I ett inlägg i denna nätdagbok den 3 april  kommenterade jag Fredrik Hillerborgs recension av Språkförsvarets bok ”Såld på engelska?” i en Resuméblogg den 12/2.

Däremot noterade jag inte förrän idag att Fredrik Hillerborg också hade skrivit ett inlägg om "Såld på engelska" i samma blogg den 5/2. I det inlägget refererar han vissa av Gottfried Gemzells synpunkter i den intervju, som jag gjorde med honom och som publicerades i ”Såld på engelska”. Fredrik Hillerborg skriver:

”Hans (d.v.s. Gottfried Gemzell – min anm.) svar var intressant.

Problemet är nämligen, som han beskrev det, att man först måste definiera vad 'reklambranschen' är för någonting. Det finns flera olika aktörer som skapar reklam och skillnaderna mellan dem är stor.

Något förenklat, finns det först en ren amatördel. Exempelvis kan föreningar eller ideella organisationer göra reklam för sina verksamheter (genom att t.ex sätta upp affischer på stan). Sedan har vi halvamatörerna, företag som själva försöker lösa kommunikationen genom att komma på reklambudskap. Och till sist har vi den professionella delen som består av byråer med specialistkunskap.”

Uppriktigt sagt bemödade jag mig inte under intervjuns gång om att bemöta Gottfried Gemzell på denna punkt. Jag ansåg nämligen att han slog in öppna dörrar. Eftersom han upprepade sitt påpekande, konstaterade jag senare i intervjun att jag höll med honom.  Det var alldeles självklart att Språkförsvaret gjorde åtskillnad mellan stora kommunikations- och reklambyråer, småskuttare och rena amatörer i reklambranschen och mellan stora annonsörer och små. Därom vittnar de omfattande enkäter, som Språkförsvaret genomförde våren 2010. Språkförsvaret skickade dels ut en enkät  till de 26 största kommunikations- och reklambyråerna (i omsättning räknat) och dels till 68 annonsörer , däribland de 50 största företagen i Sverige. Enkäterna vände sig alltså inte till kreti och pleti i reklambranschen eller bland annonsörerna.

Men självfallet kan man tala om reklambranschen och behandla den som en helhet. Sveriges annonsörer genomförde via Novus 2012 en undersökning om svenskarnas attityd till reklamen. Enligt denna, ”Kluvna känslor – svenskarnas inställning till reklam”, hade andelen av svenskar som var positiva till reklam sjunkit till 18 % - från 44 % 2005. Detta sjunkande förtroende drabbar naturligtvis hela reklambranschen, oavsett vems fel det är. Det är möjligt att detta uteslutande är småskuttarnas, halv- och helamatörernas fel, men det måste i så fall ledas i bevis. Det är inte min sak.

Enligt Sveriges annonsörer mäter allt fler medlemsföretag effekten av reklam – se pressmeddelande från 24/3 i år. I pressmeddelandet heter det:

”Resultatet ska sättas i relation till förra årets undersökning som visade att drygt 30 procent av medlemmarna inte mätte effekt. En relativt stor andel av de svarade uppgav också att de inte kände till om det egna företaget gjort några mätningar.

Resultatet blev en allvarlig väckarklocka för både branschen och Sveriges Annonsörer som organisation.”

I ”Såld på engelska” försökte vi också hamra in påståendet att reklambranschen och annonsörerna inte gör några seriösa undersökningar om effekten av engelskspråkig reklam. Exakt vad dessa undersökningar, Sveriges annonsörer talar om, har mätt och om någon mätning överhuvudtaget gällt engelskans roll i reklamen, framgår inte och skulle det finnas någon relevant undersökning är den säkert – en affärshemlighet.

För övrigt är det bra att Fredrik Hillerborg har skrivit om ”Såld på engelska” inte mindre än två gånger. Det har säkert bidragit till att göra boken känd inom reklambranschen. Samtliga recensioner och omnämnanden återfinns i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...