På 1970-talet betraktade jag kvinnornas stilettklackar som något som hörde hemma på museum och bara där. Kvinnorna skulle inte behöva plåga sig för att behaga männen. Länge verkade det också bli så men nu är stiletterna tillbaka igen. Om det är en följd av allmänna samhällsförändringar eller bara en enkel modeväxling, kräver kanske närmare analys. Fast den danske konsthistorikern Broby-Johansen skulle knappast ha tvekat inför att understryka parallelliteten med samhällsutvecklingen. Bruket att skriva Du/Ni/Er med stor bokstav försvann väl ungefär samtidigt med stilettklacken men tycks vara på väg tillbaka liksom talspråkets Ni-tilltal. 1960- och -70-talens mer egalitära samhälle rensade bort en del markörer för under- och överordning, som jag för min del inte önskar tillbaka. Att de kommer just nu är lätt förstå och den som inte har lagt märke till något av detta hänvisas till Göran Therborns senaste bok (”Kapitalet, överheten och alla vi andra”).

Här är vi inne på något som ligger utanför Språkförsvarets aktionsfält – men där engelskan förstås är en förebild. Annat är det med den s k internationella datumangivelsen. När fastighetsskötaren i Brf STORSTUGAN i Täby skriver till de boende använder han denna osvenska form: ”TÄBY 2018-09-18” och inget problem uppstår eftersom vi numera är vana vid denna ordning. Men om han skrivit 10 dagar tidigare hade man fått 2018-09-08 och det hade satt myror i kalufsen på alla USA-vänner. När inträffade för övrigt ”nine-eleven” som amerikanerna så gärna talar om? På samma sätt uppkommer bryderi i matbutiken, där förpackningarna ibland har ”internationell” angivelse och ibland amerikansk.

Denna nya form för datumangivelse är inte alls internationell utan ”nysvensk”. Inget annat land i världen använder ordningen år-månad-dag. Det är naturligt för den mänskliga hjärnan att börja med det lilla (dagen) och gå mot de större enheterna. I och med detta byråkratiska dekret har språket luckrats upp och gjorts mottagligt för den amerikanska varianten. Förvirring är följden här liksom i så många fall av andra amerikanska intrång.

Man stöter allt oftare på självsvåldiga översättningslån där journalisterna väl anser sig ha bidragit med något nytt. Inte minst irriterande är det att framför TV:n vänta på sina ”lokala nyheter” som aldrig kommer. Jag har alltid funnit det stötande att höra eller läsa hur amerikanska reportrar hänvisar till den ”lokala regeringen” i Peru eller Brasilien. Det är ju ett typiskt imperialistiskt uttryckssätt. Centrum är då USA eller Washington D.C och resten av världen periferi med mindre viktiga lokala förhållanden. För SVT:s stockholmsbaserade ledning är på samma sätt resten av landet lokalt. ”Nu kommer era lokala nyheter”, basunerar man ut. Då handlar det för min personliga del i regel om saker som hänt i Jönköping, sju mil norr om min hemkommun Värnamo. Det är bara den som jag kan uppleva som lokal – inte någon av de andra tio kommunerna i Jönköpings län. På samma sätt måste det förhålla sig i hela landet. Vi sitter där med långa näsor och väntar på våra lokala nyheter!

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Bengt Svensson

11 november 2018 23:27

Det finns ju en viss logik i "år-månad-dag". Att våra personnummer är uppbyggda så har väl bidragit till populariteten. Men jag har för mig danska p-nummer är tvärtom, d-m-å. Det amerikanska m-d-å är ju helt ologiskt, men jag tror det beror på att det är så mycket lättare att säga "nine-eleven" eller "September eleven" än "the eleventh of September". Misstänker också att det är rätt så nytt. Hur är det i UK och övriga engelskspråkliga länder eller kolonier?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...