Catrin Lundström, biträdande professor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, har skrivit en viktig debattartikel i Aftonbladet idag, i vilken det bl.a heter:

”Riktningen inom samhällsvetenskap och humaniora är särskilt tydlig. Övergången till engelska som undervisningsspråk ger i sin tur för handen att kurslitteratur på engelska blir oumbärlig. Drygt hälften av alla kurser och programutbildningar på avancerad nivå ges på engelska. Var fjärde högskolekurs saknar helt kurslitteratur på svenska. 

Rapportförfattarna konstaterar att språkutvecklingen inte är oproblematisk, men att det är svårt att sia om dess konsekvenser, avseende exempelvis förlorad precision och försvårad inlärning, då detta så att säga sker i realtid.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Och vidare:

”Då högskoleutbildningar alltmer övergår till engelska som huvudspråk framstår det logiskt att ungdomar, som ämnar studera vidare, förbereder sig för framtiden genom att söka sig till engelskspråkiga skolor, som till exempel Nordic International School eller Internationella Engelska Skolan, på en redan segregerad skolmarknad. 

Jämte den utåtriktade internationaliseringen är den inhemska mångfalden dock fortsatt kraftigt underrepresenterad på såväl friskolor som universitet. 

Det svenska multinationella spektret är i stället överrepresenterad på kommunala ”förortsskolor”, där få av eleverna har svenska, eller engelska, som förstaspråk. Domänförlusten till engelskan tycks med andra ord inte gynna den tredjedel av barn och ungdomar som inte talar svenska, utan exempelvis arabiska, i hemmet. Generellt dominerar ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i stället den stadigt växande grupp som inte söker sig till, eller går ut gymnasiet med fullständiga betyg, och därmed inte heller är behöriga till högskolan.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Läs hela artikeln här! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Torsdagen den 28 juli ägnade jag min livstid åt att ringa försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Först kom jag till en artificiell intellligensröst som frågade mig vad jag ville ha hjälp med. I vanlig ordning begrep den artificiella intelligensen inte vad jag ville trots att jag förklarade det om och om igen. 

Förr brukade jag efter ett tag desperat ropa till AI: ”Jag vill tala med en levande människa!”, men nu har jag kommit på att det är bättre att i lugn ton och med engelskt r säga: ”Jag vill tala med Kundservice.” Efter att ha upprepat detta tre gånger brukar AI ha förstått och frågar: ”Ni vill tala med Kundservice. Är det rätt uppfattat?”

När jag hade pustat ut och blivit kopplad till Kundservice var det dags för nya knapptryckningar. Då jag till sist trodde att jag hade nått målet hördes en röst som på inprogrammerad engelska sade: ”Welcome! The person you are calling is not available. Goodbye!” Alltså: ”Välkommen! Personen som du söker är inte tillgänglig. Adjö!” Bemötandet gjorde mig snopen i dubbel bemärkelse. Trist, Trygg-Hansa!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)