Ett antal medlemmar i Språkförsvaret publicerade den 8/8 2008 ett öppet brev, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen!”, riktat till regering, riksdag och relevanta myndigheter. Brevet avslutades med ett antal förslag och uppmaningar, bland annat denna:

”g) SVT och TV4 allvarligt bör överväga att inte textöversätta filmer och program på danska och norska till svenska utan texta dem på respektive språk, d.v.s på danska och norska;”

Senaste Nyt fra Sprognævnet har publicerat en artikel av Karoline Lassen, som bygger på en undersökning, som hon genomfört vid Silkeborg gymnasium. Hon undersökte vilken läsförståelse av norska som två grupper av elever hade förvärvat; den ena hade sett SKAM med norska undertexter och den andra med danska undertexter. Hon skriver:

”VALGET AF UNDERTEKSTER HAR BETYDNING FOR DEN SPROGLIGE UDVIKLING

Et overraskende udbytte af undersøgelsen viste sig desuden at være et interessant perspektiv på underteksternes betydning for indlæringen af nabosprog. Da SKAMs distributionsform indebar at serien blev sendt i små daglige bidder på NRK’s blog, betød det at mange danske SKAM-fans måtte se serien enten uden undertekster eller med norske undertekster. Dette er interessant da anvendelsen af intrasproglig tekstning, dvs. originalsprogstekstning og dermed undertekster på samme sprog som lyden, flere gange er blevet fremhævet som gavnligt for indlæringen af et fremmedsprog da det muliggør associationsprocesser mellem lyd og skrift (Danan 2014).

Gruppenavn           Antal   Point

Danske undertekster   30      10,6

Norske undertekster   68      15,0

Tabel 4: Fordelingen af elevernes sprogforståelse med henholdsvis danske og norske undertekster.

I tråd med førnævnte observation mht. undertekstvalg præsterede gruppen af elever der havde angivet at de havde set SKAM med norske undertekster, også væsentligt bedre i sprogtesten: de scorede nemlig 15 ud af 30 point. Dette står i kontrast til gruppen af elever der så serien med dansk tekstning på DR3 eller DRTV: denne gruppe opnåede nemlig 10 ud af 30 point i sprogforståelsestesten og klarede sig derfor på niveau med gruppen der ikke havde set SKAM. Ligeledes angav 96 % af de elever der havde set SKAM med norske undertekster, at de var blevet bedre til norsk efter at have set serien, mens 70 % af dem der så SKAM med danske undertekster, gav samme vurdering. Det tyder altså på at anvendelsen af intrasproglig tekstning kan være produktiv for udviklingen af en bedre nabosprogforståelse. Således peges der dermed også på at det ikke nødvendigvis er SKAM der har forbedret de unges sprogforståelse, men snarere mødet med SKAM med norske undertekster. Af denne årsag indikerer undersøgelsens resultater derfor også at eksponeringen for dansk tekstning på norsk TV-indhold potentielt kan opfordre til automatadfærd hvorved publikum mister muligheden for at oparbejde det norske ordforråd og den ordgenkendelse som muliggøres med intrasproglig tekstning hvor der skabes sammenhænge mellem talt og skrevet norsk. Denne iagttagelse er interessant, for hvad hvis nabosprogsforståelsen i Skandinavien simpelthen kan forbedres ved blot at lade de tre skandinaviske public service-kanaler give borgerne muligheden for at kunne vælge intrasproglige tekster til på skandinaviske programmer? Eller endnu bedre, hvis de geoblokeringer der begrænser skandinaviske brugeres adgang til indhold på baggrund af deres geografiske placering, blev fjernet og åbnede muligheden for at skandinaver frit havde adgang til fælleskandinavisk medieindhold, bl.a gennem streamningtjenester hvor muligheden for at tilvælge intrasproglig tekstning allerede findes? Ophævelsen af geoblokeringerne i Skandinavien, og i resten af Norden, er i øvrigt et mål som Nordisk Råd, i kølvandet på SKAMs succes, er interesseret i at opnå, og derfor er det ikke urealistisk at vi snart ser en ændring på netop dette område. ”

De elever som hade följt SKAM med norska undertexter uppnådde alltså klart bättre resultat i fråga om språkförståelse av norska än de elever som hade nyttjat de danska undertexterna.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tack för den aktuella artikeln, även om jag inte förstår varför det behövs global forskning för att påvisa något så uppenbart. Det är bara att titta i en något sånär välansedd vetenskaplig journal för att förstå problemet, och jag bifogar referenser ...

Hets mot språkpoliser pågår. Dessa har alltid varit mina vänner. Redigerare, korrekturläsare! Liksom för övrigt alla poliser (utom möjligen Säkerhetspolisen). Jag kallar dem ibland äkthetskontroller, de där språkpoliserna: ”Så där kan du inte s...

Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.   ”Utbildning   En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt unive...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28   Söndagens svenskspråkiga sång   Björn Afzelius – Ikaros   Söndagens svenskspråkiga dikt   I trädgården   Barnet i trädgården är ett underligt ting: ett litet litet djur...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...