En del hävdar att engelskan är ett ordrikare språk än svenska, ja, t.o.m rikare än alla andra språk i världen. Men hur mäter man egentligen antalet ord i ett språk?

Det är egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst.  Det som gör språket rikt är inte antalet ord, som aldrig kan räknas, utan möjligheterna att bilda nya ord, som kan uttrycka nya aspekter. Det man kan räkna är antalet ord i ordböcker eller i olika korpusar.  Svenskan är ett fantastiskt kreativt språk – liksom de övriga nordiska språken - med sin möjlighet till sammansättningar, som inte t.ex engelskan har.  Observera att jag inte påstår att svenska är det ordrikaste språket i världen. Det vet jag ingenting om – och ingen annan heller.

Låt mig ta ett konkret exempel. Norstedts svenska ordbok från 2006 innehåller elva ord med stammen ”schack”: schack (tre betydelser), schacka, schackbord, schackdrag, schackmatt, schackmönster, schackparti och schackspel. Men är detta verkligen alla existerande svenska ord, som innehåller stammen ”schack”? 

Det räcker med att gå till min privata webbplats, Schackportalen, för att se att så inte är fallet. Där förekommer bl.a följande sammansättningar: e-postschack, korrespondensschack, närschack, närschackspelare, problemschack, schackblogg, schackbok, schackdatabas, schackdator, schackdiagram, schackentusiast, schackfont, schackförbund, schackhanddatorer, schackklubb, schackmaskin, schackmatta, schackmjukvara, schackmotor, schacknytt, schackpjäs, schackplattform, schackportal, schackproblem, schackprogram, schacksida, schackspelare, schackteori, schacktidskrift, schackundervisningsprogram och tävlingsschack.  Jag stannar där – av tidsskäl. Dessa termer kan naturligtvis översättas till engelska och faktiskt även till andra språk som tyska, spanska och franska.

Ett skäl till varför engelska ordböcker är så omfattande är - som bl.a Jørn Lund från Dansk Sprognævn har påpekat - att marknaden för engelska ordböcker är så mycket större än marknaden för nordiska ordböcker. Det lönar sig alltså att publicera omfångsrika ordböcker på engelska. Vissa länder i Sydostasien har också kastat sig in i kampen om att stoltsera med de mest omfångsrika och uttömmande ordböckerna. Nyligen publicerades i Sydkorea en ordbok, världens största kinesiska ordbok, i 16 band, som innehöll 55000 tecken, 450000 ord och 21549 sidor. 

Per-Åke Lindblom

 

L.r

3 december 2008 00:57

Tack så mycket!

Det här är precis vad jag försöker förklara för alla okunniga medmänniskor som hävdar att svenskan är ett fattigt språk. Varför är det så svårt att förstå att möjligheterna att skapa nya ord är oändliga?

 

Fabian

25 november 2010 18:28

Jag tror det "okunniga medmänniskor" försöker förklara är att svenskan känns som att fattigare språk, stammässigt. Naturligtvis kan du bygga oändligt med ord genom att kombinera olika saker, men det är inte samma nyansrikedom i befintliga grundstannar. Infinitivord att beskriva ett skeende, beroende på dess nyans. Ni kan lägga till, ta bort, dra in anglicismer och sådant där till leda och skryta om svenskans mångsidighet i legotermer men aldrig ersätta grundstommen med ord. Tror jag. Och okunniga, vad fan är det för utsvävning?

 

Observatör

25 november 2010 20:12

Svar till Fabian

Din kommentar besvarar inte en enda fråga utan reser i stället en mängd nya. "Känns som" - för vem? "Stammässigt" - vilka stammar? Vilka "befintliga grundstammar" och "grundstommen med ord"? Det finns inga språkvetare som på allvar förfäktar tesen att engelskan skulle innehålla fler ord än något annat språk. Sant är att engelska ordböcker är omfångsrika, men det beror i första hand på att marknaden för engelska ordböcker är stor. Du tror alltså på en myt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I och med att Lena Lind Palicki utsetts till ny chef för Språkrådet har det på sistone utbrutit en debatt i massmedierna om distinktionen ”de-dem” ska ersättas av ett enhets-”dom” eller inte. Det är en riktig skendiskussion. ...

Från Arbetarbladet 27 mars      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

 Lars Anders Johansson har skrivit en mycket intressant betraktelse om språk och klass, utifrån en pågående diskussion om fördelar respektive nackdelar med en ”dom-reform”. (opulens.se/opinion/kronikor/kampanjen-for-en-dom-reform-ar-ett-u...

Pseudonymen Läranna berättade igår på Twitter:   ”På fortbildningen igår fick vi veta att vi lärare ska vara försiktiga med att använda bildspråk i vårt klassrumsspråk eftersom det finns elever som har ’svag koherens'. Man ska säga va...

Söndagens svenskspråkiga sång   Rickard Söderberg - Dagen är nära   Söndagens svenskspråkiga dikt   Näcken   Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta Näcken gigan rör i silverbäcken. Liten p...