Direktlänk till inlägg 10 juni 2024

Läsinlärning på transparenta och opaka språk

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 juni 12:00

Jon Andoni Duñabeita skriver i The Conversation den 5/6 2024:

 

Vetenskapliga studier har i årtionden visat att personer som lär sig läsa på ett opakt språk, som engelska, har en nackdel jämfört med dem som lär sig läsa på ett transparent språk.


Det finns faktiskt studier som visar att läsutvecklingen på engelska är mer än dubbelt så långsam som på mer transparenta språk som finska, italienska eller spanska. Det innebär att ett finskt barn kan lära sig grundläggande läsning på ett år, medan ett engelskspråkigt barn kan behöva två eller till och med tre år för att nå samma nivå.


Personer som lär sig läsa på ett ogenomskinligt (opakt – min anm.) språk använder därför andra strategier än de som lär sig läsa på ett genomskinligt språk. Enkelt uttryckt lär vi oss inte alla att läsa på samma sätt.


Generellt sett är de grundläggande principerna för läsning mycket lika i språk som använder ett alfabet, eftersom läsinlärning innebär att man internaliserar reglerna för omvandling av grafem till fonem för att kunna förstå text.


Skillnader i språklig transparens påverkar dock i hög grad de strategier som barn utvecklar när de lär sig läsa. På ogenomskinliga språk, som engelska, är det mer sannolikt att de förlitar sig på det visuella minnet för att känna igen hela ord, medan de som lär sig på genomskinliga språk kan "avkoda" ett ord bokstav för bokstav.


Det innebär att ett barn som lär sig läsa på engelska snabbt förstår att det måste memorera oregelbundna mönster, eftersom avkodning av varje bokstav enligt de allmänna reglerna inte fungerar vid många tillfällen (som vi såg tidigare med "pint" och "mint"). Å andra sidan kan ett barn som lär sig läsa på spanska läsa bokstäverna själv, eftersom det faktiskt fungerar i de allra flesta fall. Det finns ett element av försök och misstag här, eftersom barn naturligt kommer på vilken strategi som fungerar när de går vidare.


Faktum är att språkets transparens inte bara påverkar inlärningen hos den genomsnittliga läsaren, utan även hos dem som lider av dyslexi. Studier har visat att vissa problem som är förknippade med dyslexi är mindre uttalade på språk med transparenta stavningsmönster, som spanska eller finska, jämfört med ogenomskinliga språk som engelska eller franska.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

Måndag 10 juni 13:18

Vilka språk är opaka / ogenomskinliga ?
Vilka språk har transparenta stavningsmönster ?
Var hamnar esperanto i den forskningen ?
Finska, som stavar som ljuden låter, har likheter med esperanto.
Detta underlättar läsinlärningen.
En grammatik utan undantag underlättar också läsinlärning.

 
Ingen bild

Jasmin, sjukt skicklig stjärna

Tisdag 11 juni 06:24

Om ”opakt” avser icke-ljudlik stavning ligger svenska risigt till.

Nätverket Språkförsvaret

Tisdag 11 juni 14:00

Svenskan ligger inte alls lika risigt till som engelskan i fråga om icke-ljudlik stavning. I svenskan begränsas problemen i princip till sje- och tj-ljuden. I engelskan är problemen betydligt mer omfattande.

Observatör

 
Ingen bild

Jasmin

Tisdag 11 juni 21:40

Och tjock wok? Sälj sälg? En en? Ja’ ä’nte öve’tygad…

 
Ingen bild

Observatör

Onsdag 12 juni 19:20

Smaka på "de 252 hardest English words to pronounce and spell" - se https://www.berlitz.com/blog/hardest-english-words-pronounce-spell!

 
Ingen bild

Susanne L-A

Onsdag 12 juni 19:39

Ur boken ”Lingo. En språkresa genom Europa”: När det gäller stavning är engelskan europas svåraste språk. Exempel:
Om gh står för p som i hiccough; om ough står för o som i dough; om phth står för p som i phthisis; om eigh står för a som i neighbout; om tte står för t som i gazette; om eau står för o som i plateau – så borde potato stavas ghoughphtheightteeau.

Nu kan man ju invända att det andra ordet är latin (tror jag) och de två sista är franska. Och franska är även det ett synnerligen ogenomskinligt – svårstavat – språk. Engelskan innehåller oerhört många lånord från andra språk, inte minst från franskan. Och just detta är säkert en bidragande orsak till den inkonsekventa stavningen. Det är också något som många säkert inte tänker på – att engelskan, innan det blev så dominerande och började påverka andra språk själv påverkades så starkt av andra språk. Att franskan fick så stort inflytande går tillbaka ända till Vilhelm erövrarens dagar och slaget vid Hastings 1066.

 
Ingen bild

Susanne L-A

Onsdag 12 juni 19:47

PS till ovanstående: det ska förstås stå "neighbour" och inte neighbout. Apropå det ordet så är det ett lånord från fornnordiskan - släkt med "nabo". Och window kommer från "vindue". Före de nordiskättade normanderna i Normandie, Frankrike, var det nordiska vikingar som påverkade det engelska språket.

 
Ingen bild

Skakspjut

Onsdag 12 juni 22:35

Men det är ju den historiska överlagringen i ortografin som gör engelskan SÅ JÄVLA VACKER!!! Precis som i fallet svenskan :D Elske sprogværnet!!!

 
Ingen bild

Observatör

Torsdag 13 juni 13:01

För ett antal år sedan bodde jag och min familj 14 dagar i staden Dumfries i sydvästra Skottland. Jag utgick från att staden skulle uttalas ”damfris”. Men icke sa nicke – det skulle uttalas ”domfris” visade det sig. För övrigt var invånarna mycket gästvänliga. När vi var de sista i en minibuss som gick mellan Dumfries och kusten, frågade busschauffören oss vart vi skulle i Dumfries, och så gjorde han en extra sväng och körde oss nästan direkt hem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juni 08:00

Den Danske Sprogkreds skriver den 4 juni:   Kongehuset, demokratiet og folkekirken opfattes traditionelt som de centrale begreber i den danske nationalitet, men er det ikke på tide, at vi indsætter det danske sprog i denne række? Burde det danske...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 juni 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Barbro Hörberg - Förr i världen var himlen blå   Söndagens svenskspråkiga dikt   Vackert väder   Klar låg himlen över viken, solen stekte hett, och vid Haga ringde Hagas gälla vällingklocka ett. Brunnsk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 juni 11:10


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 juni 13:00

Jesper Högström skrev den 11 juni i Dagens nyheter inledningsvis:   ” En anhörig tar examen på det anrika universitetet. Eller rättare sagt, hon tar sin bachelor’s degree. The valedictory ceremony bjuder på musical intermission med fo...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 juni 12:43


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards