(Brev till Språkförsvaret)

Hej!

Jag heter Stig Hallgren och bor i Borås. I mitt yrke som polisman har jag ägnat en stor del av arbetet åt invandrarfrågor. Redan tidigt blev jag varse ett stort språkintresse. I min stads realskola (Lidköping var min barndoms stad) började tidigt undervisning i tyska. Sedan kom engelska och för att kunna vinna inträde i gymnasiet blev franskan obligatorisk. Intresse för dessa språk har sedan följt mig. I gymnasiet stötte jag på problem. Tillhörig ett socialt skikt bereddes, har det visat sig efteråt, jag mot slutet av gymnasietiden inte möjlighet att ta den åstundade studentexamen. Jag sökte mig till polisväsendet, varifrån jag nu sedan 1996 är pensionerad. Språkintresset har följt mig och via Komvux gjort att jag nu har en akademisk grundexamen med engelska, tyska och franska ingående i den.

Jag har följt många ungdomars väg på språkutbildningens område och har funderat en del på varför engelskan mer än andra språk vunnit mark hos oss. Det är många faktorer som haft betydelse för denna utveckling. Sammanfattande tror jag är det glamourösa inslaget i detta språk. Det finns en hjältegloria som detta språk färgats av, på grund av att världen sett hur detta språk talats av män och kvinnor i sammanhang, där engelskan varit vagnen på vilken en framgångskultur befordrats eller förefaller ha befordrats.

Men engelskan är inte ett språk man tillägnar sig hur lätt som helst. Jag har gjort en högst privat undersökning på grund av det ordförråd jag redan tidigt tillsammans med mina tidiga skolkamrater tillägnade mig och sedan via realskola, Komvux och högskola. Bara genom att studera det kortaste textavsnitt i en tidning eller i en bok eller annat finner man att mycket få ord kan läsas utan att man finner, att varje bokstav representerar andra språkljud är det denna bokstav i sig själv står för. Ta bara ordet I som står för jag i svenska och som är mycket frekvent i såväl talspråk som skriftspråk. Vid högläsning ur en text där detta ord ingår och vid innantilläsning såväl som i samtal uttalas I som en diftong, som [ai]. De delar av ord som är betydelsebärande kännetecknas i engelskan av att de är byggstenar i ord, där uttalet ger ordet dess rätta betydelse.

Det syndas rätt ofta i undervisningen mot att uttalet i framförallt engelskan bör ges framskjuten plats. I det avseendet möter inte den tyskstuderande eller franskstuderande riktigt samma svårigheter. Vad tyskan beträffar och kanske också franskan bär de på historiskabördor inte helt lätta att utreda.

Men till slut: Jag tror, att det bästa försvaret mot den tilltagande anglifieringen av svenskan är att få svensken att inse, att svenskan om man inte är på sin vakt gör av svenskan eller delar av den en pidginengelska, ett blandspråk, genom att slarva med engelskt uttal, som ju vid besök i engelsktalande länder bara väcker viss munterhet. En svensk talande pidginengelska ger inte ett gott intryck åt utbildningssverige, det försäkrar jag.

Vänligen

Stig Hallgren

Borås  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång   Pugh Rogefeldt - Små lätta moln    Söndagens svenskspråkiga dikt   Lördagskväll   Vinden vilar, viken ligger som en spegel, Kvarnen somnar, seglarn tar ner segel. Oxarne bli släppta ut i gröna hagen...

Se detta retoriskt skickliga inlägg i riksdagen! Älvdalskan är kanske ett eget språk, som en riksvensk, inklusive en talman, inte förstår...   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...