Söndagens svenskspråkiga sång

Estraden & Victor Leksell - Bra för dig

Söndagens svenskspråkiga dikt (en tanka)

jag såg dig i dag 

du höll ett stort paraply 

över er båda 

tårarna rann i regnet 

ensam gick jag vidare 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret, företrädda av Per-Owe Albinsson och Kajsa Pehrsson, höll ett föredrag på temat "Engelskspråkig undervisning i svensk skola" i Högbergskyrkan,  efter en inbjudan från Västerbergslagens humanistiska förening i Ludvika.

Föredraget varade i en och en halv timme, inför en intresserad och vetgirig publik på knappa 30 personer och som ställde många frågor. 

Kvällen avslutades med en mycket god middag hemma hos Bernt Abrahamsson med fru, medlem i så väl Humanistiska föreningen som i Språkförsvaret, och som var den som hade bjudit in oss.

Tack för en trevlig och givande kväll, vilken gav mersmak!

Per-Owe Albinsson/Kajsa Pehrsson, 

medlemmar i Språkförsvarets styrelse 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Språktidningen hittade jag en utförlig artikel om det faktum att fler och fler gymnasier undervisar på engelska i synnerhet, men också på andra språk. Av artikeln framgår att 27 procent av Sveriges gymnasieskolor erbjuder ämnesundervisning helt eller delvis på ett annat språk än svenska- i de flesta fall engelska. Och hur påverkar egentligen denna typ av undervisning elevernas kunskapsnivå?

För och nackdelar med denna undervisning har, som bekant, blossat upp vid flera tillfällen och i flera sammanhang. Det finns, enligt artikeln. Lite forskning på området som kommer fram till olika slutsatser. Ett forskarteam, som under tre år följt 240 gymnasielever från gymnasier där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk och gymnasier där undervisningen sker på svenska. Under de tre åren har man följt eleverna.

Vi har försökt att ge en så objektiv bild som möjligt för att de vad för effekt engelskundervisning får på elevernas kunskaper i engelska och svenska. säger en av forskarna, professorn vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet Liss Kerstin Sylvén. Hennes forskarteam har kommit fram till att svenskan och engelskan förbättras i de klasser där man har undervisningen blandad och, förstås, klasserna med engelsk undervisning. Men där engelskan är undervisningsspråket, märks ingen utveckling av kunskaperna i svenska. Det framgår inte om jämförelsen med gymnasier med bara svenska som undervisningsspråk har gjorts med elever med samma eller nästan samma studiekapacitet och studiemotivering som eleverna i de engelskspråkiga skolorna. Därför tycker jag inte att den forskargruppens slutsatser håller riktigt. Detta är värt att diskutera. Men lektorn på institutionen för svenska och utländska språk vid Stockholms universitet Maria Lim Falk, kommer fram till en annan slutsats om bl.a kunskaperna i svenska.

Jag uppmanar därför alla intresserade i Språkförsvaret att läsa artikeln i nummer 8 av den utmärkta tidskriften Språktidningen. Där finns många tänkvärda aspekter på det här problemet.

Stig Engzell

(medlem i Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på läsfronten!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi i Språkförsvaret ska naturligtvis inte bara dyka ner på all engelska som genomsyrar det offentliga rummet utan också ge positiva exempel då endast svenska används. Här ett sådant: I Örnsbergs tunnelbanestation står rulltrappan stilla, och reparatören har under lång tid varit på väg, men det står i alla fall inte ”OUT OF ORDER” utan ”FELANMÄLD - REPARATÖR PÅ VÄG”.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skrev detta nyss till ett kontorshotell i Ö-sund, https://www.gomorronostersund.se/:

Godmorgon.

Varför har ni inte hemsidan på svenska?

Vänder ni er främst till den engelskspråkiga marknaden? Det är nog vad valet av språk symboliserar för de flesta. Vilken målgrupp man vänder sig emot. Hade man valt svensktalande, hade man använt svenska, och en dubblett sida på t.ex engelska. Eller har man inte råd att ha det? Eller råd att översätta? Jag känner mig exkluderad av er hemsida.

Konstigt annars, ett lokalt (?) företag med svenskt namn och svensk personal som skriver på enbart engelska.

Jag är inte 70 plus, så jag kan engelska, men hade en 3:a i det när jag gick ut grundskolan 1987, och läser dubbelt så snabbt på svenska, och förstår nyanserna där mycket bättre. Jag är övertygad om att det finns fler som mig, och vi kan vara kreativa ändå. För att illustrera, lyssna på en engelskspråkig låt med Mando Diao, och sedan på en på svenska, t.ex "Strövtåg i hembygden", eller av Cornelis Vreeswijk. Vilken går mest in i hjärtat om svenska är ditt förstaspråk? På samma sätt går reklam på ens förstaspråk djupare in och ger bättre resultat om den är välformulerad. Sämre formulerad engelska har vi svårare att upptäcka, kanske därför fantasilösa reklammakare använder det…

Jag rekommenderar dessa artiklar/forskningsrapporter:
https://www.resume.se/kommunikation/media/allt-fler-svenskar-kritiska-till-engelsk-reklam/
http://www.journalofadvertisingresearch.com/content/40/4/17

Mvh,

Olof Flemström, eller Kind regards, eller Saludos, Auf wiedersehen, Zai jian!

P.S Jag har varit i 50 länder, så jag är ingen inskränkt SD:are som aldrig har satt sin fot utanför kommungränsen..., bara trött på all j-a engelska.

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SL har satt upp följande anslag vid en av Slussens ständigt stillastående hissar:

”Felanmäld

 Felet är rapporterat 

och kommer att åtgärdas.

Tack för ditt tålamod.”

Varför står det inte ”Ur funktion” på svenska när det står ”Out of order” på engelska? ”Felanmäld” och ”Out of order” är inte samma sak. Någon har dessutom strukit över ”Felanmäld” och skrivit ”AVSTÄNGD” för hand ovanför. 

Detta anslag, som till råga på allt har en punkt i stället för ett utropstecken efter ”Tack för ditt tålamod”, sätter antagligen SL upp överallt där hissar och rulltrappor krånglar. I Slussen står dock inga rulltrappor stilla, eftersom de beklagligt nog saknas helt. Det är mycket som är ur funktion i dagens Sverige.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)