Malin Bergendahl skrev en betraktelse om grisens roll i språket i Syre den 27/5 2023:

”Språket är fullt av grisar, det finns gottegrisar som äter svingoda polkagrisar i svinottan och svinaktigt rika med välfyllda spargrisar … En syl i vädret undersöker vad grisorden berättar om svinen och oss.

Svinaktigt, säger vi och tänker på någon som rullar sig i skit, fast metaforiskt. Grisar rullar sig ju i lervälling, med eller utan skit, för att få svalka och solskydd, men det hjälper inte. Människor har gjort sina egna tolkningar.

Det är mer än tiotusen år sedan människor började hålla och föda upp grisar för att sedan äta upp dem. Under den tiden har grisarna gjort avtryck i språket. Vi talar fortfarande om smutsgrisar som bor i svinstior och ägnar sig åt svinerier.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tack vare Anders Q Björkmans artikel ”Även britterna oroar sig för svengelskan” i Svenska Dagbladet den 2/7 2023 kom denna motion till Språkförsvarets kännedom. Språkförsvaret har tidigare i år kritiserat ett liknande förslag från Centerpartiets ungdomsförbund. Hur argumenterar då motionären Nina Lundström?:

”Sverige har fem nationella minoritetsspråk utöver vårt officiella språk svenska. Möjlighet att utöka med ytterligare ett språk, engelska, bör utredas. Att införa engelska med en status som liknar ett andra officiellt språk i Sverige skulle innebära betydande möjligheter för att locka kapital, företagare, entreprenörer, forskare och arbetskraftsinvandrare. Möjligheten att använda engelska skulle kunna bidra till möjlighet att kommunicera utan tolk i kontakter med myndigheter. Det engelska språket har fått en allt större roll i Sverige liksom i många andra länder. Engelska kompletterar svenskan inom allt fler områden och både myndigheter och regering och riksdag har information på engelska på officiella hemsidor. De nordiska länderna och Nederländerna uppfattas ibland vara länder där engelskan närmar sig status som andraspråk. Svenska språket hotas inte av att engelskan. Goda kunskaper i engelska bör inte ställas mot goda kunskaper i svenska språket. Det viktiga är att våra kunskaper och förmåga innebär goda kunskaper i både svenska och engelska. En modell för införande av engelska som ett officiellt andra språk kan ske på frivillig väg liksom förvaltningsområden har utvecklats för nationella minoritetsspråk. Intresserade kommuner och regioner bör kunna ansöka hos regeringen om möjlighet att inrätta ett förvaltningsområde för engelska språket. Dock bör omfattningen av rättigheter och skyldigheter för enskilda och myndigheter i ett engelskt förvaltningsområde utredas avseende engelska som officiellt andra språk. Detta bör ges regeringen tillkänna.”

Hennes argumentation håller självfallet inte måttet.

Hon påstår ”att införa engelska med en status som liknar ett andra officiellt språk i Sverige skulle innebära betydande möjligheter för att locka kapital, företagare, entreprenörer, forskare och arbetskraftsinvandrare.”

Detta är nonsens. Invandrare och företag har inga svårigheter att kommunicera på engelska i Sverige. De nordiska länderna och Nederländerna uppvisar redan de bästa kunskaperna i engelska utanför det anglosaxiska språkområdet enligt alla jämförbara undersökningar, t.o.m bättre än i vissa länder som exempelvis Singapore, där engelska är officiellt språk. Detta beror inte på att invånarna i dessa länder skulle vara intelligentare än dem i Singapore utan på grund av att språken är närliggande. Det är fullt möjligt att få jobb i Sverige för den som bara kan engelska, exempelvis inom högskolan och de engelskspråkiga friskolorna, t.o.m chefsbefattningar på vissa företag och offentliga inrättningar för att inte tala om hotell- och restaurangbranschen. Däremot är det omöjligt att göra politisk karriär genom att enbart behärska engelska.  De ”betydande möjligheterna’” är bara en spekulation.  Om de övriga nordiska länderna, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Schweiz skulle fatta liknande beslut, så skulle konkurrensfördelen dessutom vara lika med noll.

