Petra Lantorová vid Mazarykova univerzita i Tjeckien har skrivit en masteruppsats, ”Det älvdalska språket som en nordisk skatt”, publicerad i fjol. Nedan återges sammanfattningen:

”Denna uppsats riktar in sig på inställningar till det älvdalska språket och dess användande och bevarande beroende på respondentsålder, geografiska område och språkbruk. Uppsatsen har i syfte att redogöra för vad som leder respondenterna till att stödja älvdalskan, vilka anledningar de har till att börja lära sig älvdalska hur ofta de brukar använda älvdalskan både passivt och aktiv samt i vilka sammanhang som det talas och skrivs på älvdalska mest. Jag lägger märke till skillnader mellan de yngre och äldre respondenterna, mellan boende inne i och utanför Älvdalstrakten och mellan icke- och älvdalsktalande respondenter. Uppgifter baserade på en nätenkät har bearbetats i tabeller och diagram vilka utgör material för en kvantitativ analys som leder vidare till diskussion och slutsatser. Den genomförda undersökningen visar för det första att de äldre tycks vara mest intresserade av språket, för det andra att hemort inte är den grundläggande faktorn för att respondenterna ska intressera sig för älvdalskan, utan att det är snarare deras födelseort, dvs. älvdalsk härkomst. För det tredje uppvisar de respondenter som talar älvdalska flytande de minsta skillnaderna mellan ett passivt och ett aktivt språkbruk. Det framgår av uppsatsen att älvdalskan mest talas hemma bland familjemedlemmar. Sociala medier såsom Facebook spelar emellertid en viktig roll också. Respondenternas önskemål om att bevara älvdalskan i skolan visat sig vara avsevärt större jämfört med ett faktiskt användandeav älvdalskan i skolan nu för tiden, vilket förmodligen är den mest överraskande slutsatsen som man kan dra vidare nytta av.”

Uppsatsen ligger också ute på Språkförsvarets webbplats - se antingen "Senaste uppdateringar" den 13/2 2017, eller sektionen "Minoritets- och majoritetsspråk". eller Författararkivet.

(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...