2021-01-06

”Hej!

Gunnarsons Specialkonditori är ett mycket trevligt konditori med många delikatesser i kak- och brödväg. Därför smärtar det mig att ni skriver om Garbos tårar på engelska trots att Sveriges officiella språk är svenska. Kolonialspråket engelska håller på att äta upp det svenska språket. Det borde alla bekämpa. 

När jag i förrgår tog upp den engelskspråkiga skyltningen med en av era anställda försvarade hon valet av språk med att det är mycket turister på Söder och att det är många på Söder som talar engelska. Min åsikt är att om det finns människor som besöker Gunnarsons Specialkonditori och som inte kan svenska men däremot engelska kan de fråga på engelska vad Garbos tårar innehåller. Dessutom kan väl inte alla turister engelska, inte heller alla invandrare.

När jag igår åter var och handlade semlor på Gunnarsons Specialkonditori tog jag upp den engelskspråkiga skyltningen på nytt med samma biträde som hade expedierat mig i förrgår. Jag berättade att jag hade skrivit om skyltningen på engelska i Språkförsvarets nätdagbok. Då svarade hon mig bara kort att det är slutdiskuterat om detta och hänvisade mig till info@gunnarsons.se. Därför skriver jag nu till er i detta ärende. Tacksam för svar!

’Garbos tårar’:

http://mobil.sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2021/01/04/11702641-garbos-tarar/

Vänliga hälsningar

Christina Johansson”

2021-01-19

”Hej Christina,

Ledsen sent svar. Jag såg ditt mail först nu.

Vi har många gäster som inte talar svenska och som är intresserade av våra produkter. Därför skriver vi ibland skyltar på engelska. Det är mycket uppskattat och berikar vår försäljning och det kommer vi att fortsätta med.

Bästa hälsningar

Caroline Gunnarson

Gunnarsons Specialkonditori

Götgatan 92, 118 62 Stockholm

Butik och beställning: 08-6419111

www.gunnarsons.se Öppet: mån-fre 7-20, lör 7.30-18, sön 10-18

Välkommen till oss!”

2021-01-19

”Hej Caroline!

Tack för ditt svar! Anser inte ni på Gunnarsons Specialkonditori att svenskar ska ha rätten samt är värda att få service på sitt eget språk på hemmaplan? Om kolonialspråket engelska överhuvudtaget förekommer ska det även finnas exakt likadan information på svenska, i synnerhet som svenska, som har talats i Sverige sedan urminnes tider, är officiellt huvudspråk i Sverige sedan 2009 medan engelskan inte har någon som helst officiell ställning.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600

Vänliga hälsningar

Christina Johansson”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dibber fick ju sitt tillstånd indraget i Sollentuna och tvingas undervisa på svenska (tills vidare). Nu har Dibber förvärvat Ältahöjdens skola i Nacka och bytt namn på den till Dibber International School Nacka och verkar ha fått tillstånd att undervisa på engelska.

Läs mer på

https://www.nvp.se/NVP-Asikt/Kronika/ska-man--valja-skola--eller-school och https://www.nvp.se/Nacka/Alta/friskola-i-alta-blir-engelsksprakig

Den senare av de två är låst, man måste vara pluskund, men texten går  att få tag i i pappersversionen av Nacka Värmdö Posten (som väl borde heta Nacka-Värmdöposten).

Serafim Dahl

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen var det en märkesdag för projekt Wilum og Bellum i Älvdalen.

Då överlämnades den allra första färdigtryckta boken av omkring 10 olika som projektet jobbar med att ta fram. Överlämnandet ägde rum på Coronabehörigt avstånd: författaren Barbro Götesson tog emot boken stående på balkongen av Elin Bergman som gjort de fina illustrationerna i boken. Elin stod nere på marken och lämnade de exemplar Barbro ska ha i en kartong utanför dörren.

Elin Bergman visar upp boken Rigåvur, som hon illustrerat och Barbro Götesson, på balkongen, skrivit texten till.

