inga johansson

Fredag 31 maj 17:59

Språkligt mischmasch på menyn slipper man på det veganska kaféet SOJO i Tokyo, Japan
https://www.youtube.com/watch?v=YV64bE9L0fg

Adde

Söndag 2 juni 14:17

Helt rubbat att ni använder orden ”mischmasch” och ”meny” på svenska. Det heter ”rotvälska” och ”matsedel”.

Nätverket Språkförsvaret

Söndag 2 juni 20:27

Varför det? Vi är inga språkpoliser, som utesluter alla låneord, som dessutom är etablerade.

inga johansson

Söndag 2 juni 20:41

Svenska Akademin uttalar sig om "rotvälska"
https://www.saob.se/artikel/?unik=R_2647-0084.aGz8

Adde

Måndag 3 juni 23:41

Ni är visst språkpoliser. Ni viftar med batongen när ni ser ord som ”smoothie” och ”hot sauce” fast de är lika svenska som ”meny”. Var tror ni låneord kommer ifrån? Tomma intet?

Observatör

Tisdag 4 juni 21:50

På vilket sätt skulle ”smoothie” och ”hot sauce” vara lika svenska som ”meny”? ”Meny” är belagt i svenskan redan 1871 enligt SAOB och etablerat som synonym till ”matsedel”. Det är språkbrukarna som avgör om ett låneord ska ”sätta sig” i svenskan; som tur är, räcker det inte med att du tycker det. Vad vinner svenskan på att använda ”hot sauce” i stället för ”het sås” eller använda det synonymt? ”Hot” har etymologiskt samma rot som ”het” och både engelskan och svenskan har lånat sauce/sås från franskan. ”Smoothie” är ett ord som gjort för massor av framtida felstavningar. Räcker det inte med ”fruktmix”? Idén att alla låneord som strömmar in i svenskan också ska inkorporeras i svenskan vare sig de behövs eller inte är idiotisk. Det kan bara avgöras från fall till fall genom diskussion och användning.

Adee

Tisdag 4 juni 22:39

Det heter stark sås eller chilisås på svenska. Men sås och chili är också låneord. Frukt och mix är också låneord. Fruktmix betyder blandad frukt och smoothie betyder fruktmilkshake som betyder puréad frukt med mjölk (fast smoothie innehåller jogurt). Om jag förstår dig rätt blir du arg på vissa låneord men inte på andra. Det verkar inkonsekvent. Jag läste ”hot sauce” som ”hot-sås” alltså en hotfull sås och tanken på en sådan sås gladde mig. Tjolahopp!

Nätverket Språkförsvaret

Torsdag 6 juni 19:31

Svar till Adee

Du skriver: ”Om jag förstår dig rätt blir du arg på vissa låneord men inte på andra. Det verkar inkonsekvent.”

Detta påstående säger mer om dig själv än om mig. Är du verkligen så enfaldig att du tror att Språkförsvaret inte utgår från en principiell hållning? Den finns annars uttryckt i fråga 26 i ”Vanliga frågor” – se http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=20 . Det är skillnad på låneord som har assimilerats i svenska i fråga om stavning och uttal, ofta sedan länge, och låneord, som ”står och bankar på dörren”. Dessa är numera nästan alltid engelska. Språkförsvaret förbehåller sig rätten att kritisera och motsätta sig låneord från engelskan, som inte alls behövs i svenskan. Importen av dylika är uttryck för naiv beundran och flathet inför ett dominerande lingua franca. Vilka låneord som ska inlemmas i svenskan eller inte är en kampfråga; det finns ingen facit.

Observatör

Taija

Onsdag 5 juni 07:16

Får man säga curry? Får man säga banan?

Nätverket Språkförsvaret

Torsdag 6 juni 19:05

Svar till Taija

Svar till Taija
Innan du ställer sådana naiva frågor, bör du åtminstone kontrollera Språkförsvarets principiella hållning till låneord – se fråga 26 i ”Vanliga frågor” på Språkförsvarets webbplats: https://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/index.php?id=20
Banan är inte inhemsk i Sverige utan kommer från sydöstra Asien. Därför har det aldrig funnits något inhemskt namn för frukten/bäret. Curry är en kryddblandning och ordet är ytterst av tamilskt ursprung. Det svenska uttalet skiljer sig naturligtvis från det tamilska.

