Saxat från Dagens Nyheter:

”Men Magdalena Eriksson säger, fortfarande med adrenalin i rösten: ’Jag vet inte hur vi lyckas hålla oss kvar i den här matchen, men på något sätt gör vi det. Vi visar skalle, vi visar hjärta, vi krigar. Vi lyckas vinna straffarna med nöd och näppe. Spelet stämde inte, men vi ger inte upp.'

Det är i all sin enkelhet ett nytt sätt att beskriva sig själv som segrare.”

En koncis och träffande analys av Magdalena Eriksson. Och det amerikanska damlandslaget fick skäll av Trump.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sundsvalls tidning berättar att utländska veterinärer upplever rasism från djurägare. 

Är det rasism att vilja ha service på sitt eget språk i sitt eget land?

Sunt förnuft

(Denna närdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Gunnar Wiklund - En månskenspromenad

Söndagens svenskspråkiga dikt

MÅNVAKA 

Som av en stöt jag vaknar
mitt i natten och saknar.
Månen hägrar på rutan.
Det är dig jag är utan.
Jag ligger en hungrig timma
och låter min längtan glimma
som löjstim i månens flöde
kring dig och mig och vårt öde,
tills värken i själen domnar
och jag somnar.

Erik Lindorm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln ”Jag kämpar på med engelskan – djupt generad” i Aftonbladet igår skrev Åsa Linderborg avslutningsvis:

”Obehaget fördjupades på gymnasiet när min engelsklärare skulle reta klassens ’lilla Fröken röd’ med särskilda övningar, så som att översätta Thatchers uppläxningar av de brittiska gruvarbetarna.

Tack vare detta, samt brist på begåvning, har jag tackat nej till en rad attraktiva uppdrag utomlands. 

Undersökningar visar att man blir mellan 15 och 20 procent ”dummare” när man tvingas arbeta på ett annat språk än ens eget. Det är en tung orsak till att många väljer bort ett yrkesliv i universitetsvärlden. En av dem är jag. 

I veckan uppmärksammade Catrin Lundström, professor i Linköping, jätteproblemet med att svenskan utarmats i den högre utbildningen.

Den som läst en avhandling på engelska i vilket ämne som helst som rör svensk historia, vet hur mycket som därmed går förlorat.

Framför allt är det ett demokratiskt problem, eftersom forskare har till uppgift att förmedla sina skattefinansierade resultat och kunskaper. Inte minst ökar den sociala snedrekryteringen om bara de språksäkra har en chans.

Det är mitt språk som gör mig till mig. Med ord och intonation kan jag vara lekfull, poetisk, rolig, elak, korkad, smart, frågvis, ömsint, allvarlig, irriterande, ärlig. Oförvägen – hur översätter man ens ett sånt ord?

Allt det där som gör mig till människa. En som inte pratar engelska. En bland många. Långt, långt fler än man kan tro.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här var det svensk-SPRÅKIGT!

"Du är så fin. Du borde få le hela tin" ljuder Moonica Macs starka stämma över det trollbunda publikhavet. Rimmet gick att få till tack vare artistens dalmål, berättade hon innan låten ”Faller” drog igång.

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner: "IES klipper till med 'a hero who will never giveS up'. Hit går

Växjöbornas kommunalskatt."

Inte ens personalen, än mindre eleverna, tycks ha uppnått den utlovade "totala inre säkerheten" vad gäller kunskaper i engelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Catrin Lundström, biträdande professor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, har skrivit en viktig debattartikel i Aftonbladet idag, i vilken det bl.a heter:

”Riktningen inom samhällsvetenskap och humaniora är särskilt tydlig. Övergången till engelska som undervisningsspråk ger i sin tur för handen att kurslitteratur på engelska blir oumbärlig. Drygt hälften av alla kurser och programutbildningar på avancerad nivå ges på engelska. Var fjärde högskolekurs saknar helt kurslitteratur på svenska. 

Rapportförfattarna konstaterar att språkutvecklingen inte är oproblematisk, men att det är svårt att sia om dess konsekvenser, avseende exempelvis förlorad precision och försvårad inlärning, då detta så att säga sker i realtid.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Och vidare:

”Då högskoleutbildningar alltmer övergår till engelska som huvudspråk framstår det logiskt att ungdomar, som ämnar studera vidare, förbereder sig för framtiden genom att söka sig till engelskspråkiga skolor, som till exempel Nordic International School eller Internationella Engelska Skolan, på en redan segregerad skolmarknad. 

Jämte den utåtriktade internationaliseringen är den inhemska mångfalden dock fortsatt kraftigt underrepresenterad på såväl friskolor som universitet. 

Det svenska multinationella spektret är i stället överrepresenterad på kommunala ”förortsskolor”, där få av eleverna har svenska, eller engelska, som förstaspråk. Domänförlusten till engelskan tycks med andra ord inte gynna den tredjedel av barn och ungdomar som inte talar svenska, utan exempelvis arabiska, i hemmet. Generellt dominerar ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i stället den stadigt växande grupp som inte söker sig till, eller går ut gymnasiet med fullständiga betyg, och därmed inte heller är behöriga till högskolan.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Läs hela artikeln här! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)