Språkförsvaret  anordnar i höst en seminarieserie. Det första seminariet, ”Så spikar vi svenskan i EU!”, handlar om svenskans ställning i EU. Hur ska egentligen svenskan försvaras inom EU? Det råder naturligtvis olika uppfattningar om den saken. Detta kom bl.a till uttryck då regeringen i sitt förslag till språklag strök den mening som betänkandet ”Värna språken” hade föreslagit: ”Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk”. Riksdagens beslöt också i enlighet med regeringens förslag.

 

Inledare: Maria Bodner Gröön, konferenstolk; Ulf Holm, Miljöpartiet och f.d EU-parlamentariker samt Birgitta Lindgren, Språkrådet.

 

Seminariet äger rum kl. 13.00 – 15.30 den 19/9 2009. Plats: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Medarrangör bl.a ABF. Inträde: 50 kr.

 

Det andra seminariet den 21/10 handlar om den nordiska språkgemenskapen och det tredje den 26/11 om finlandssvenskan. Plats i båda fallen ABF-huset. Mer information senare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Ibland tar sig ivern att ersätta svenska benämningar med engelska rent löjeväckande uttryck.

Passerade häromdagen avfarten till en liten stad söder om Stockholm när jag på en av dessa digitala skyltar som marknadsför kommande evenemang uppfattade: PRETZEL TOWN FESTIVAL 20 - 22/8. ???

Tack vare ett förflutet i "Brezel-Land" lyckades jag relativt snabbt komma underfund med att det var Södertälje som på detta sätt försökte placera sig på den amerikanska världskartan - kringelstaden, ni vet ...

Tyskspråkiga utvandrare tog med sig detta salta (!) bakverk västerut, där det fick sin nya stavningsform (som dock endast är anglosaxisk).

Såvitt jag vet är Södertäljekringlan ett sött bakverk. Men bortsett från detta missförstånd - hur många amerikaner (eller OK då - kanadensare, engelsmän, australiensare etc) passerar Södertäljeavfarten i bil?

Hade det inte varit bättre att översätta stadens smeknamn till något av de språk som idag faktiskt är förhärskande där? Jag kan lova att det inte är engelska.

Eller varför inte Brezelstadt? Av alla utländska bilar man möter eller passerar på vägen genom Sverige är den övervägande majoriteten tyskregistrerade.

DÅLIGT, Södertälje!!!

Hillo Nordström

Idag länkade Språkförsvaret till en artikel av Pär Stenbeck, ”Finskan, ett hotat språk”, som ursprungligen publicerades i Hufvudstadsbladet den 3/4 2009. I den skriver han bl.a.:

 

”Det innebär ändå inte att finskans framtid är tryggad i Sverige. Man talar gärna om 400 000 invandrare från Finland, men så många aktivt finsktalande finns inte mera. Eftersom Sverige saknar en tillförlitlig språkstatistik (vår fetstil) är det svårt att ange hur mycket assimileringsprocessen tärt på språkgruppens storlek.”

Avsaknad av officiell språkstatistik i Sverige försvårar seriös diskussion och forskning om olika språkgruppers utveckling. Dessutom försvåras samhällsplanering, exempelvis vad gäller planering av äldreboende, inköp av talböcker, riktade medicinska undersökningar till olika språkgrupper etc..

Båda dessa aspekter togs upp i artikeln ”Sverige behöver en språkstatistik som bygger på fakta - inte på gissningar” av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Per-Åke Lindblom, Refik Sener och Kaarlo Voionmaa.  Artikeln publicerades i förkortade versioner och under olika rubriker i dagstidningar som  Norrländska Socialdemokraten 4/8 2009, Länstidningen Södertälje 5/8 2009, Kristianstadsbladet 17/8 2009 , Helsingborgs Dagblad 6/8 2009, Östgöta-Correspondenten 6/8 2009, VästerviksTidningen 6/8 2009 och Hela Hälsingland den 10/8 2009 liksom i publikationer och webbplatser som Alba 12/8 2009,  Tidningen Kulturen 13/8 2009, Journalisten.se 13/8 2009,  Uppsala Fria Tidning 14/8 2009  och Svensklärarföreningen den 19/8 2009. Kaarlo Voionmaa intervjuades dessutom i Uutiset, Sveriges Radio Sisuradio, med anledning av artikeln.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bo Sjö kommenterade den 14/8 2009 ett äldre inlägg, ”Går det inte att översätta accountability?” från den 15/4 2008  av undertecknad. Eftersom hans kommentar ligger tämligen undanskymt i bloggen, återger jag den i sin helhet här:  