Observatör

Adde

Onsdag 5 juni 10:21

Jawohl, Herr Observatör! Fremdwörter raus aus Schwedisch!

Nätverket Språkförsvaret

Torsdag 6 juni 01:33

Försök att föra en saklig diskussion istället för att leverera barnsligheter!

Adde

Torsdag 6 juni 07:07

Sakligt då: hade folk haft din inställning till låneord innan 1871 hade ”meny” aldrig lånats in. Att acceptera gamla låneord men förkasta nya är inkonsekvent. Man kan hävda att smoothie och hot sauce betecknar nya matvaror/-rätter precis som ”banan” en gång gjorde. Men visst, vissa lån ser lite fåniga ut. Samtidigt verkar ju en del ord anpassas. Notera att det står ”lyxshake” och inte ”luxury milk shake” i ditt exempel.

Nätverket Språkförsvaret

Torsdag 6 juni 17:18

Så här skrev fyra grundare av Språkförsvaret 2005:
Fråga 26: Hur ser ni på inlåningen av utländska ord, särskilt engelska, i svenska språket?
Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare. ’Kö’ har till exempel lånats från franskan, men fyller en precis roll. ’Koncept’ på svenska betyder ”provisorisk formulering”, ’utkast’ eller ’kladd’ och inte ’begrepp’ som på engelska. Ordet 'karaktär' har på senare tid alltmer kommit att betyda huvudperson, vilket kan förvirra dess vedertagna betydelse på svenska, 'inre egenskaper'.
Men i vissa fall kan inlån representera ett steg tillbaka: att ersätta ’stavgång’, ett översättningslån från finskan, med ’walking’ är absurt, eftersom stavgång är ett helt genomskinligt ord, medan walking i allra högsta grad är mångtydigt. I andra fall beror inlåning från engelskan på missriktad snobbism. Det förefaller dock märkligt att snobba med ett språk, som 75 procent av svenskarna säger sig förstå… ”
Denna principiella hållning är fortfarande giltig.
Du skriver: ”Att acceptera gamla låneord men förkasta nya är inkonsekvent. ” Konsekvensen av din uppfattning är att alla låneord med nödvändighet måste accepteras. Varför det? Det var ett lyft för Öresundsregionen att Öresundsbron byggdes. Men betyder det att allt som numera passerar över Öresundsbron är bra? Vapen, narkotika eller valpar, som inte är vaccinerade?
Språkförsvaret fortsätter i princip samma kamp som Olof von Dahlin på 1700-talet. Hans försvarade svenskan gentemot oreflekterad inlåning av franska låneord. Idag måste man framför allt försvara svenskan gentemot oreflekterad inlåning av engelska låneord, som dessutom är ett symptom på engelskans expansion på svenskans bekostnad.

Observatör

Christina Johansson

Torsdag 6 juni 20:38

Tusen tack, Observatör, för att du försvarar ”svenskan gentemot oreflekterad inlåning av engelska låneord, som dessutom är ett symptom på engelskans expansion på svenskans bekostnad”! ”Smoothie” är ett av många engelska ord som är klart olämpliga i svenska språket, men som ändå bedrövligt nog i dag finns med i ”Svenska Akademiens ordlista” (”SAOL”). Trots att engelsk s-plural inte finns i svenska språket har plural-s sorgligt nog börjat smyga sig in i svenskan. Enligt ”SAOL” är det accepterat att skriva ”smoothies”.

smoothie [smo´thi] substantiv ~n; pl. ~r [‑er] hellre än ~s
• en dryck gjord på färska frukter el. bär

Singular
en smoothie obestämd form
en smoothies obestämd form genitiv
smoothien bestämd form
smoothiens bestämd form genitiv

Plural
smoothier (smoothies) obestämd form
smoothiers (smoothies) obestämd form genitiv
smoothierna bestämd form
smoothiernas bestämd form genitiv

Adee

Torsdag 6 juni 20:54

Jag vet inte om alla nyord måste accepteras av alla. Det är väl upp till var och en att välja hur han pratar och skriver. Men om man tycker att ordval är individens finns det ingen grund för att anmärka på andras ordval. Svår fråga. Jag tycker att smoothie ändå betecknar något synonymlöst, om detta nu är ett viktigt kriterium för ett ords lånevärdighet.

