(Stycket är hämtat från Anna-Lena Buchers artikel ”Nordterm 40 år” i Terminfo nr 3/2016)

Den senaste Nordterm-konferensen sommaren 2015 på Island hade rubriken ”Förvaltning av fackspråk i samhället — vem har ansvaret, vem tar ansvaret?” Det är viktiga frågor och trots att de inte har några självklara svar förtjänar de att ställas. Ibland kan en fråga få folk att börja reflektera över en sak, vilket kan vara viktigare än att hitta ett absolut svar. Ska varje fackområde ha och ta ansvar för sitt eget fackspråk? Vad innebär det i praktiken? Eller ska de språkvårdande organen i ett land ha ansvar för alla fackspråk? Är det en uppgift enbart för terminologicentraler? Vilken roll har staten för att det finns väl fungerande fackspråk inom alla områden på ett lands huvudspråk?

Detta är exempel på följdfrågor. Svaren på dem leder till olika åtgärder och inriktningar. Frågor om fackspråk bör sättas i relation till vad som händer i samhället, all utveckling och alla förändringar följs ju av en språklig utveckling. Samhällsförändringar som är aktuella just nu är bland annat att språken i Norden tappar mark till engelskan inom vissa områden, att det på kort tid har kommit många invandrare som alla måste erövra något av våra språk för att kunna komma in i samhällena på ett bra sätt. Det påstås också att vi är inne i den fjärde industriella revolutionen (eller Industri 4.0) som är på väg att i grunden förändra människors vardag på motsvarande sätt som de tidigare industriella revolutionerna gjorde.

I samband med all utveckling och alla förändringar kommer nya behov av ordning och reda bland begrepp och termer att växa fram. Det finns alltså all anledning att göra som gjordes vid Nordterm 2015: att ställa ansvarsfrågorna. I Sverige är frågorna alldeles särskilt aktuella just nu. TNCs framtida roll är oviss: Vad är målsättningen med det statliga uppdraget? Vad vill TNCs ägare med sitt ägande? Syfte och mål med TNCs verksamhet har under 75 år varit entydig och klar, men är nu alltså oviss.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...