Direktlänk till inlägg 29 oktober 2017
I svenska företag i Sverige finns det numera en uppsjö av anställda med titlar som Head of Public Relations, Marketing Communications Manager, Key Account Manager, Partner Account Manager, Human Resources Officer och Director of Finance. En del av de personer som bär dessa titlar uppges rådfråga Språkrådet om vad titeln egentligen betyder. Professor Mats Alvesson vid Lunds universitet skrev för ett tiotal år sedan boken Tomhetens triumf i vilken han beskriver vår tid som den grandiosa självbeskrivningens ständiga jakt på det flotta och statusfyllda vilket återspeglas i språkets förflackning. Karin Helgesson är doktor i svenska språket vid Göteborgs universitet och har undersökt hur platsannonser utformats mellan 1955 och 2005. Hon konstaterar att engelska anses vara ett ”högstatusspråk” i dagens Sverige, på samma sätt som franska var det på 1700-talet och tyska på Medeltiden. Hon drar slutsatsen att en organisation som vänder sig till en bred, svenskspråkig allmänhet och därvid använder sig av ogenomskinliga titlar skapar mer problem än klarhet. Alvesson påpekar att vad han kallar grandiositeten - anammandet av tjusiga tecken på framgång och märkvärdighet utan substans - fortsätter att eskalera.
Och bortsett från engelska titelsjukan:
Vi som åker tåg ibland har nog sett hur ”komfortoperatörerna” plockar skräp, sopar grus och fyller på papper på toaletterna och tömmer papperskorgarna. Och vet ni vad en ”internservicemedarbetare” är för någonting? Jo, ”vaktmästare”. Jag misstänker att det kommer att gå inflation också i alla dessa låtsastitlar.
Om detta och annat kan man läsa i en artikel av David Österberg (”Det ska låta tjusigt värre”) i novembernumret av Unionens tidning Kollega.
Lars Nordberg
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...
Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...
De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska. Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...
Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se Swedish International School! Kommentar: I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | |||||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
| 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | |||
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
| 30 | 31 | ||||||||
| |||||||||
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"