Adde

Fredag 7 juni 09:09

Men det ser ju ut som att man kan acceptera rätt många låneord i bilden ovan ifall man utgår ifrån Språkförsvarets princip om "att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare".

Det blir svårt att argumentera mot "smoothie" och "lyxshake" ifall man köper den principen. Även hot sauce (som kanske är en specifik stark sås) och "blue cheese" (style)-dressing är kanske betecknar specifika såser snarare än stark sås och ostsås i största allmänhet. Det känns som att Språkförsvarets argument om att låneord kan accepteras om de get "ökad nyans" går att använda rätt effektivt mot t.ex Christinas argument här ovanför.

Nätverket Språkförsvaret

Fredag 7 juni 20:27

Bara om man har utgått från fördomen att Språkförsvaret är emot alla låneord, eller överhuvudtaget inte brytt sig om att undersöka Språkförsvarets hållning, kan man förundras över Språkförsvarets principiella hållning.

Språkförsvaret har aldrig varit emot låneord i svenskan, men vi är samtidigt emot en principlös och oreflekterad import av låneord, speciellt om de idag kommer från engelskan, som expanderar på svenskans bekostnad. Man kan förhålla sig på flera olika sätt till låneord:

1.Importera dem rakt av, men då kan man få problem med både uttal och stavning.
2. Försvenska uttal och stavning, en mycket vanlig metod i svensk språkhistoria. De flesta låneord från grekiska, latin, tyska och franska har redan undergått denna process.
3. Konstruera ett översättningslån – frog man blir grodman.
4. Konstruera ett ersättningsord – exempelvis dator i stället för computer som det heter i flera andra europeiska språk. Både Språkrådet och Språkförsvaret har listor med ersättningsord ; Språkförsvaret har ”Säg hellre!” – https://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/index.php?id=16

Språkvård är ingen exakt vetenskap och det finns ingen facit i dessa frågor. Ytterst är det fråga om tycke och smak: ”De gustibus non est disputandum”. Frågan gäller vem eller vilka som på sikt kan bedriva den effektivaste opinionsbildningen och om de som har svenska som modersmål eller huvudspråk anser att svenska språket är värt att försvara gentemot engelskan. Språkförsvaret kommer aldrig att ge upp kampen mot onödiga anglicismer. Det heter också i ”Säg hellre!”:

” Denna sektion fokuserar alltså framför allt på inlåning av onödiga engelska ord. Språkförsvaret är absolut inte emot inlåning av ord från engelska eller andra språk, om de tillför svenska språket något. Men varje nytt tillskott av ett oanpassat engelskt lånord måste diskuteras. Detta framgår klart och tydligt från våra programmatiska uttalanden. Vilka dessa ord är kan bara avgöras konkret och från fall till fall. Men lånord, som redan är etablerade i svenskan, utesluts från denna lista.”

”Smoothie” borde åtminstone ersättas av ”smuttis” – se ”Säg hellre!”.

Observatör

Adde

Lördag 8 juni 11:27

OK, jag förstår hur du tänker. Men det är faktiskt rätt okontroversiellt att hävda att smoothie är en etablerad beteckning på en dryck av puread frukt och yoghurt. Det skulle framstå som mer främmande att kalla den drycken "smuttis". Miljontals svensktalande skulle få revidera sitt språkbruk. Du säger att en sån revision inte är poängen med din kritik. Men vad är då poängen? Varför inte bara acceptera ett nytt ord för en ny företeelse?