”Problemet här är att man vill översätta ett begrepp på engelska med ett svenskt begrepp utifrån en ordbok utan att analysera det engelska ordets betydelse och användning. Orsaken till att ordet accountability smyger sig i svenskan är att de existerande svenska orden inte täcker in det engelska begreppet. Inom redovisningsämnet pågår internationell diskussion på engelska om vad en organisation eller ett företag skall och behöver redovisa. I det sammanhanget får accountability en annan vidare betydelse än de svenska begreppen ansvarighet, redovisningsskyldighet, ansvarighet och ansvarskyldighet. De svenska begreppen tenderar att användas ifrån ansvar som kan spåras i delegationsordningar, kontrakt, instruktioner eller lagar. Inom redovisningen ställer man frågan om vad en organisation behöver redovisa för att tillfredställa alla intressenters behov av information. Detta leder i sin tur fram till vetenskapliga definitioner om vad begreppet accountability innefattar. Den som sätter sig i hur orden faktiskt används ser att engelskans accountability har en annan betydelse än t.ex ansvarighet. Det är möjligt att accountability och ansvarskyldighet var samma begrepp för 50 år sedan, men att de idag skiljer sig åt just på grund av den vetenskapliga diskussionen om "accountability". Diskussionen om ordet accountability visar också hur ett språk blir fattigare, och kommunikationen mellan människor försvåras, när språkpoliser försöker förbjuda import av nya låneord.” 

Nu förlitade jag mig inte enbart på ordboksdefinitioner. Den 16/9 2008 skrev jag ytterligare ett inlägg, ”Än en gång om ’accountability’” , i samma fråga. Detta inlägg byggde på en enkel undersökning samma dag av de åtta högst rankade definitionerna av ”accountability” på Google. Samtliga definitioner kan enkelt översättas till svenska och samtliga – utom det amerikanska flygvapnets märkliga definition – täcks av det svenska begreppet ”ansvarsskyldighet”. Bo Sjö menar att den internationella diskussionen har lett till att accountability fått en annan, vidare betydelse än de svenska begreppen ansvarighet, redovisningsskyldighet och ansvarskyldighet. Men vilken annan vidare betydelse? Det framgår inte av hans inlägg. I stället ”leder (detta)  i sin tur fram till vetenskapliga definitioner om vad begreppet accountability innefattar”. Men vilka vetenskapliga definitioner? Det framgår heller inte av hans inlägg. Finns det fler definitioner? Uppenbarligen. Finns det någon vedertagen definition? Knappast. Är det själva diskussionen som utgör en definition?  

Den framlidne professorn i praktisk filosofi, Harald Ofstad, vid Stockholms universitet lär ha hittat 101 definitioner av begreppet frihet i den filosofiska litteraturen, varav många säkert ursprungligen hade presenterats på engelska. Men på vad sätt förhindrade detta fortsatta definitionsförsök på svenska? Den utvidgade betydelse av begreppet ”accountability” är alltså omöjlig att översätta till svenska? Har orden tagit slut på svenska? Och vad har detta att göra med ”förbud av import av nya låneord” att göra?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Detta är texten till den namninsamling, som Marianne Watz (se föregående pressmeddelande) initierade idag. Den sker alltså på nätet.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Till: Ansvariga ministrar

Engelskan stormar an som undervisningsspråk. Inte bara på universitetsnivå, utan även i högsta grad på grundskolenivå. Nya skolor med ämnesundervisning på engelska tillkommer varje år. Trots detta finns ingen fullständig översikt över antalet skolor och riksdagens utredningstjänst har inte kunnat få fram hur många elever som i dag får sin undervisning på engelska. Helt klart är att det pågår en successiv övergång till mer och mer engelska.

En naturlig och given grund för landets huvudspråk är att undervisningen i grundskolor och gymnasier sker på svenska. Engelska kan vi lära oss ändå. Inom samtliga ämnesområden på universitet och högskolor skall huvudregeln vara att undervisningen sker på svenska.

