Neue Zürcher Zeitung (NZZ) redogör för en ny bok, i vilken forskare varnar för användningen av engelska som enda vetenskapsspråk. Förlusten av den språkliga mångfalden snedvrider konkurrensen till förmån för anglosaxiska forskare, och den utgör ett hinder för vetenskapliga framsteg. Forskare som inte ansluter sig till anglifieringen "avstår från anseende, positioner och finansiering, eftersom arbeten publicerade på franska eller tyska inte längre läses internationellt och är betydelselösa för de rankinglistor som avgör den vetenskapliga finansieringen", enligt NZZ. Särskilt i undervisningen är det främmande språket ett hinder för kreativitet. Även ansökningsförfarandet hos finansiella forskningsinstitutioner sker ibland enbart på engelska. Så föreskriver till exempel den österriskiska vetenskapsfonden (der Österreichische Wissenschaftsfonds) att ansökningar ska inges på engelska i alla vetenskapliga discipliner.

Nyligen påvisade också der Arbeitskreis Deutsch als Wissenschaftssprache e.V (ADAWIS) i ett öppet brev till vetenskapsminister Johanna Wanka att den samhälleliga diskursen om vetenskapliga frågor redan av det blotta faktum att många forskargrupper uteslutande publicerar sina webbplatser på engelska liksom årsredovisningar, som går djupare in på det vetenskapliga innehållet, ofta inte längre tillhandahålls på det lokala språket. (Fritt översatt från tyskan)

Läs vidare i Neue Zürcher Zeitung eller det öppna brevet från ADAWIS!

Observatör

P.S Det finns en illustrativ tabell i Neue Zürcher Zeitung, som rekommenderas. Enligt denna tabell, som är hämtad från Ulrich Ammon, användes 2014 engelska till 92,7 procent i de internationella naturvetenskapliga facktidskrifterna,  japanska och kinesiska till 2,1 procent och franska, tyska och ryska till 1 procent. Engelskan passerade tyskan i mitten av 1920-talet, medan franskan började gå tillbaka kring första världskriget. Engelska, tyska och franska var jämstarka runt första världskriget. Ryska expanderade fr.o.m 1920-talet fram till strax efter 1970 för att sedan falla tillbaka. Japanska har legat relativt stabilt kring 2 procent fr.o.m början av 1980-talet. Kinesiskan uppvisar en brant kurva uppåt sedan slutet av 1990-talet, även om den fortfarande bara ligger på samma nivå som japanskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade...

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...