Nätverket Språkförsvaret

Lördag 8 juni 13:40

Etablerad och etablerad? Om Språkförsvaret och andra ifrågasätter "smoothie", så är ordet inte etablerat utan omstritt. Varför importera ett ord rakt av? Är det en princip? Är vi skyldiga de engelskspråkiga det? "Smoothie" ger problem både för svenskt uttal och stavning. "Smuttis" är en elegant försvenskning.

Observatör

Adde

Lördag 8 juni 13:56

Jag vet inte varför folk har accepterat det ordet smoothie. Kanske för att smoothie är gott och folk gärna dricker ett glas en varm sommardag, vad vet jag? Många verkar ha accepterat det. Kanske vill de ändra sig, kanske inte. Svårt att veta. Uttalet är dock knappast ett problem – man säger väl ungefär smo:ti (med långt o, som i sol). Stavningen är möjligen svår för vissa men det gäller ju också en del äktsvenska ords tavning. Jag tycker inte att ett ord som slutar på -is är elegant, snarare "gulligt". Jag skulle bli glad om du bad om en smuttis, men jag säger nog ändå smoothie (utan distinkt -th-ljud).

Nätverket Språkförsvaret

Lördag 8 juni 15:08

Och längre än så går det inte att diskutera frågan, eftersom det ytterst är en fråga om tycke och smak. Men vi i Språkförsvaret förbehåller oss rätten att slå ner på låneord från engelskan, som tas in ograverade i svenskan.

inga johansson

Lördag 8 juni 21:31

Google Översätt ger översättningen från det engelska ordet smoothie
till esperanto = glataĵo.
GLAT betyder även HBTQ.

-aĵo är ett användbart suffix som betyder -het, sak
dumhet = stultaĵo
nyhet = novaĵo
prylar = aĵoj
köttvaror = viandaĵoj
inlägg = enmetaĵo
dryck = trinkaĵo
mankemang = malglataĵo
knöl, svulst = ŝvelaĵo

alltså blir ordet glataĵo minst sagt dubbeltydigt
dels smoothie
men också något från HBTQ-världen.

Adde

Söndag 9 juni 10:41

Fast utgår man ifrån det du säger ovan är det INTE en fråga om tycke och smak, utan ett fråga om bruk och betydelse. Du säger ju "att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare".

Smoothie är ett nytt ord för ett nytt fenomen. Det har inte ersatt något annat ord och betecknar en helt unik dryck. Du kanske hävdar något annat idag än vad Språkförsvaret hävdade 2005, men utgår man från vad du sa tidigare i tråden MÅSTE vi acceptera ordet smoothie. Helt utifrån vad du själv hävdar :D

Nätverket Språkförsvaret

Söndag 9 juni 15:25

Nej, jag tycker inte att "smoothie" i sin ograverade form ska införlivas i svenska språket. Stavning och och uttal är inte anpassade till svenskan. Ordet är en anglicism och ingår i en hejdlös import av engelska låneord. Det bästa är att konstruera ett ersättningsord som "smuttis" eller dylikt.

inga johansson

Söndag 9 juni 23:07

Smoothie = Smuzio

From Russian сму́зи (smúzi), from English smoothie.

I februari 2016 diskuterades på nätet ordet Smoothie
översatt till Esperanto.
Ett förslag var Smuzio - från det ryska ordet сму́зи
Ja, alla låneord behöver ju inte komma från engelskan.
då det finns andra språk i världen.

Adde

Måndag 10 juni 12:29

Christina, du skriver alltså att det ryska smúzi är ett lån från engelskan men att det samtidigt inte är ett lån från engelska. Det verkar inte hänga ihop. Ett ord som kommer lånas engelska till ryska till esperanto kommer ju ändå från engelskan till att börja med. Jag ser i och för sig inget problem med detta, men å andra sidan är jag inte lika anti-engelsk som en del andra här.

inga johansson

Måndag 10 juni 21:12

Vem är Christina?
Vem har lånat från vem?
Kan någon, som känner till det ryska ordet сму́зи berätta vad det egentligen betyder och varifrån det ursprungligen kommer, reda ut
detta.