Efter att The Local i januari publicerade en artikelserie om de engelskspråkiga lärarnas situation på Internationella Engelska Skolan, där flera av dem påtalade att de diskriminerades lönemässigt i förhållande till sina svenskspråkiga kollegor, har tydligen slussportarna för kritik av IES öppnats för dessa lärare. Denna text som har återgetts på Twitter vittnar om detta. För ovanlighetens skull publiceras den i nätdagboken på originalspråket. Läraren är - eller har varit - verksam på IES Enskede. Notera den avslutande meningen.  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättar idag i en artikel, som snarast är militärpolitisk, även om svenskundervisningen i Kaliningrad:

”Men det finns ett område där idén om samverkan över nationsgränserna fortfarande lever. Den tidigare nämnda svenskundervisningen vid universitet finns kvar, och intresset för att läsa svenska är intakt, berättar Natalja Linevitj. Hon är lektor i svenska och har undervisat i ämnet i snart 20 år.

– Denna termin har jag 59 elever fördelade på fyra årskurser, säger Natalja Linevitj.

– Studenterna kommer från hela Ryssland: Moskva, Krasnodar, Sibirien. Många vill läsa i Kaliningrad för att det ligger nära Europa.

– På min första lektion brukar jag fråga eleverna varför de valde svenskämnet. Några svarar att de redan läst tyska eller franska och vill pröva något nytt. Andra lockas av den svenska välfärden, jämställdheten och miljöpolitiken, och vill gärna fortsätta sina studier i Sverige.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har många gånger flaggat för faran med IES så kallade tvåspråkighet. Bägge språken sägs ju användas vid skolorna men för det första är engelska överordnad svenskan i kraft av att vara skolornas arbetsspråk. Dessutom används engelska som undervisningsspråk i fler och tyngre ämnen. Resultatet blir att eleverna tenderar att använda engelska även på fritiden och att alltså välja bort svenskan. På pappret är de tvåspråkiga men i praktiken använder de ett språk framför det andra. Svenskan hos dessa elever blir ett passivt andraspråk, trots att vi då talar om det officiella huvudspråket i landet och de flesta IES-elevernas modersmål. Här har alltså, under nästan 30 års tid, tillåtits att växa fram ett reellt praktiskt förstaspråksbyte.

Hur fel är det inte att våra skattemedel används till ett undervisningskoncept som försvagar vårt eget språk till förmån för ett i landet icke-officiellt språk? Särskilt med tanke på att det i den svenska språklagen klart anges att skattefinansierad verksamhet, exempelvis skolan (skolpengen) har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas.

Såväl Barbara Bergström som Damian Brunker har bott i Sverige i många år, lever med svenskar och behärskar dessutom svenska. Ändå talar de engelska:

Vd intervjuar Damian Brunker - YouTube

Barbara Bergström grundade Internationella engelska skolan - DN.SE

DETTA såväl i kontakten med svensk media som i kontakten med Friskolornas riksförbund. Brunker hänvisar till att arbetsspråket på IES är engelska. Det är dock inte arbetsspråket inom Friskolornas riksförbund. Dessutom är svenska och inte engelska är officiellt huvudspråk i Sverige sedan 2009.

Jag anser att Bergström och Brunker med all (icke) önskvärd tydlighet visar hur litet värde de tillmäter det svenska språket.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Rikard Wolff - Röda luftballong

Söndagens svenskspråkiga dikt

Nattens djupa violoncell

Nattens djupa violoncell

slungar sitt mörka jubel ut över vidderna.

Tingens töckenbilder löser sin form

i floder av kosmiskt ljus.

Dyningar, lysande långa,

sköljer i våg på våg genom nattblå evighet.

Du! Du! Du!

Förklarade lätta materia, rytmens blommande skum,

svävande, svindlande drömmars dröm,

bländvit!

En mås är jag, och på vilande sträckta vingar

dricker jag havssalt salighet

långt östan om allt jag vet,

långt västan om allt jag vill,

och rör vid världens hjärta -

bländvitt!

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna bakdörr tillhör Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm i Stockholm där 90 procent av undervisningen sker på engelska. Skolan tillhör den okontrollerat expanderande friskoleorganisationen Internationella Engelska Skolan. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Chiara Bergmark, ordförande i Elevernas riksförbund och tidigare elev vid Internationella Engelska Skolan, skriver inledningsvis på Dagens Nyheter Debatt apropå Internationella Engelska skolans klädkoder:

”En bekant våg av ilska sköljer genom min kropp när jag följer den pågående debatten om klädkoder i skolan. Jag är tillbaka i samma tröttsamma kamp som jag och mina klasskompisar förde när vi i högstadiet stampade in på vår rektors kontor med målet att avskaffa den klädkod som rådde på vår skola. Vi fick inget gehör då och det får heller inte dagens elever.

De argument som rullas ut i dagens debatt är lika ogrundade som de var då, för sju år sedan. Men inte heller den här gången tänker jag låta dem passera oemotsagda. Elever har rätt att gå till skolan utan en oro för att bli dömda för sitt utseende. Klädkoden som förespråkas av Internationella Engelska Skolan och andra debattörer gör tvärtemot det som den utger sig för att göra. I stället för att främja studiero och kamratskap, skapar den en otrygg arbetsmiljö och tvingar kvar elever i förlegade sexistiska strukturer.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Vilket intryck gör en röst med en viss accent på en lyssnare? Och hur bra är vi på att känna igen olika accenter?

Vi människor skapar oss ofta en bild av andra bara utifrån deras röster. Det gör vi alla, automatiskt och omedvetet, till exempel när vi hör en obekant person tala på radio eller i telefon. Men vilket intryck gör en röst med en viss accent egentligen på en lyssnare? Och hur bra är vi på att känna igen olika accenter?

En människas uttal innehåller ofta en hel del ledtrådar om hennes bakgrund. För många lyssnare är det kanske lätt att höra att någon kommer från Sydsverige eller från Västsverige, men hur bra är vi på att känna igen andra accenter; särskilt accenter som hänger ihop med att talaren är flerspråkig och har ett annat modersmål än svenska? Det är frågor som Språkrådet undersöker i projektet ”Svenska med accent”.

Som en del i projektet publicerar vi nu en webbenkät med ljudklipp och frågor om olika accenter. Vi hoppas att du vill hjälpa oss med undersökningen genom att besvara enkäten nedan. Sprid gärna länken vidare! Resultaten från undersökningen kommer att publiceras på Isofs webbplats. 

Läs mer och besvara enkäten

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)