inga johansson

5 augusti 2023 13:44

Åsa!
Har dina gäster aldrig önskat att de kunde ett brodersmål,
som man inte behöver generas av?
Allas andra språk och sedan kan man fylla på med engelska, kinesiska eller rent av
arabiska, språk med andra skrivtecken.

Annika

5 augusti 2023 16:42

De flesta som som bott i Sverige mycket länge, kanske sedan födelsen, kan nog, utan överdrifter, tala, förstå och skriva på svenska. Rättare sagt, de borde kunna det. Visst är det så att en del behärskar svenska bättre än andra av skilda skäl. Ett skäl är att skolan inte lär eleverna vare sig att tala eller skriva svenska. Men när kan man med fog påstå att man kan engelska eller något annat språk för den delen.

Själv är jag tvåspråkig från födelsen så jag vet hur det är att verkligen kunna två språk. Engelska började jag lära mig i skolan när jag var elva år.

Jag har på intet sätt gjort några systematiska studier om hur olika människor klarar att lära sig ett språk efter barndomen men jag tycker mig ha märkt att det nog skiljer sig från person till person hur vederbörande lyckats lära sig ett främmande språk efter att de lämnat barndomen.

Det kan bero på intresse eller fallenhet och det kan bero på om hen är envis eller ej. Dessutom lägger olika personer ribban olika högt för när man kan säga att man kan ett språk.

Oavsett om det gäller språk eller något annat område anser jag att har man aldrig upptäckt hur lite man kan inom aktuellt område, kan man väldigt lite. Jag kan i alla fall engelska tillräckligt väl för att inse att min engelska står min svenska långt efter. Jag kan till exempel färre synonymer, jag kan inte anpassa ordval och språkstil efter sammanhanget på engelska lika bra som jag kan på svenska. Men när jag talar engelska är svenskan bortkopplad. På något sätt brukar jag lyckas säga det jag vill utan att fundera över hur ett visst ord ska översättas.

På senare tid tycker jag mig ha märkt att en text på engelska som är skriven av någon eller några som inte har engelska som modersmål är svårläst jämfört med en text som är skriven av någon som talar engelska sedan barnsben. Kanske inbillar jag mig men det synes mig som att meningsbyggnaden är enklare när någon med engelska som modersmål har skrivit. Har någon som läser detta tyckt sig märka samma sak?

Till sist, amerikanska är mycket enklare än engelska, tycker jag och man måste få göra fel ibland när man talar ett främmande språk.

Daniel

5 augusti 2023 16:52

Nja, att man skulle bli dummare är väl i så fall på ett mer individuellt plan. Jag var skoltrött i högstadiet och gymnasiet och även om jag hade särskild engelska i högstadiet så tyckte jag inte att jag lärde mig så mycket. Först nu, över 40, har jag börjat intressera mig för att utveckla min engelska vokabulär.

Med gott resultat, eftersom jag nu kan läsa engelska webbsidor med mycket mer behållning och förståelse än innan. Man blir för det mesta bra på det man tränar på, men hos vissa kan risken finnas att andra kunskaper faller bort ur minnet om man fokuserar mycket på ett eller flera nya ämnesområden. Att kunna memorera det man pluggar in kan vara en konst, mer för vissa än för andra.