I ett inlägg i denna nätdagbok den 3 april  kommenterade jag Fredrik Hillerborgs recension av Språkförsvarets bok ”Såld på engelska?” i en Resuméblogg den 12/2.

Däremot noterade jag inte förrän idag att Fredrik Hillerborg också hade skrivit ett inlägg om "Såld på engelska" i samma blogg den 5/2. I det inlägget refererar han vissa av Gottfried Gemzells synpunkter i den intervju, som jag gjorde med honom och som publicerades i ”Såld på engelska”. Fredrik Hillerborg skriver:

”Hans (d.v.s. Gottfried Gemzell – min anm.) svar var intressant.

Problemet är nämligen, som han beskrev det, att man först måste definiera vad 'reklambranschen' är för någonting. Det finns flera olika aktörer som skapar reklam och skillnaderna mellan dem är stor.

Något förenklat, finns det först en ren amatördel. Exempelvis kan föreningar eller ideella organisationer göra reklam för sina verksamheter (genom att t.ex sätta upp affischer på stan). Sedan har vi halvamatörerna, företag som själva försöker lösa kommunikationen genom att komma på reklambudskap. Och till sist har vi den professionella delen som består av byråer med specialistkunskap.”

Uppriktigt sagt bemödade jag mig inte under intervjuns gång om att bemöta Gottfried Gemzell på denna punkt. Jag ansåg nämligen att han slog in öppna dörrar. Eftersom han upprepade sitt påpekande, konstaterade jag senare i intervjun att jag höll med honom.  Det var alldeles självklart att Språkförsvaret gjorde åtskillnad mellan stora kommunikations- och reklambyråer, småskuttare och rena amatörer i reklambranschen och mellan stora annonsörer och små. Därom vittnar de omfattande enkäter, som Språkförsvaret genomförde våren 2010. Språkförsvaret skickade dels ut en enkät  till de 26 största kommunikations- och reklambyråerna (i omsättning räknat) och dels till 68 annonsörer , däribland de 50 största företagen i Sverige. Enkäterna vände sig alltså inte till kreti och pleti i reklambranschen eller bland annonsörerna.

Men självfallet kan man tala om reklambranschen och behandla den som en helhet. Sveriges annonsörer genomförde via Novus 2012 en undersökning om svenskarnas attityd till reklamen. Enligt denna, ”Kluvna känslor – svenskarnas inställning till reklam”, hade andelen av svenskar som var positiva till reklam sjunkit till 18 % - från 44 % 2005. Detta sjunkande förtroende drabbar naturligtvis hela reklambranschen, oavsett vems fel det är. Det är möjligt att detta uteslutande är småskuttarnas, halv- och helamatörernas fel, men det måste i så fall ledas i bevis. Det är inte min sak.

Enligt Sveriges annonsörer mäter allt fler medlemsföretag effekten av reklam – se pressmeddelande från 24/3 i år. I pressmeddelandet heter det:

”Resultatet ska sättas i relation till förra årets undersökning som visade att drygt 30 procent av medlemmarna inte mätte effekt. En relativt stor andel av de svarade uppgav också att de inte kände till om det egna företaget gjort några mätningar.

Resultatet blev en allvarlig väckarklocka för både branschen och Sveriges Annonsörer som organisation.”

I ”Såld på engelska” försökte vi också hamra in påståendet att reklambranschen och annonsörerna inte gör några seriösa undersökningar om effekten av engelskspråkig reklam. Exakt vad dessa undersökningar, Sveriges annonsörer talar om, har mätt och om någon mätning överhuvudtaget gällt engelskans roll i reklamen, framgår inte och skulle det finnas någon relevant undersökning är den säkert – en affärshemlighet.

För övrigt är det bra att Fredrik Hillerborg har skrivit om ”Såld på engelska” inte mindre än två gånger. Det har säkert bidragit till att göra boken känd inom reklambranschen. Samtliga recensioner och omnämnanden återfinns i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej SBAB!   Titt som tätt läser jag artiklar om bostadsmarknaden i massmedia där det hänvisas till prisutvecklingen enligt "SBAB Booli Housing Price Index", som ni tar fram. Det är säkert bra att det förs statistik på bostadspriser, så det har ja...

Detta utesluter inte filosofen Torbjörn Tännsjö i en debattartikel idag i Dagens Nyheter. Han skriver bland annat:   ”Kan AI bli medveten? Presumtionen för ett jakande svar på frågan är stark. Om vi mänskliga varelser, och många andra djur ...

  Källa: elinguistics.net   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

ELinguistics.net kvantifierar språks genetiska närhet till varandra. Databasen innehåller 170 språk. Vid en jämförande sökning kunde programmet konstatera att svenska var nära släkt med bokmål, nynorska, isländska, engelska och nederländska samtidi...

Under det gångna året har frågan om nationen och det nationella visat sig helt central på flera områden. Det föranleder frågan: vad innebär det svenska för Svenska Akademien? Den instiftades ju för att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styr...