Denna premiärbok har titeln ”Rigåvur įe övdalsk sågå”. Det betyder ”Virverlvindar en älvdalsk saga”, på svenska. Rigåvur kan man också kalla barn som far fram som små tromber när de leker.

Barbro skrev boken för tre-fyra år sedan, berättade hon på telefon. Huvudpersonerna i boken heter Iedwig och Elin och vad jag förstår är det Barbro själv och en lekkamrat i byn Blyberg som var förebilder för flickorna i boken.

Bokens baksida med författarporträttet av Barbro Götesson.

Boken handlar om de två flickorna som går vilse i vinterskogen. De råkar ut för ett riktigt oväder. Snöstormen yr omkring dem, de fryser och är trötta… Vad som sen händer där avslöjar vi inte.

- När jag växte upp fanns det bara sagoböcker på svenska, men om vi ska kunna behålla älvdalskan är det väldigt viktigt att barnen får lära sig läsa, säger Barbro Götesson.

Just detta är också en av tankarna bakom det stora projektet Wilum og Bellum i Älvdalen som nu alltså börjat trycka de första böckerna av de omkring tio böcker som är planerade.

Projektet finansieras med sju miljoner kronor av svenska staten genom Allmänna Arvsfonden och målgruppen är barn och unga.

- Det känns fantastiskt att boken nu är klar. Det är ett lyft för älvdalskan att barn- och ungdomsböcker kan produceras inom vårt projekt, säger projektledare Ing-Marie Bergman.

Emil Eriksson som är ungdomssamordnare i projektet välkomnar tillskottet av litteratur på älvdalska:

- Just barn- och ungdomsböcker har vi ett stort behov av.

Är du intresserad av att köpa boken mejlar du en intresseanmälan till emil.eriksson@alvdalen.se. Boken finns i en begränsad upplaga.

Text: Björn Rehnström

Bilder: Ing-Marie Bergman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Duplantis tränar på svenskan. Det är bra!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag på eftermiddagen den 17 januari var på Gunnarsons Specialkonditori på Södermalm i Stockholm fann jag till min glädje att den engelskspråkiga skylten om biskvin Garbos tårar hade bytts ut mot en svenskspråkig skylt om semlor. Jag tänkte optimistiskt att mitt obesvarade mejl till konditoriet den 6 januari om den engelskspråkiga skylten nog ändå hade burit frukt. Så här löd mitt mejl:

”Hej!

Gunnarsons Specialkonditori är ett mycket trevligt konditori med många delikatesser i kak- och brödväg. Därför smärtar det mig att ni skriver om Garbos tårar på engelska trots att Sveriges officiella språk är svenska. Kolonialspråket engelska håller på att äta upp det svenska språket. Det borde alla bekämpa. 

När jag i förrgår tog upp den engelskspråkiga skyltningen med en av era anställda försvarade hon valet av språk med att det är mycket turister på Söder och att det är många på Söder som talar engelska. Min åsikt är att om det finns människor som besöker Gunnarsons Specialkonditori och som inte kan svenska men däremot engelska kan de fråga på engelska vad Garbos tårar innehåller. Dessutom kan väl inte alla turister engelska, inte heller alla invandrare.

När jag igår åter var och handlade semlor på Gunnarsons Specialkonditori tog jag upp den engelskspråkiga skyltningen på nytt med samma biträde som hade expedierat mig i förrgår. Jag berättade att jag hade skrivit om skyltningen på engelska i Språkförsvarets nätdagbok. Då svarade hon mig bara kort att det är slutdiskuterat om detta och hänvisade mig till info@gunnarsons.se. Därför skriver jag nu till er i detta ärende. Tacksam för svar!

