Högskoleverket publicerade den 22/10 i år en utvärdering av Erasmus-programmet i Sverige 2000 - 2006. I den kan man läsa följande under avsnittet "Språk": 

"En faktor som i intervjuerna ofta har framhållits som viktig för studenternas val av utbytesstudier är deras språkkunskaper. Studenterna har, menar de intervjuade, vid sidan av engelska, sämre kunskaper i främmande språk än tidigare. Detta gäller framför allt tyska och franska. Jämfört med dessa språk framstår spanskan som relativ sett starkare. Studenternas kunskaper i engelska förefaller dock vara goda.  

Som indikation på att studenternas språkkunskaper har blivit sämre kan nämnas att flera av de besökta lärosätena under de senaste åren märkt ett klart minskande söktryck på utbildningar i språk eller med särskild språkprofil. I vissa fall har man varit tvungen att helt lägga ner vissa språkutbildningar. Studenternas brist på kunskaper i flera främmande språk styr dem mot engelskspråkiga länder och då ofta mot länder utanför Europa, eftersom utbildningarna i Storbritannien har så högt sökandetryck. Det verkar som om orsaken till den sjunkande nivån på studenternas kunskaper i främmande språk i första hand ska sökas i utbildningen inom grund- och gymnasieskola. För att långsiktigt höja språkkompetensen hos svenska studenter, måste åtgärder vidtas som förbättrar situationen på dessa nivåer. Det är dock tänkbart att också vissa åtgärder på högskolenivå kan vidtas för att förbättra studenternas språkkunskaper. På kort sikt kan till exempel förberedande högskolekurser för utresande studenter höja språkkunskapen och på så sätt öka antalet utresande studenter till icke engelskspråkiga länder i Europa."

Alltså: För det första har svenska studenter goda kunskaper i engelska, medan kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Kunskaperna i spanska har däremot föbättrats. För det andra läser allt färre studenter andra språk än engelska på svenska högskolor. För det tredje leder detta till svenska studenter i allt större utsträckning söker till universitet i engelskspråkiga länder (läs: fr.a USA och Australien) utanför Europa, eftersom det är svårt att komma in på brittiska universitet p.g.a det höga söktrycket. För det fjärde grundläggs problemen redan i grund- och gymnasieskolan i Sverige på grund av organisationen av språkundervisningen. Det är alltså ett strukturellt problem. För det femte kan dock vissa åtgärder genomföras på högskolenivå i Sverige för att förbättra studenternas språkkunskaper. Samtidigt måste man komma ihåg att undervisningen i de s.k småspråken, d.v.s alla främmande språk utom engelska, har beskurits inom den svenska högskolan och att Högskoleverket och många högskolor saknar ett mångspråkighetsperspektiv.

Rapporten illustrerar nackdelarna med att lägga alla ägg i samma korg, d.v.s den ensidiga satsningen på engelskan inom den svenska högskolan.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I radions "Förmiddag med" diskuterades idag denna fråga. Flera intressanta synpunkter, bland annat medverkade Olle Josephson, känd professor i nordiska språk. Programmet kan lyssnas på här.   Susanne L-A   (Denna nätdagbok är knuten till nätv...

Vad hände? Svar: Verkligheten kom ifatt!     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

    Enkelt, överskådligt och på svenska!   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Björn Dahlman återger denna rapport om Internationella Engelska skolan på Twitter:     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

    Dock inte mer än att rektorn i Landskrona sägs ha ägnat sig både åt kollektiv bestraffning i den högre skolan samt har förnedrat eleverna med urmodiga toalettbesöksregler. Vad gör man inte för att leka engelsk privatskola och låtsas ha läget...