Den nya språklagen tar inte på allvar upp engelskans anstormning. Våra elever måste utveckla sin svenska inom olika ämnesområden under hela skoltiden. Undervisning i engelska och andra viktiga språk skall bedrivas professionellt som egna ämnen av kompetenta lärare. Vi är många som förstår vikten av att bevara och använda vårt svenska språk, det är dags att vi börjar synas och höras.

Anslut dig för att värna svenska språket i vår utbildning!

Med vänlig hälsning

 .......................................

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Riksdagsledamot Marianne Watz från Moderaterna startar idag en namninsamling för att värna svenska språket som undervisningsspråk.  Det finns ingen översikt över hur många elever som undervisas i skolans ämnen på engelska men det har blivit allt vanligare.

- På senare år har vi tillåtit att mer och mer undervisning sker på engelska. Den nya språklagen tar inte på allvar upp engelskans anstormning. Det är dags att vi reagerar och säger stopp, säger Marianne Watz, riksdagsledamot (M).

- Språkundervisning i engelska och andra språk är viktigt, men det lärs ut bäst som egna ämnen av kompetenta lärare. Jag talar själv sju språk, och inser därför vikten av att använda och stärka det svenska språket.

Namninsamlingen finns tillgänglig på följande adress:

http://www.namninsamling.com/site/get.asp?anvandsvenska

Kontaktuppgifter:

Dennis Wedin
Politisk sekreterare åt Marianne Watz
Moderaternas riksdagskansli
08-7864572
0736-828046

E-post: dennis.wedin@riksdagen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur innehållet (länkarna leder vidare till artikelsammandrag):

Ska man bestraffa fula ord?

Den ena samlar kuk-, fitt- och knull-synonymer. Den andra bestraffar könsordsanvändare med kvarsittning. Johan Joelsson sammanförde författaren Bengt Dagrin och rektorn Christin Stigborg för ett samtal om fula ord.

Översättning i ett flygande fläng 

Programledarna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson är kända för att vara rap­pa i käften. Deras översättare tvingades dock vara ännu rappare, när duon talade engelska direkt från New York i Kanal 5. Vårens serie Söndags­party med Filip och Fredrik var textad. Hur gick det till? 

Små grodor lockar till svenska i Tübingen 

Varför är det så många tyskar som studerar svenska? För svenskläraren Hans Raab är svaret självklart: svenska är världens urspråk. Möjligen har det också att göra med att det är så enkelt. Läs mera här

 

Schh

Schh! säger vi när vi vill att någon ska vara tyst. Då hör Fredrik Lindström suset från vårt blodomlopp. Hur gammalt är det mänskliga språket? Hur började det? Är alla språk släkt? Och i sådana fall, finns det något som heter samma sak på alla språk?
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    

Undertecknad kommenterade Johan Folins ledare ”Ett språk i ständig förändring” i Sörmlands Nyheter den 1/8  i ett inlägg på denna blogg. Johan Folin (JF) har i sin tur skrivit ett kort svar på sin blogg. Han skriver bl.a.: 

”Det blir en hel del cirkelresonemang. ’För det första är svenska är [sic!] huvudspråk och gemensamt språk i Sverige enligt språklagen – inte engelska.’ Lagen säger att det ska vara som vi säger, därför ska det vara som vi säger. Min poäng är ju inte att just Språkförsvaret gör något fel egentligen, min kritik riktar sig mot lagstiftningen. När man försvarar sig med att man bara tillämpar lagen så undviker man kritiken.” 

Jag förstår inte varför den citerade meningen skulle vara ett cirkelresonemang . Det är vad lagen uttryckligen säger, en lag, vars tillkomst för övrigt Språkförsvaret energiskt har kämpat för. Vår JO-anmälan är ett uttryck för att vi vill testa vad språklagen är värd i praktiken liksom att vi ville skapa debatt. Det sistnämnda har Språkförsvaret definitivt lyckats med.  Jag kan dessutom inte se att JF formulerar någon explicit kritik av språklagen i sin ledare. 

