnits i svenskan sedan 1843. Att just höns används i språket som en metafor för en kort sömn beror på att djuret gärna förknippas med lätt och vaksam slummer. En tupplur är en bildlig jämförelse med den korta stund då tuppar, gärna på ett ben, står och tar sig en lur.

Avsnitt 45. Finns det ett svenskt uttryck för KID? Svar ja: barn! Även grabb, tjej, ungdom. Några exempel från svenska dagstidningar: “De kids som klottrade hakkors och nationalistiska slagord på en utbränd kiosk i skånska Kattarp tyckte nog också det.”
“Men i stället för glåmiga britter: solbrända kaliforniska kids som festar som om det inte fanns någon morgondag.”
“Tänk alla sköna kids där ute som har något och bara får höra skit.”

Avsnitt 46. Finns det ett svenskt uttryck för MASTER BEDROOM? Svar ja: största sovrummet (i ett hus eller en lägenhet, ofta med eget badrum), huvudsovrum (om det alls behöver preciseras). Vanligt i mäklarannonser om svindyra bostadsrätter eller i Jan Guillous roman "Slutet på historien" där hjälten Erik bor med sin fru i en sjurummare i Stockholm och i våningen finns ett "master bedroom".

Avsnitt 47. Finns det ett svenskt uttryck för OUTSOURCA? Svar ja: lägga ut eller utläggning. Man kan också använda sig av till exempel entreprenad, lägga ut på entreprenad, eller legotillverkning, lämna ut (till någon) eller anlita någon. Utlokalisera eller utkontraktera är andra ord. Eller tillfälligt hyra ut som arbetskraft.
Vilken variant man ska använda i stället för detta krångliga engelska ord beror på sammanhanget.
Här är några exempel från svenska dagstidningar:
“Varför då inte outsourca risken till externa aktörer?”
“Är vi i färd med att outsourca vårt intellekt till uppkopplade och ständigt närvarande apparater?”
“Ska dagens bibliotek outsourca bokinköpen och bli en lattestuga för datorspelare?”

Avsnitt 48. Finns det ett svenskt uttryck för PAPER? Svar ja: uppsats, artikel, föredrag. Exempel från dagspressen: “Betydelsen av sådana mikroreformer lyfts fram på ett bra sätt i detta briefing paper från tankesmedjan Ecipe i Bryssel.”

Avsnitt 49. Finns det ett svenskt uttryck för PUSHA? Svar ja: pressa, driva (på). köra på, puffa.
Exempel från svensk dagspress: “Du kan inte pusha eller peppa en individ som inte vill.”
“Det kan faktiskt vara hälsofarligt att pusha kroppen över gränsen och det är ingen mara värd.”

Avsnitt 50. Finns det ett svenskt uttryck för RELEASEPARTY? Svar ja: släppfest, släppefest (Skåne).
Exempel från dagspressen: “Det var först när jag var på ett r e l e a s e p a r t y för tjejgruppen Popsie i Stockholm för några veckor sedan som jag förstod att MTV är stort och att jag syns.”

Avsnitt 51. Finns det ett svenskt uttryck för SAMBOS? Svar ja: sambor. Det engelska s-et i sambos som bildar plural är fel, sambor är en sammansättning med -bo, jämför stadsbo, stadsbor. Ordet sambor är inte är något engelskt lånord men ibland används alltså pluralformen flera sambos och i informella sammanhang även varianten flera sambosar.

Avsnitt 52. Finns det ett svenskt uttryck för SHORT CUT? Svar ja: kortkommando, genväg.
Några exempel på hur kortkommando och genväg kan användas:
"Du kan också ändra ett markerat objekt med särskilda kortkommandon."
"Dessutom är det alltför enkelt att ta en genväg genom att avskriva dessa länders skulder."

