Hej,

har lagt märke till hur ”nice” har smugit sig in i språket.

”Nice att vi kunde ses.  Din lille son var jättenice ! Det skulle vara nice om vi kunde ses till hösten.” Jag har reagerat på detta.

Arne Johnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kära SvD!

I dagens nummer läser jag en trevligt skriven och kunnig recension av den nya monsterfilmen, författad av Sebastian Lindvall. En formulering var jag tvungen att läsa om minst två gånger:  ”…inget gör folk mer fredsbenägna som delade ekonomiska intressen.”

Qué?! Om vi har delade ekonomiska intressen så har du dina och jag mina, väl? Gemensamma, kom jag fram till att författaren avsett. Den drivne skribenten snubblar på sina egna fötter och avslöjar att han nog läst en och annan anglosaxisk bok om ”shared economic interests”.

Översättare talar om falska vänner – ”shared interests” är allt en sådan.

Bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en recension av diplomaten Ingemar Karlssons bok ”Ett utrikes liv” i Svenska Dagbladet den 28 maj återger recensenten Karlssons uppfattning om synen på kunskaper i främmande språk i Sverige:

”Författaren konstaterar att främmande språk andra än engelska kommit att nedvärderas i svenska skolor. Som en konsekvens är Sverige alltmer avskuret från ett land som Tyskland, Europas viktigaste ekonomi tillika en politisk och kulturell stormakt. Karlsson konstaterar att språkkunskaper nedprioriteras även på UD, och inte självfallet premieras som grundläggande premiss för tjänstgöring i för Sverige viktiga länder.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Helsingborgs Dagblad)

Hej!

Tack för en trevlig text om Kvinnaböske krog! Tyvärr skämdes den av ett par plumpar eller onödiga engelska ord. Han ”hintar om att…” – varför inte ”antyder”? ”Han passar på att skicka med en hint till alla…” – här får ordet tydligen betyda ”hälsning”. Samtidigt som jag läser HD har jag på ”Klassisk förmiddag” i radion. Där talas det om ”en hint av svensk folkvisa” – alltså antydan eller bättre ”ton” och en stund senare berättar radiorösten om att negro spirituals så småningom spreds ”även i print” – varför inte ”tryck”?

De senaste åren har det engelska ordet ”hint” varit de svenska journalisternas favoritord – särskilt givetvis bland yngre företrädare. Med vilka föreställningar kommer man ut från journalisthögskolan? Tydligen inte med en känsla av ansvar för det egna språket. Ibland undrar man om det finns flitpengar att hämta för varje insmuget engelskt ord eller uttryck. Inbillar man sig att detta handlar om språklig variation? Svenskan är lika uttrycksfull som engelskan. Strindberg använde i sina verk fler ord än Shakespeare. I exemplen ovan finns det i varje fall flera varianter att välja på istället för det engelska ordet. Så varför, varför?

Med engagerad hälsning

Bo Alvberger

Medlem i SPRÅKFÖRSVARET

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel om skolsituationen på Södra Järva i Stockholm berättar Anna Dahlberg i Expressen bland annat:

”Det betyder inte att det alltid är enkelt i praktiken. Men det är knappast resurser som saknas på Järvafältet; skolorna där badar tvärtom i pengar jämfört med andra områden. Utmaningarna som rektorer och chefer pekar på är av ett annat slag.

Hälften av sexåringarna som kommer till skolan pratar alldeles för dålig svenska och en majoritet av eleverna läser svenska som andraspråk trots att de är födda i Sverige. Läraren kan vara den första etniska svensken som barnen träffar, berättar Happy Hilmarsdottir. Hon skulle önska att förskolorna tog ett större ansvar för barnens språkinlärning och att fler barn gick i förskola.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ulla Billquist - Syrendoft

Söndagens svenskspråkiga dikt

Du öppnar dörren i trädets stam.

Där finns ett ensamt rum för var och en av oss.

Du säger: Kom! och för mig till en säng

som, säger du, redan länge varit bäddad.

Det doftar friskt av sommar och syren.

Jag sover gärna över här en stund.

Bo Carpelan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln "Tio minnesvärda EuroVision-ögonblick" nr 21/2021 skriver veckotidningen Proletären:

"USA deltar inte i Eurovision, men får snart en egen version av tävlingen. Deras 51:a delstat har dock deltagit nästan varje gång. Vi menar förstås Sverige.

Och naturligtvis var Sverige första icke-engelsktalande land att sjunga på engelska i stället för modersmålet. Det var Ingvar Wicksell som 1965 framförde bidraget Annorstädes vals 'in english' - med titeln Absent Friend.

Året efter infördes regeln att deltagare bara skulle sjunga på sitt eget språk. En regel som nu är skrotad sedan länge. Och så har nästan varje vinnare (24 stycken) de senaste 30 åren varit på engelska...

Senaste gången Sverige vann på svenska var 1991 med Carolas Fångad av en stormvind. Sedan Charlotte Nilssons Take me to your heaven (ursprungligen Tusen och en natt) 1999 har varenda svenskt bidrag varit på engelska. Lite trist."

I år sjöngs dock både vinnarlåten och tvåan på ett annat språk än engelska. Till och med den danska företrädaren sjöng på sitt modersmål. Danmark är annars en stark konkurrent till Sverige i fråga om anglofili. Det är kanske dags för en kovändning från svensk sida, om det blir inne att sjunga på sitt modersmål?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)