”I en ny undersøkelse gjort av Nordisk ministerråd svarer ungdom i Norden på hvor enkelt – eller vanskelig – de synes det er å forstå norsk og de to andre skandinaviske språkene svensk og dansk.

Sverige: Hele 80 prosent av ungdommene i Sverige synes at det er lett å forstå norsk. Bare litt over 20 prosent sier det samme om dansk

Danmark: I alt 67 prosent av de danske ungdommene synes det er lett å forstå norsk. Bare 40 prosent svarer at det er lett å forstå svensk.

Finland: I Finland lærer finskspråklige ungdommer svensk på skolen. Her svarer 22 prosent at de også synes det er lett å forstå norsk. Bare 7 prosent synes det er lett å forstå dansk.

Island: På Island synes 45 prosent av ungdommene at norsk er lett å forstå. I alt 37 prosent sier det samme om dansk språk og 35 prosent sier det om svensk.

Norge: Hele 90 prosent av norske ungdommer mener det er lett å forstå svensk. Litt under 50 prosent sier det samme om dansk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henrik Ranby skrev i artikeln ”Tveksamt om olika språk i klassrummet fungerar” i Universitetsläraren 11 november 2019 bland annat:

”På Göteborgs universitet, där både Bayati och jag arbetar, tycks också internationalisering många gånger vara liktydigt med anglifiering. Trots formella krav viker sig de flesta av oss direkt för de engelsktalande. Vi är artiga och byter språk för att de ska slippa anstränga sig. Det finns lärare och forskare från engelskspråkiga länder som vägrar lära sig ett ord svenska (och kommer undan med det), trots att de varit i Sverige ett decennium och att det formella kravet är att de skall kunna undervisa på svenska inom två år.

Många gånger bryter man också mot regeln att svenskan är det officiella förvaltningsspråket och grundutbildningens språk.

Många svenska akademiker tror att de behärskar engelska. Sanningen är att alltför många är ganska mediokra och inte vet om de talar/skriver engelsk eller amerikansk engelska. En engelsk etnolog sade till en av mina kollegor i Lund: ’Om ni vill vara excellenta, håll er till ett språk ni behärskar’, alltså ett språk där språkets alla nyanser, finesser och syftningar kan uttrycka komplicerade samband.

Efter att ha suttit på många möten och seminarier på dålig och onyanserad engelska är jag ytterst tveksam till Bayatis translanguaging. När man lägger anglifieringen ovanpå en dålig gymnasieskola (i vilken inte ens lärarna avkrävs rimliga krav i svenska) sviks invandrarstudenterna dubbelt, eftersom de träffar alltför få lärare som talar och skriver god svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska institutet omnämner Språkförsvarets antologi, ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?”, i sitt senaste nyhetsbrev.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fram till för ca 15 år sedan såg denna typ av varnande informationsskylt ut just som på denna bild - En ganska tydlig kombination av text och bild, eller hur? Icke-svenskspråkiga bovar antogs å sin vara tillräckligt intelligenta för att med hjälp av symbolen - en avbruten kofot inringat av en röd triangel - kunde räkna ut vad skylten betydde. På senare år verkar dock skyltmakarna sett sig nödgade att lägga till ett språk - kan ni gissa vilket?

Personligen tror jag fortfarande att utländska bovar kan räkna ut vad skylten varnar för. Jag tror dessutom att valet av tillagt språk, ni vet det stora från väster, är synnerligen illa valt. Jag tror vidare snarare att bland annat vissa österländska tungomål skulle göra mer nytta som informationskälla för aktuella banditer.

Det kliade nog helt enkelt lite i fingrarna på anglofila tjänstemän när allt kom omkring...

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Får jag lov att presentera... "Kraftkisarna"!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kulturdepartementet i Norge har lagt fram en proposition om en ny norsk språklag:

”1 Hovudinnhaldet i proposisjonen

I denne proposisjonen legg Kulturdepartementet fram forslag til lov om språk. Framlegget skal erstatte den gjeldande mållova (lov 11. april 1980 nr. 5 om målbruk i offentleg teneste) og inneheld også framlegg til nye føresegner om språk i Noreg.

Med denne proposisjonen vil regjeringa leggje grunnlaget for ein offensiv språkpolitikk som omfattar dei språka den norske staten har ansvar for. Eit hovudmål med språkpolitikken er å sikre norsk som hovudspråket i Noreg, som samfunnsberande språk for heile landet, og som forvaltningsspråk i alle sektorar. Regjeringa skal bidra til å verne og fremje samiske språk, nasjonale minoritetsspråk og norsk teiknspråk.

Analysen som ligg til grunn for proposisjonen, er at engelsk utgjer eit press mot det norske språket på fleire sentrale samfunnsområde (vår fetstil). Derfor er det nødvendig med ei lovfesting av norsk språk og å klargjere statusen for dei andre språka den norske staten har ansvar for. ”

Propositionen har genomgått den första behandlingen i Stortinget. Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)