Nina Lundström påstår också att ”svenska språket hotas inte av att engelskan.” Men om engelskan expanderar på svenskans bekostnad, hotas faktiskt svenskan – se bl.a denna artikel ”Det går inte at blunda för att engelskan expanderar på svenskans bekostnad”.

Hon föreslår också att ”en modell för införande av engelska som ett officiellt andra språk kan ske på frivillig väg liksom förvaltningsområden har utvecklats för nationella minoritetsspråk.”  Förvaltningsområden har upprättats för tre nationella minoritetsspråk, d.v.s samiska, meänkieli (tornedalsfinska) och sverigefinska. Men varför?  Speciellt de två förstnämnda är territoriellt koncentrerade och i viss utsträckning även sverigefinskan. Kan Nina Lundström ens nämna ett kvarter, där majoriteten eller åtminstone en stor minoritet talar engelska i stället för svenska som modersmål?

Motionen tycks ha avslagits, vilket är ett öde som i och för sig drabbar det överväldigande flertalet motioner från enskilda riksdagsledamöter, och Nina Lundström ingår heller inte i den nuvarande riksdagen.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är rubriken på en helsidesannons från Nordiska kompaniet (NK), som publiceras på sidan tre i Svenska Dagbladet idag.

Brödtexten inleds med meningen: ” Nu pågår NK:s realisation i hela varuhuset och online på nk.se.” Vi är inte ute efter att i första hand göra reklam för NK utan vi noterar att det inte pågår någon ”sale” på NK.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dag har jag varit med om att två busschaufförer i Växjö har lyssnat på bussradion på sina förstaspråk som inte var svenska. I morse hördes ett språk som jag inte kunde identifiera. När jag skulle gå av bussen frågade jag busschauffören vad det var för språk. Han låtsades inte förstå utan svarade ”Svenska”. När jag upprepade min fråga svarade han irriterat ”Svenska!” igen. På min återresa på kvällen var det spanska som en annan busschaufför lyssnade på. 

Jag har upplevt samma sak på bussar i Stockholm. I Stockholm har det dessutom ibland oavbrutet spelats arabisk musik. 

Om radion alls ska vara på i bussen tycker jag att det språk som hörs ska vara svenska. Som det nu är känns det ofta som om jag vore turist i mitt eget hemland, ett intryck som förstärks av att många passagerare talar för mig obegripliga språk. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hörde i radio idag (4/7) Louise Epstein och Daniel Sjölin diskutera det faktum att svenska skolelever blir allt mindre intresserade av att lära sig tyska och/eller franska. Epstein framhöll emellertid att Zlatan Ibrahimovic lärt sig både franska och italienska när han varit proffs i fotbollsklubbar i dessa båda länder, och man fick höra en snutt där han på italienska tackar sina fans i samband med avslutningen av sin karriär. Hon framhåller också att Armand Duplantis numera pratar svenska när han intervjuas, men det tycker jag inte riktigt går att jämföra för han har ju en svensk mamma, även om han inte kunde svenska när han flyttade hit. Hon hoppas att detta kan vända trenden, men som Sjölin påpekar så behövs det nog mer än så, och hon fantiserar om en reklamfilm där dessa båda idrottsstjärnor gör reklam för språk.

Inslaget finns att lyssna på här, kommer 23.30 in i programmet.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är kopplad till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av signaturen Johnsons artikel i The Economist den 27 maj skrev Michele Gazzola en replik, i vilken vederbörande med rätta ifrågasatte Johnsons påstående om att 40 procent av EU-medborgarna behärskar engelska väl. Dessutom är amerikansk och brittisk engelska norm - inte engelska som lingua franca.

