Direktlänk till inlägg 20 augusti 2018
(Denna text är hämtad från ett informationsblad)
Karin Ulvesons bok Svenska för främlingar. En utforskning har fått flera fördelaktiga recensioner och blivit mycket omtalad på sociala medier. Som samhällsdebattören Sven Hofman konstaterar är detta den första inifrånskildringen av den komplexa sfi-verkligheten. Hofman fortsätter:
”Där ges ett lärarperspektiv på problemet som även innefattar en stor empati med de utifrån kommande som har rätt till ordnad undervisning i sitt nya hemlands språk. Men författaren visar att de institutioner som ska förmedla undervisningen ofta misslyckas kapitalt, därför att de tvingas ägna alltför liten tid och energi åt det som borde vara det väsentliga, själva kärnan: att tala med eleverna (ibland rentav analfabeter), att hålla lektioner, att utsätta dem för oupphörliga språkbad. Digitala självinstuderingsuppgifter hjälper dem inte långt på vägen.
När institutioner kollapsar, krymper individen. Ulveson talar själv om arbetet på ett företag som har åtagit sig invandrarundervisning som dysfunktionellt. Inte bara eleverna luras på kompotten, också lärarna känner att deras arbete förlorar mening – de blir främlingar för varandra och inför sig själva. Detta är ett oerhört förräderi!”
”Missa inte denna lilla pärla!” uppmanar Knut Lindelöf, själv före detta lärare, på sin blogg. Han skriver:
”Det är fiktion. Huvudpersonen heter Ebba, är 31, bor ihop med Johan, jobbar tillsammans med ett antal kolleger och chefer under mycket talande och helt förvirrade förhållanden. Att eleverna (kunderna) inte lär sig något bekymrar ingen – mer än Ebba, verkar det som. I bagaget har hon den självklara drivkraften mot levande undervisning av sina olika elevgrupper samlade i klassrum. Men det blir liksom aldrig av. Det liknar en mardröm där man strävar mot något man aldrig når fram till, och ju närmare man kommer desto trögare blir det.
Stark närvaro skapas genom framställningens form, en slags bloggdagbok som ibland kommenteras på typiskt bloggvis av kompisar och närstående. Man tas med in i galenskapen som syns så tydligt utifrån, men som är så svår att rå på när man befinner sig mitt i. Man mals ner eller skaffar sig bisarra flyktmekanismer.”
Magnus Göransson anmäler boken i tidskriften Clarté (2/2018). Han tycker att bokens skildring är träffsäker:
”Många kan känna igen sig i de omöjliga kraven. Arbetet som handlar om allt utom det som en gång fick bokens jag att bli lärare: ’Det förhållande som utmärker min situation är: VI HINNER INTE HA LEKTIONER!’ Företaget kräver något annat. Kunderna måste bli fler, verksamheten flexibel, så något får ju stryka på foten. Svenska för främlingar är en fiktion som speglar verkligheten så väl att flera läsare jag mött varit övertygade om att det är en dokumentär. Eller, är det arbetslivet som blivit så absurt att det liknar en dystopisk fiktion?”
”En drabbande skildring av skolpolitikens effekter på de svagaste”, summeras boken av Pelle Sunvisson, också lärare, i Handen. Han pekar på att sfi-lärarnas undervisningsskyldighet sedan 1991 har ökat från 20 till 30 timmar i veckan:
”Mer undervisningstid betyder tyvärr inte större effektivitet. Det innebär en av två saker: antingen får uppföljning och planering helt skippas med följd att undervisningen helt enkelt blir sämre, eller så får lärarna göra det arbetet på sin fritid med ökad risk för utbrändhet som en uppenbar konsekvens.
Att det här sker i SFI är inte heller underligt. I grundskolor utgör föräldrarnas protesterar ett visst skydd mot sådana avarter. I gymnasieskolor och på högskolor kan studenterna själva slå larm. Inom SFI finns ingen sådan spärr. Många av dem som kommer har studerat under mycket värre förhållanden och saknar dessutom det språk som krävs för att formulera sitt missnöje på ett sätt som kan få genomslag.
Det som ändå är märkligt är att debatten om invandringen och flyktingmottagandet så sällan handlar om det. Tack Karin Ulveson för att du återför den frågan till dagordningen.”
*
Boken Svenska för främlingar är försedd med ett efterord av Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi. Författaren Karin Ulveson har själv mångårig erfarenhet av sfi-undervisning och folkbildningsarbete och har skrivit om dessa frågor i fackpress. Bokens ämne är mycket aktuellt, inte minst mot bakgrund av att statsrådet Anna Ekström har tillsatt en statlig utredning om svenska för invandrare.
Bok. Karin Ulveson, Svenska för främlingar. En utforskning. Celanders förlag. sApril 2018. 128 sidor, illustrerad.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång Vikingarna - Ord Söndagens svenskspråkiga dikt Ordbanken Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser: Daniel Boyacioglu ...
Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt. Stemningen var g...
"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"