På sista sidan i dagens SvD Näringsliv har Tele2 en helsidesannons, som pryds av rubriken:

”It´s not where you start up, it´s where you end up.”

Brödtexten handlar om att Tele2 tydligen tagit fram en plattform för nystartade företag, där det ”enda som saknas är det som alla andra företag börjar med – en affärsidé.” Affärsidén är kanske avgörande, eller hur?

Den enklaste förklaringen till rubriken är att Tele2 vill väcka uppmärksamhet, men börjar det inte bli lite tjatigt att detta måste ske på engelska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det spørgsmål er emnet for Modersmål-Selskabets møde på Den internationale modersmålsdag den 21. februar. Alle medlemmer og alle interesserede er hjertelig velkomne til dette møde, hvor vi får besøg af professor Anne Holmen og direktør Sabine Kirchmeier fra Dansk Sprognævn.

Talere

Dansk Sprognævns formand, professor Anne Holmen, og nævnets direktør, Sabine Kirchmeier, fortæller om Sprognævnets arbejde og belyser sprogudviklingen. De vil særligt komme ind på universiteternes sprogpolitikker.

Hvordan kan man som et lille land både opretholde et samfundsbærende fælles sprog og nyde godt af de fordele, den sproglige mangfoldighed i landet giver os?

Sprognævnet er netop i gang med at undersøge, hvordan og hvor meget dansk er blevet påvirket udefra i de sidste 20 år, og universitetsundervisningen er et af de områder, hvor kontakten med andre sprog, især engelsk, er stor.

På Københavns Universitet er der bestræbelser på at kortlægge de studerendes sprogkompetencer, og der arbejdes på politikker, der kan bringe såvel dansk og engelsk som andre sprog i spil for at styrke de studerendes muligheder i fremtiden.

Tid og sted

Tid: Onsdag den 21. februar 2018 kl. 17-19
Sted: Hjørnestuen, Vartov, Farvergade 27, 1463 København K

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Men annars bör vi notera följande i dessa tider av mycket OS på TV: Sverige har också fina OS-kläder. Vad bra att det står Sverige (och inte något annat på engelska). Möjligen att namnet Sverige hade synts tydligare också på det gula mössmärket om man valt att ha bokstäverna i avvikande (t.ex. blå) färg, men det är bara en randanmärkning av mig. På jackorna syns namnet Sverige tydligt.

Vad beträffar tröjorna - där det alltså (med reservation för att jag inte har sett basksidan) inte tycks stå något landsnamn alls - där hade jag personligen föredragit att det blågula bandet gjorts lite smalare och i stället fått gå runt över hela tröjan i stället för som nu, att det bryts mitt på framsidan.

Men - med fokus på det vi tycker är allra viktigast - är OS-truppens klädsel en kandidat till Språkförsvarets pris?

Ulf P.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för de inhemska språken)

Den 12 februari är teckenspråkets dag, eftersom den finländska dövundervisningens fader Carl Oscar Malm föddes den 12 februari 1826.

Teckenspråkens dag har firats sedan 2010. Bland annat i Uleåborg och Helsingfors hissas flaggorna.

Finlands Dövas Förbund firar teckenspråken genom att ordna ett seminarium som sänds på webben tisdagen den 13 februari.

Mer om teckenspråkets dag på Finlands Dövas Förbunds webbplats

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en broschyr från Bilia Group i dag stod följande att läsa: "BMW Value Service är ett service- och reservdelsprogram skräddarsytt för din BMW. Fast Lane Service inkluderar ett stort antal service- och reparationsarbeten som utförs på kort tid, medan du väntar i vår Customer Lounge." 

Påminner om gamla tiders dörrknackares böcker som man skulle köpa ett stort antal av och där några ord i varje mening var på engelska för att läsaren snabbt skulle lära sig detta språk. Är det denna "naturmetod" som reklammakarna har i tankarna?) 

Hans L 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

Årets Språkforum äger rum fredagen den 13 april på Rival vid Mariatorget i Stockholm. Det blir som vanligt en nyttig och underhållande heldag med fokus på svenska i både tal och skrift. Sista anmälningsdag är den 4 april.

Så här ser programmet för dagen ut:

Konsten att kallprata – Niklas Källner, journalist känd från SVT:s Skavlan som är aktuell med boken Och bilen går bra?, i ett samtal om hur kallprat kan leda in i värmen.

Från mansplejning till metoo – Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola, om politiska nyord, hashtagg-aktivism och hur ord­lekar kan användas på allvar.

Språktester och omstridda ord – Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, om språk­politiska frågor som kan bli aktuella i valrörelsen.

Bästa eller bäste statsministern? Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om valet mellan -a och -e när vi inte är överens om vad som syftar på vad.

Förför läsaren med fakta – Magnus Linton, författare som håller textkurser på Uppsala universitet, om vad som kännetecknar en text där inledningen fångar läsaren.