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vissa lärare vid Internationella engelska skolan (IES) vet inte ens att betygssättning är en myndighetsutövning

Cathrin Hetzer, förtroendevald för Sveriges Lärare, skriver idag i Aftonbladet bland annat:

”Sveriges lärare inom Internationella engelska skolan, IES, har nyligen skickat ut en enkät till sina medlemmar där vi ställer frågan om de blivit utsatta för påtryckningar vid betygssättning under läsåret 2022/2023.

Sammanlagt skickades enkäten till 1 712 lärare anställda vid IES, 913 av dessa öppnade mejlet och 324 lärare valde att delta i undersökningen. Resultatet baseras således på dessa svar.

På frågan ”har du blivit utsatt för påtryckningar att ändra din betygssättning på IES under läsåret 2022/2023?”, svarade 34 procent av lärarna ja. Det betyder att minst 110 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att ändra sina betyg under läsåret.

Av de som svarade ja säger 60 procent att påtryckningarna kommer från eleverna, 50 procent svarade att påtryckningarna kommer från föräldrarna och 37 procent svarade att det är skolledningen som utövar påtryckningarna.

Dessutom uppger drygt 3 procent att betyg har ändrats utan lärarens godkännande.

Resultatet är inte förvånande eftersom jag i min roll som förtroendevald för Sveriges lärare dagligen tar del av lärares erfarenheter.

Lärare inom IES som upplevs obekväma riskerar att missgynnas på olika sätt, vilket begränsar deras möjligheter att stå på sig vid påtryckningar att sätta ett högre betyg.

Internationella engelska skolan rekryterar ungefär hälften av sina lärare från andra länder än Sverige. Flera av dem har osäkra anställningsavtal och förklarar att de saknar kunskap om att betygssättning är en myndighetsutövning som ingen har rätt att påverka.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman avslutningsvis i artikeln ”Även britterna oroar sig för svengelskan”:

Vissa politiker tycks – trots vår språklag som ska ”värna svenskan” – snarast bejaka engelskans utbredning på svenskans bekostnad. 2018 föreslog till exempel Moderaterna att lärare på svenska skolor inte nödvändigtvis skulle behöva kunna svenska. För tre år sedan motionerade en liberal riksdagsledamot om en utredning av engelskan som ett andra officiellt språk och förra månaden lanserade Centerns ungdomsförbund ett förslag just om att göra engelskan till officiellt språk i Sverige.

Enligt svensk självbild bemästrar vi detta lingua franca till fullo, men för en vecka sedan konstaterade Jenny Nordberg syrligt här i SvD – i en krönika med rubriken ”Sveriges nya språk: engelska på svenska” – ”att mycket av den engelska som används i Sverige av företag, institutioner och privatpersoner har börjat utgöra helt nytt, helt eget, tredje språk”.

Låt oss kalla det svengelska.

Brittiska The Economist är inne på samma spår, fast ur ett engelskspråkigt perspektiv. Under vinjetten ”Johnson” skriver tidskriftens korrespondenter om ”bruket och missbruket av språk”, och där konstaterades nyligen att två tredjedelar av världens engelsktalare inte har engelska som modersmål, vilket förflyttar en hel del av makten över språket bort från Storbritannien och USA. Detta, förutspår ”Johnson”, kommer att leda till en ”enklare och mer utländsk” engelska, där grammatiska finesser rensas bort, idiomatiska uttryck från andra språk förs in och där till och med ”nya dialekter kommer att dyka upp /.../, kanske i Skandinavien, där barn lär sig engelska i allt yngre ålder”.

Se där en baksida av att ha engelska som modersmål: om de utlänningar som vill lära sig tala det är tillräckligt många, tar de till slut makten över maktens språk.

Med andra ord: Det är inte bara svenska språkpoliser som irriterar sig på svengelskan – nu börjar också britter oroa sig för den.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)