”I en ny undersøkelse gjort av Nordisk ministerråd svarer ungdom i Norden på hvor enkelt – eller vanskelig – de synes det er å forstå norsk og de to andre skandinaviske språkene svensk og dansk.

Sverige: Hele 80 prosent av ungdommene i Sverige synes at det er lett å forstå norsk. Bare litt over 20 prosent sier det samme om dansk

Danmark: I alt 67 prosent av de danske ungdommene synes det er lett å forstå norsk. Bare 40 prosent svarer at det er lett å forstå svensk.

Finland: I Finland lærer finskspråklige ungdommer svensk på skolen. Her svarer 22 prosent at de også synes det er lett å forstå norsk. Bare 7 prosent synes det er lett å forstå dansk.

Island: På Island synes 45 prosent av ungdommene at norsk er lett å forstå. I alt 37 prosent sier det samme om dansk språk og 35 prosent sier det om svensk.

Norge: Hele 90 prosent av norske ungdommer mener det er lett å forstå svensk. Litt under 50 prosent sier det samme om dansk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henrik Ranby skrev i artikeln ”Tveksamt om olika språk i klassrummet fungerar” i Universitetsläraren 11 november 2019 bland annat:

”På Göteborgs universitet, där både Bayati och jag arbetar, tycks också internationalisering många gånger vara liktydigt med anglifiering. Trots formella krav viker sig de flesta av oss direkt för de engelsktalande. Vi är artiga och byter språk för att de ska slippa anstränga sig. Det finns lärare och forskare från engelskspråkiga länder som vägrar lära sig ett ord svenska (och kommer undan med det), trots att de varit i Sverige ett decennium och att det formella kravet är att de skall kunna undervisa på svenska inom två år.

Många gånger bryter man också mot regeln att svenskan är det officiella förvaltningsspråket och grundutbildningens språk.

Många svenska akademiker tror att de behärskar engelska. Sanningen är att alltför många är ganska mediokra och inte vet om de talar/skriver engelsk eller amerikansk engelska. En engelsk etnolog sade till en av mina kollegor i Lund: ’Om ni vill vara excellenta, håll er till ett språk ni behärskar’, alltså ett språk där språkets alla nyanser, finesser och syftningar kan uttrycka komplicerade samband.

Efter att ha suttit på många möten och seminarier på dålig och onyanserad engelska är jag ytterst tveksam till Bayatis translanguaging. När man lägger anglifieringen ovanpå en dålig gymnasieskola (i vilken inte ens lärarna avkrävs rimliga krav i svenska) sviks invandrarstudenterna dubbelt, eftersom de träffar alltför få lärare som talar och skriver god svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)