”När Lindblom retoriskt frågar ’Vilken förankring har de engelskspråkiga beteckningarna bland skattebetalarna i Stockholm?’ så missar man poängen med de nämnda verksamheterna. De riktar sig inte mot skattebetalarna i Stockholm, de riktar sig mot besökare. Visst, det är fortfarande stockholmarnas pengar, men det är ganska meningslöst att spendera marknadsföringsbudgeten på att få stockholmarna att besöka Stockholm.” 

Jag missar inte alls poängen; tvärtom har jag en poäng: Det är Stockholms skattebetalare, som finansierar Stockholms stads verksamhet, Stockholm Visitors Board och Stockholm Business Region. Men vilket inflytande har skattebetalarna över Stockholms språkpolitik i allmänhet och namngivningspolicyn i synnerhet? Detta är fortfarande en retorisk fråga. Var har Språkförsvaret påstått att marknadsföringbudgeten skulle spenderas på att få stockholmarna att besöka Stockholm? Jag börjar undra om JF överhuvudtaget har läst Språkförsvarets JO-anmälan. Om man konstruerar ståndpunkter, som meningsmotståndaren inte företräder, är det naturligtvis enkelt att polemisera mot dessa.

Språkförsvaret kritiserade Stockholms stads och underorganens beslut att införa beteckningar på engelska på bekostnad av svenska, vilket signalerar att svenska språket inte längre duger. I samma JO-anmälan stod det också att vi accepterar parallella beteckningar, först på svenska och sedan på engelska. 

Dessutom har vi liksom tidigare påpekat att Stockholms stad i realiteten bedriver en tvåspråkighetslinje i stället för en mångspråkighetslinje vad gäller turistinformation och information till utländska affärskontakter. Både Stockholms stads, Stockholm Visitors Boards och Stockholm Business Regions webbplatser har hittills enbart funnits på svenska och engelska. Stockholms stad ”international website” är naturligtvis bara på engelska.  Det avgörande är naturligtvis vilka språk som används i informationen; det är inte beteckningarna i sig som lockar turister. Svenska som informationsspråk är definitivt inte oviktigt, eftersom svenska besökare stod för 5,9 miljoner gästnätter i Stockholms län 2006, medan utländska besökare stod för 2,9 miljoner. Officiell statistik från NUTEK 2008 visade att de två särklass utländska turistgrupperna i Sverige var norrmän och tyskar, därefter kom danskar och holländare, medan britter och amerikanare först kom på femte respektive sjätte plats. Norrmän och tyskar var var och en för sig dubbelt så många som britter/amerikanare. Men var finns turistinformationen på tyska och holländska? 

JF:s tredje motargument lyder som följer: ”’Varken Olle Josephson eller Språkförsvaret är motståndare till att språket utvecklas – frågan är bara hur.”’ Med andra ord: språket får utvecklas, men bara enligt fastställda riktlinjer.” 

Men JF skriver själv en vårdad svenska ”enligt fastställda riktlinjer”. Under sin skoltid har han lärt sig rättstavnings- och skrivregler och att formulera sig skriftligt, allt under överinseende av olika lärare, som i sin tur tillämpat nämnda regler och utgått från vad som är ett vårdat språkbruk.  Önskar han den tiden ogjord?

 

Motsätter sig JF den språkvård, d.v.s främst ord- och grammatikvård, som den svenska språkvården – med Språkrådet i spetsen -  huvudsakligen sysslar med? Menar JF att vi inte ska sträva efter att så långt som möjligt försvenska låneord – eller ersätta dem med inhemska konstruktioner – så långt det är möjligt, så att de anpassas efter svenskt uttal och stavningsmönster? Jag har ingenting emot försvenskade låneord som webbplats, översättningslån som grodman eller egna konstruktioner som dator. Däremot är ord som ”walking” i betydelsen ”stärkande promenad” en ren styggelse, eftersom det inte tillför ett jota i fråga om information. Sådana låneord vill bara markera att engelska är  mera modern och mera värd än svenskan. De som strör sådana låneord kring sig kan oftast bara ett främmande språk: engelska.

 

Språklagen är i första hand ett uttryck för språkvalsplanering  (statusvård), inte ord- och grammatikvård eller tal- och textvård, som JF tycks tro. Språkförsvarets JO-anmälan är också ett utryck för den vikt vi lägger vid svenska språkets status.

Per-Åke Lindblom  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)