Neue Zürcher Zeitung (NZZ) redogör för en ny bok, i vilken forskare varnar för användningen av engelska som enda vetenskapsspråk. Förlusten av den språkliga mångfalden snedvrider konkurrensen till förmån för anglosaxiska forskare, och den utgör ett hinder för vetenskapliga framsteg. Forskare som inte ansluter sig till anglifieringen "avstår från anseende, positioner och finansiering, eftersom arbeten publicerade på franska eller tyska inte längre läses internationellt och är betydelselösa för de rankinglistor som avgör den vetenskapliga finansieringen", enligt NZZ. Särskilt i undervisningen är det främmande språket ett hinder för kreativitet. Även ansökningsförfarandet hos finansiella forskningsinstitutioner sker ibland enbart på engelska. Så föreskriver till exempel den österriskiska vetenskapsfonden (der Österreichische Wissenschaftsfonds) att ansökningar ska inges på engelska i alla vetenskapliga discipliner.

Nyligen påvisade också der Arbeitskreis Deutsch als Wissenschaftssprache e.V (ADAWIS) i ett öppet brev till vetenskapsminister Johanna Wanka att den samhälleliga diskursen om vetenskapliga frågor redan av det blotta faktum att många forskargrupper uteslutande publicerar sina webbplatser på engelska liksom årsredovisningar, som går djupare in på det vetenskapliga innehållet, ofta inte längre tillhandahålls på det lokala språket. (Fritt översatt från tyskan)

Läs vidare i Neue Zürcher Zeitung eller det öppna brevet från ADAWIS!

Observatör

P.S Det finns en illustrativ tabell i Neue Zürcher Zeitung, som rekommenderas. Enligt denna tabell, som är hämtad från Ulrich Ammon, användes 2014 engelska till 92,7 procent i de internationella naturvetenskapliga facktidskrifterna,  japanska och kinesiska till 2,1 procent och franska, tyska och ryska till 1 procent. Engelskan passerade tyskan i mitten av 1920-talet, medan franskan började gå tillbaka kring första världskriget. Engelska, tyska och franska var jämstarka runt första världskriget. Ryska expanderade fr.o.m 1920-talet fram till strax efter 1970 för att sedan falla tillbaka. Japanska har legat relativt stabilt kring 2 procent fr.o.m början av 1980-talet. Kinesiskan uppvisar en brant kurva uppåt sedan slutet av 1990-talet, även om den fortfarande bara ligger på samma nivå som japanskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...