I radioprogrammet ”Själens språk – får du prata som du vill?” som sändes igår första maj, tas frågan om mindre språk kontra större upp ur en mängd olika aspekter. I en sekvens intervjuas Sara Ljungkvist, lektor på Högskolan i Gävle, som studerar svenskans status i Baltikum. Hon konstaterar att det finns en stor nyfikenhet och vilja att närma sig svenska språket i de baltiska länderna, och framför allt i Estland. Fler vill lära sig svenska än det finns utbildningsplatser på universitetet och Sara Ljungkvist och hennes kolleger har utformat ett läromedel i svenska för balter. Ett annat exempel är att det i Tallinn finns turistguidningar på svenska och restauranger med svenska menyer.

Orsaken till att svenskan värderas så pass högt är historiska. Det finns ju band till Sverige längre bak i tiden, och efter Sovjettiden uppstod en längtan tillbaka till den svenska tiden. Estland har haft en svenskspråkig befolkning som under andra världskriget i stor utsträckning flydde till Sverige, men efter Sovjetunionens fall har många flyttat tillbaka. Nu finns det ca 30.000 ester som har svenska som andraspråk och ytterligare andra som läser svenska som främmande språk.

Att stödja det baltiska intresset för svenska språket gör att Norden kan stå ganska starkt i regionen, i förhållande till resten av Europa, menar Sara Ljungkvis. I det nordisk–baltiska affärslivet används svenska mer än man kanske tror, säger hon, och berättar att folk förstår varandra på ”skandinaviska”, och även om det officiella affärsmötet sker på engelska så övergår man till att tala respektive skandinaviskt språk med varandra, alltså svenska, norska eller danska.

I ”Själens språk” finns även många andra intressanta inslag. Några av svenskans minoritetsspråk diskuteras, liksom hur svenskans framtid ser ut i en globaliserad värld. Det finns även ett avsnitt om hur språksituationen ser ut i några afrikanska länder. Programmet kan höras här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...