Avsnitt 53. Finns det ett svenskt ord för RANDOM? Svar ja: slumpvis, slumpmässig, på måfå, på en höft, godtyckligt.
Random har börjat användas rätt frekvent. Här är några exempel:
"Men han kommer inte till random klubb i närheten av dig utan till självaste Hultsfredsfestivalen."
"En random gubbe på stan kom och frågade om jag ville gå på bio med honom."
"Mitt klädställ består av mörka kängor, jacka likaså, en stickad mössa och en random tröja."

Avsnitt 54. Finns det ett svenskt ord för TAKE AWAY? Svar ja: hämtmat. Ordet förekommer såväl särskrivet, take away, som hopskrivet, takeaway.
Exempel från dagspressen: "Med sänkningen blir det samma momssats på servering som takeaway vilket är en regelförenkling för företagen."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna skylt satt under en likalydande svenskspråkig sådan - Det renderade två klistermärken från Språkförsvarets kampanj mot onödig och omotiverad engelska.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson tog upp denna fråga i en artikel nyligen i Göteborgs-Posten. Han skriver inledningsvis:

”Eleven ’ville inte bli tilltalad med han eller hon utan med hen’, och föräldrarna hävdade att ’elevens pronomen är hen’. En lärare vägrade emellertid att använda hen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog upp ärendet och ansåg att den på detta vis kränkta eleven skulle få ekonomisk ersättning.

Det hela är väldigt konstigt. Jag vill varken bli tilltalad med han, hon eller hen, utan med du. Antingen tilltalar man mig med du eller så säger man Lars-Gunnar. Så har det varit i drygt 50 år.”

Och vidare:

”Det märkliga i hela den här historien är att man inte klargör skillnaden mellan tilltal och omtal. Vid tilltal används du och i plural ni, pronomen i andra person. Vid omtal används pronomen i tredje person, alltså han, hon, hen och i plural de.

Den lärare som av någon anledning inte vill säga hen behöver faktiskt aldrig göra det. Definitivt inte vid tilltal, men inte heller vid omtal. Det finns ingen språklig princip som i en viss social situation tvingar oss att välja mellan han, hon och hen. Förnamn är ett utmärkt och respektfullt val vid omtal.

Att med kränkthet som argument tvinga lärare att använda pronomenet hen är en olustig form av språkligt förtryck. Att ett sådant språkligt tvång dessutom skulle sanktioneras av myndigheterna förefaller ytterligt märkligt.”

Jag är helt överens med Lars-Gunnar Andersson. Det kan påpekas att när medlemmar i Språkförsvaret har anmält Sveriges Radio för språklig diskriminering, när Sveriges Radio inte brytt sig om att översätta exempelvis intervjuer på engelska till svenska, har Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte behagat behandla dessa ärenden. Se exempelvis detta brev! Denna diskriminering drabbar alla som bara har gått fem, sex, sju eller nio år i folkskolan/grundskolan, en hel befolkningsgrupp med andra ord, som bara  lärt sig rudimentär engelska eller ingen alls. DO silar mygg och sväljer kameler och sparkar nedåt, mot en enskild lärare.

Läs hela artikeln här!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ruben Schachtenhaufen har undersökt vilka språk som anses vara svårast att lära sig. Hans slutsats är att just modersmålstalare anser att deras eget språk är svårast. Han skriver bland annat:

”Det bekræfter mig lidt i min fornemmelse af at ideen om dansk som et særlig svært sprog primært er noget danskere selv har fundet på. Danskeres sproglige selvforståelse er ofte at dansk er svært, grimt og mumlet, og danskere som dårlige til både at tale og forstå deres eget sprog.