”Garbos tårar”:

http://mobil.sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2021/01/04/11702641-garbos-tarar/

Vänliga hälsningar

Christina Johansson”

För säkerhets skull frågade jag biträdet som hade expedierat mig om skylten om Garbos tårar var borttagen på grund av att den var skriven på engelska.Till min besvikelse fick jag ett nekande svar. Garboskylten var utbytt mot semmelskylten eftersom det nu är semmeltid. När semmeltiden är över kommer Garbo’s Tears upp igen. Tänk ändå om fler hade reagerat mot engelskans koloniala intrång i den svenska språksfären!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Törnell - Vintersaga

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vintervisa

Redan fåglarne ha flytt 

För de barska vinternätter, 

Och kring städer och kring slätter 

Drifvor hopat sig på nytt. 

På min ruta, isomfluten, 

Föds en frostros i minuten; 

Hör, det smäller uti knuten! 

Hunden sig för kölden drar. 

Här är skyndsamhet af nöden: 

Låt’ oss blåsa lif i glöden! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vandrare, till hemmet gå 

För att härdens trefnad söka! 

Kölden brukar jämt sig öka, 

När som veden sprakar så. 

Dock, jag vet att modig te mig: 

Rosa, pälsbeklädd och klemig, 

Skall en ljuflig fristad ge mig 

Under vinterns kulna dar. 

Men hvad du är kall, min lilla! 

Sätt dig i mitt knä! -- Sitt stilla! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vinterdagen bleknar bort. 

Öfver snön styr natt sin kosa. 

Kärleken oss gynnar, Rosa -- 

För vår skull är dagen kort. 

Se, en vän och hans väninna! 

Vi bli flere, kan jag finna. 

Dubbelt klar skall glädjen brinna! 

Var välkommet, unga par! 

Kölden flyr för vänskapsflamman: 

Omkring brasan tätt tillsamman, 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Lampan tändes, och dess sken 

Ysterheten gränser skrifver. 

Rosa oss ett tecken gifver: 

Bordet väntar, dukadt re’n. 

Och nu kommer vännen trägen 

Fram med mången gammal sägen; 

Än om röfvare på vägen, 

Än om troll till ord han tar. 

Punschen ryker snart i bålen, 

Hela laget rundt går skålen: 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Mörka vinter, kall och rå! 

Du i hvitt naturen kläder. 

Dina bistra nordanväder 

Tysta ej vår sång ändå.

Medan spiselglöden kolar, 

Fantasien nejder målar, 

Där en vårlig himmel strålar, 

Och där kärlek hemvist har. 

Till dess åter rosor blomma, 

Låt’ oss dörrarne tillbomma! 

Låt’ oss hålla värmen kvar! 

Carl Snoilsky

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag vill lämna en kommentar beträffande språks likvärdighet. FN har sex officiella arbetsspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Under mina år vid FN samordnade jag förhandlingar av juridiskt bindande avtal på miljösidan vilka alltid var flerspråkiga. Det ställdes mycket stora krav på att varje beskrivning och förpliktelse framställdes på absolut likvärdigt sätt på de olika språken. Det fick aldrig förekomma att en eventuell otydlighet på ett språk skulle kunna förstås bättre på ett annat språk. Sådana hänvisningar fick inte förekomma. Ett avsiktligt svävande uttryck på ett språk måste nödvändigtvis vara exakt lika svävande på de andra språken. Att detta ställer mycket höga krav på juristernas, översättarnas och språkrevisorernas kompetens är självklart. Ett bindande FN-avtal innehåller därför alltid en avslutande ”artikel” som klargör detta med text som t ex ”The original of the present Protocol, of which the English, French and Russian texts are equally authentic, shall…” eller ”L’original du présent Protocole, dont les texts anglais, français et russe sont également authentiques, est…”. Alltså: alla är ”autentiska”.

Jag gör denna kommentar som belägg för att ett språk aldrig får tillåtas inkräkta på ett annat, åtminstone inte på kvalificerad nivå, utan att den önskvärda och nödvändiga flerspråkigheten måste innebära likvärdighet mellan de språk som används i officiella sammanhang. Inget språk är förmer än något annat. Kanske är detta något att betänka i dagens debatt om engelska språkets pågående invasion i Sverige.

Lars Nordberg

F.d vicedirektör vid FN i Genève

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)