Eftersom Karin Bojs omnämnde David W.Anthonys ”The horse, the wheel and language” i Dagens Nyheter den 13/5, vill jag faktiskt passa på att slå ett slag för den boken. Boken utkom redan 2007, men det är första gången jag har sett den omnämnas i svensk press.

Anthony, som är professor i arkeologi, placerar de indoeuropeiska språkens urhem till området strax norr om Svarta havet och Kaspiska havet liksom före honom bl.a Marija Gimbutas, men Anthony står på säkrare empirisk grund.

Enkelt uttryckt: Kan man tidsbestämma och lokalisera uppkomsten av boskapsskötseln, tämjandet av hästen, inkl. ridandet av hästar, uppfinningar som hjulet, vagnar och stridsvagnar, ullberedning och kopparhantering med mera och om de flesta ord för dessa företeelser i alla indoeuropeiska språk, från Indien i öst till Irland i väst, har gemensamma språkliga rötter, talar det mesta för att det också går att bestämma ett urhem för de indoeuropeiska språken.

Språk sprids i huvudsak genom folkförflyttning, som kan ske till såväl redan bebodda som till obebodda områden. Jordbruket i all ära; det leder till ökad produktivitet och till en ständig befolkningsökning, men innebär inga militärteknologiska fördelar i sig. Det är inget problem att utvandra till obebodda områden – se till exempel polynesiernas expansion till öarna i Stilla havet, som inleddes omkring 2000 före vår tideräkning (f.v.t) från Taiwan och som nådde Nya Zeeland först 1100 e.v.t (efter vår tideräkning).

Det är annan sak om områden redan är bebodda. Det är inte alls säkert att nykomlingarna hälsas med öppna armar. Jägare och samlare kan pressas tillbaka av de nyanländas numerära och ekonomiska styrka, medan en jordbruksbefolkning eller nomader förmodligen enbart låter sig betvingas med militära medel. Alltsedan hästen tämjdes på de sydryska slätterna omkring 4200 – 4000 f.v.t har den haft en avgörande militär fördel. Först i och med introduktionen av eldvapnen började hästens betydelse att dala, men användningen av hästen i militära sammanhang var viktig ända fram till 1800-talets slut. Aztekerna, som var numerärt fullständigt överlägsna de spanska conquistadorerna, tvingades i början av 1500-talet ge upp inför kombinationen eldvapen och hästar.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

14 maj 2012 16:06

Jag har inte läst Anthonys bok, men försöken att hitta det indoeuropeiska urhemmet med hjälp av ordförrådet bygger på en lång forskningstradition. Jag har en gång tenterat på en tysk bok från 1930-talet som jag nu inte minns titeln på men där slutsatserna var ganska lika de som nämns ovan, om jag minns rätt.

Nätverket Språkförsvaret

14 maj 2012 18:46

Jag rekommenderar verkligen Anthonys bok. Det arkeologiska underlaget är mycket omfattande och Anthony och medarbetare har bedrivit forskning på plats på de ryska stäpperna. Bl.a genomfördes undersökningar av tanduppsättningar i hästkranier från gamla gravplatser i syfte att utröna om hästarna hade betslas eller inte.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...