I huvudet på en hyllad debutant – Agnes Lidbeck, författare aktuell med hyllade debutromanen Finna sig, i ett samtal om den litterära stil som fick en enig kritikerkår på fall.

Vilket skiljetecken är bäst? Siv Strömqvist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om att navigera rätt i djungeln av svenska skiljetecken.

Knep för att tala inför publik – Lennart Hellspong, professor i retorik vid Södertörns högskola, om att förbereda föredrag, hålla nerverna i styr och avsluta snyggt.

Hjärnan och språkinlärning – Annika Andersson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, om vad studier av hjärnan avslöjar om andraspråksinlärning.

Moderator är Patrik Hadenius.

Här kan du läsa mer om programmet. Välkommen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en intervju i Svd Perfect Guide intervjuas Anders Arborelius, Sveriges katolske biskop och numera kardinal, om sin tro. Han ger sig också in i språkdebatten:

”Hur ser du på Svenska kyrkan i Västerås kallade Jesus för "hen" i sin julannons?
–Det är tramsigt, det där med hen. Hen betyder ju höna på engelska. Att kalla Jesus för hen faller på sin omöjlighet. Men det ligger i vår tid att man är osäker på allting och då smittar det av sig.”

Jag måste faktiskt instämma med Arborelius, trots att jag inte är katolik, inte ens kristen utan ateist.  I evangelierna framställs Jesus som en man och han ingår i treenigheten: Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Inte ens de s.k aprokryfiska evangelierna (som jag läst) framställer Jesus som något annat än en man. Svenska kyrkan i Västerås begår alltså textförfalskning eller så försöker man i praktiken introducera en ny religiös tolkning. Nu tror jag inte att det är ett uttryck för att Svenska kyrkans företrädare i Västerås är ”osäker på allting” utan snarare ett uttryck för opportunism, det vill säga man sätter upp ett blött finger i vädret, vänder kappan efter vinden. Man överskattar helt enkelt antalet tänkbara proselyter, som är påverkade av identitetspolitiken.  Praktiken får väl utvisa om denna nya karakteristik av Jesus kommer att bli en framgångssaga eller inte. Jag måste erkänna att jag tvivlar – som Tomas tvivlaren.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det här tänkvärda inlägget i språkdebatten gjorde språkvetaren och lingvisten Mikael Parkvall i SvD den 10 februari:

"Ska vi utesluta 80 procent av mänskligheten?

Häromveckan dök den nygamla debatten om språkundervisningen i svenska skolor upp igen, föranlett av ett debattinlägg från Lärarnas Riksförbund. Åtminstone ett politiskt parti hakade på, och ville uppvärdera språkkunskapernas värde i skolsystemet.

Skolbarnens intresse för främmande språk andra än engelska sjunker stadigt. I flera EU-undersökningar framstår inget land som så anglocentriskt som Sverige. Andra européer kan i allmänhet engelska i mindre utsträckning än vi gör, men har i gengäld bättre hum om (framför allt) tyska och franska. I världen som helhet är engelska det oftast förekommande enskilda andraspråket, men trots att majoriteten människor är flerspråkiga, är det vanligaste att man lärt sig något annat än engelska, och 80 procent av världens befolkning kan inte språket alls.

Å andra sidan får det väl också betraktas som ett faktum att miljoner svenskar faktiskt studerat tyska och franska utan att för den skull kunna göra sig förstådda på dessa språk."

Parkvall fortsätter:

"Engelska är på frammarsch även utanför våra gränser – vi kanske bara ligger i täten av utvecklingen? Sverige har satt en ära i att vara modernt och trendkänsligt. Många samhällsförändringar som genomförts här har senare slagit igenom även annorstädes, från barnagaförbud till obligatorisk skolengelska. Så pass ofta har denna vår progressiva karaktär tjänat oss väl, att man lätt glömmer när det slagit slint. Massbilism ansågs en gång vara framtidens melodi, men i dag är inte alla övertygade om att sexfiliga innerstadsgator är att föredra framför fungerande tågtrafik.

Genom fixeringen på det engelskspråkiga blir vår bild av världen också självbekräftande: vi betraktar bara de anglosaxiska länderna, ser att alla där talar engelska, och lär oss därför inget annat. Och eftersom vi inte kan andra språk, drabbas vi sällan av insikten att det finns fler världar därute, och därmed förstärks vi ytterligare i vår övertygelse att inget annat språk behövs. Ett samhällsbygge eller en personlighetsutveckling främjas rimligen av att fler alternativ tas i beaktande, och då kan det ifrågasättas om det är klokt att på förhand utesluta 80 procent av mänskligheten. (På den mer praktiska sidan kan nämnas vällovliga integrationsprojekt som stött på patrull när svenskarna insåg att syrier och afghaner inte kunde engelska)."

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)