Men hvordan er det lige på andre sprog? Jeg satte mig for at undersøge de 250 kommentarer der kom til facebook-opslaget for at få en indikation af hvad folk generelt synes er nemme og svære sprog, og resultatet er spøjst. Og generelt var der mange der havde lyst til at påpege at et bestemt sprog var svært, men ikke meget konsensus om hvilke sprog de skal betragtes som svære:”

Orsaken är förmodligen att det inte finns något språk man behärskar bättre än sitt eget och därför är det lätt för var och en att notera språkfel hos dem som försöker lära sig det. Själv läste jag franska i två år i realskolan och gymnasiet, men behärskar spanska, som jag lärt mig helt på egen hand, betydligt bättre. Detta har bekräftats av oberoende språktester. Jag blev inspirerad av att lära mig spanska, när jag var till sjöss och arbetade tillsammans med spanska sjömän. Jag lyssnade på dem och upptäckte att jag kunde urskilja orden: jag uppfattade spanskan som distinkt och klar och började härma dem. Däremot gav jag upp att lära mig polska, men det berodde mest på min besvikelse över att jag inte kunde skilja mellan olika sje-ljud i polskan (min ålder spelade mig nog ett spratt).

Förmågan att lära sig ett nytt språk beror naturligtvis också på hur nära ens modersmål står målspråket. Det är ett uppenbart faktum att talare av de nordgermanska språken har lättare att lära sig engelska än talare från andra språkområden, exempelvis Singapore, trots att engelska är officiellt språk i det senare fallet.  Det har visats i flera internationella undersökningar och tester.

Läs hela Ruben Schachtenhaufens artikel här!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Göran Fristorp - Dagen är nära

Söndagens svenskspråkiga dikt

Morgon

När morgonens sol genom rutan 

                                             smyger 

glad och försiktig,

lik ett barn, som vill överraska 

tidigt, tidigt en festlig dag -

då sträcker jag full av växande 

                                               jubel

öppna famnen mot stundande 

                                               dag -

ty dagen är du,

och ljuset är du,

solen är du,

och våren är du,

och hela det vackra, vackra,

väntande livet är du!

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...inte display. Bra!

Använd svenska ord och benämningar, så håller vi språket levande.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det verkar som om en del politiker lät sig ledas av sin egen naivitet, när man öppnade för ett nytt system av privatskolor, de så kallade friskolorna. Andra drevs av cynism och en vilja att bryta sönder det statliga skolsystemet. Privatskolorna såldes in som en väg till ökad mångfald. Istället har vi fått enfald i den bemärkelsen att de fördjupat segregationen, något som den politiska majoriteten knappast önskat. En särskilt oroande aspekt är utbredningen av språkbytesskolorna, som lägger grunden till att engelska – inte svenska! - kommer att användas i alla seriösa sammanhang och inte bara som idag inom forskning och storföretag.

Inte heller kunde man föreställa sig att privatskolorna skulle lyckas ta över så stora delar av den svenska skolan. Idag går en tredjedel av landets gymnasister i en skola som är ett aktiebolag.

- Det är inget annat land som har gått så långt i ”marknadiseringen” av den offentliga skolan som just Sverige. Det oreglerade vinstuttaget från den offentligt finansierade skolan och de synnerligen tillåtande reglerna för att etablera och driva friskolor är inget annat än världsunikt, menar Petter Sandgren vid Stockholms universitet (Svenska Dagbladet 25/2 2021).

Kraften bakom ligger i den hänsynslösa jakten på vinst och marknadsandelar, inte i strävan efter bättre undervisningsmetoder eller tryggare skolmiljö.

 När regeringen nu äntligen fått upp ögonen för vad som pågår, måste man ändå fråga sig, om regeringspartierna varit införstådda med utvecklingen. Hittills har de flesta entreprenörer som velat starta en skola också fått sitt tillstånd. Till och med när kommunen sagt nej har företagets ansökan godkänts. Ifjor avvisade skolinspektionen inte någon privatskola.

Samtidigt vill 8 av 10 medborgare begränsa eller förbjuda vinstuttaget. Märkligt nog accepterar alltså så många som 20 procent av skattebetalarna att en viss del av skatten ses som en gåva till utländska aktieägare. Det kan tyckas överraskande i ett land med en tradition av gnäll över höga skatter. Men för regeringens agerande borde de 80 procenten väga tyngre: Förbjud vinstuttag ur skolans medel!

Bo Alvberger

Insändaren publicerade i NST/HD den 4/3.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)