(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Staffan Percy - Drömmens skepp 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Dikt tillägnad Bo Setterlind

Blond poet - 

självutnämnd kung i ordens rike,

ditt solsvärd blixtrar genom mörka blad,

dina blå ryttare spränger ordvallar.

En kaskad av lysande metaforer föds,

och dikten öppnar sin hemliga port.

Befriad från de dunkla orden i ditt rike

slungas ditt svärd

genom ett blommande mörker.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skriver bland annat i Svenska Dagbladet:

”Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.

Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helsingfors East?? Anglofåneriet grasserar även i grannländerna!! 

Språkintresserad medborgare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej

Mitt namn är Nima Andacheh. Jag skriver till er med anledning av att SVT på www.svt.se använt det engelska Blockbuster beträffande filmen Tenet. Jag anser att det är onödigt med ett engelskt ord. Det finns redan en etablerad motsvarighet på svenska: kioskvältare.

Svenska språket är ständigt utsatt för angrepp från engelskan. Inget blir bättre av att SVT gör vårt vackra språk en björntjänst genom anglifiering.

Vänligen tillse att svenska ord används på Sveriges Television i framtiden.

Med vänlig hälsning

Nima Andacheh

25/8 2020

Hej Nima!

Tack för att du hör av dig till oss. 

Engelskans inflytande på svenskan är en av språkvårdens största frågor just nu. Och då menar vi inte att vi tycker att engelska lånord är av ondo (att vi tar in ord och uttryck från ett annat språk är ju inget konstigt i sig), utan mer att vi arbetar mycket med att få dem att passa in i det svenska språksystemet, och med att hitta svenska motsvarigheter där det passar etc.

I mediespråket, där begripligheten är extra viktig, bör vi inte slänga oss med uttryck som är otydliga för målgruppen i fråga. Samtidigt måste vi använda ett språk som speglar verkligheten, och i det svenska språksamhället förekommer idag väldigt mycket engelska.

Det är inte vår uppgift att vända den utvecklingen (inte för att vi skulle kunna, även om vi ville), utan i stället att ge språkliga rekommendationer som tar hänsyn till just begriplighet och t.ex svensk stavning och böjning. Vilket inte alltid är så lätt eftersom bruket ofta spretar kring nya ord!

Om det finns ett likvärdigt ord på svenska rekommenderar vi det i första hand. I annat fall försöker vi ibland att skapa och lansera ett nytt, men ibland kommer engelska synonymer in för att de tillför en nyansskillnad. I andra fall vill vi kanske bara ha en synonym till att kunna variera oss med.

Deal kan vara ett sådant ord. Det är inget fel på överenskommelse eller avtal (och vi använder dessa ord också), men deal har sedan 80-talet kommit att bli ännu en synonym även på svenska. Böjs enligt SAOL helst så här: deal, dealen, dealar, dealarna.

Som språkvårdare utgår vi alltid från flera olika kriterier när vi rekommenderar vilket ord, uttryck eller stavning som bör användas i svenskan. Hur begripligt är ordet? Är det fack- eller allmänspråkligt? Hur utbrett är det i bruket? Hur accepterat är det av publiken och av språkauktoriteter (ordböcker, språkvårdare, lärare m.fl.)? Hur väl stämmer det överens med svenska traditioner och det svenska språksystemet?

Många aspekter ska sålunda beaktas, och därför är det svårt att alltid hantera det engelska inflödet på ett och samma vis. Vi  jobbar mycket med balansen mellan svenska och engelska, och om du hittar andra exempel där du tycker att vi hamnar fel får du gärna höra av dig igen!

Vänligen, 

CJ, Kommunikatör

Sveriges Television

Vi jobbar med att göra SVT mer tillgängligt och välkomnande genom att svara och lyssna på våra tittare och föra deras röster vidare inom SVT. Tillsammans gör vi SVT bättre.

27/8 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

skriver Expressen i en ledare. Det heter inledningsvis:

"Under pandemin har språkproblem inom äldreomsorgen uppmärksammats. Personal har haft svårt att ta till sig livsviktig information om smitta och hygien. 

För de arbetsgivare som har lyckats med att mota smittan har effektiv information till personalen varit ”en stor framgångsfaktor”, konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i en rapport. Medarbetare med annat modersmål har fått särskilt stöd.

Men vad händer med ett modernt informationssamhälle som Sverige om inte barnen lär sig språket ordentligt redan i skolan? 

En ny UR-dokumentär, Skrivglappet, skildrar de problem som uppstår när unga med undermåliga svenskkunskaper kommer ut på arbetsmarknaden efter gymnasiet. För arbetsgivare, offentliga som privata, kan det innebära merarbete, säkerhetsrisker och ekonomiska bakslag."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En del vettigt i denna artikel - bl a om svenska språket! Dock ifrån ett parti som väcker känslor.

Dessutom - ingenting om att Sverige är det enda land i världen som tillåter snabbt växande och fullt ut skattefinansierade språkbyteskoncerner att bedriva undervisning på ett främmande språk (engelska) i upp till 50% av tiden i grundskolan och i upp till 90% (!) i gymnasiet.

Då engelska dessutom är arbetsspråket vid dessa, till antalet snabbt växande, skolor är vårt samhällsbärande och sedan 2009 lagstadgade huvudspråk, svenska, de facto degraderat till ett andraspråk.

Hur vettigt är detta på en skala från ett till tio? Jag sätter en etta!

ABC 123

(Denna nätddagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, jag vill som språkförsvarare naturligtvis slå ett slag för denna (inte trevliga men trots allt inhemska) benämning!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)