David Shariatmadari skrev i The Guardian 17/6 2019:
”En intressant subgenre av språkförbistringar är det lilla översättningsfelet som får gigantiska geopolitiska konsekvenser. 1956 sade Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov till västvärldens ambassadörer vid ett evenemang i Moskva My vas pokhoronim!", ett ryskt idiom som betyder ungefär ’vi kommer att överleva er’ - med andra ord att kommunismen skulle segra i det långa loppet. Mot bakgrund av kapprustningen med kärnvapen fick den engelska översättningen ’we will bury you’ (d.v.s. ’vi kommer att begrava er’ – vår anm.) en betydligt mer olycksbådande innebörd, särskilt när den spreds på förstasidorna i västerländska tidningar. Fem år senare förde Kubakrisen Sovjetunionen och USA till randen av ett kärnvapenkrig.”
Med tanke på den nuvarande kritiken mot maskinöversättningar, som skymmer maskinöversättnigens fördelar, kan det vara värt att påpeka att ”den mänskliga faktorn” heller inte är - eller var - ofelbar.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vendels
1 juli 2024 14:09
Två fel gör ett rätt. Eller vad menar du, Obsservatör?
Nätverket Språkförsvaret
1 juli 2024 14:52
Jag förstår inte vad du menar. Texten från The Guardian hade för övrigt översatts av DeepL. Upptäckte du något fel i den?
Vendela
2 juli 2024 15:34
Min kommentar syftade på sista stycket (”Med tanke på den nuvarande kritiken mot maskinöversättningar, som skymmer maskinöversättnigens fördelar, kan det vara värt att påpeka att ”den mänskliga faktorn” heller inte är - eller var - ofelbar.”). Jag antog att det var du som skrivit det eftersom det kom efter citatet från den länkade artikeln… min poäng var i alla fall: människor gör fel och AI gör fel. Betyder det att hade gjort rätt i alla situationer? Nej. Två fel blir inte ett rätt. Vem svamlar…?😁
Observatör
3 juli 2024 21:25
Vendela skrev: ”….min poäng var i alla fall: människor gör fel och AI gör fel. Betyder det att hade gjort rätt i alla situationer? Nej. Två fel blir inte ett rätt. Vem svamlar…”
Ja, och var finns logiken bakom att slå ihop två fel till ett rätt? Vem har påstått det? Både människor och översättningsprogram begår översättningsfel – av olika orsaker. Maskinöversättningsverktygen förbättras oavbrutet. När jag och min familj besökte Kina 2005, kunde man verkligen skratta åt felöversättningarna till engelska på offentliga skyltar på grund av okritisk användning av maskinöversättningsverktyg. Idag överträffar maskinöversättningsverktygen utan vidare gemene man i fråga om översättningarnas kvalitet. Det påminner om schackprogrammens utveckling; idag har t.o.m stormästarna i schack det mycket svårt att slå ett schackprogram i blixt.

Vendela
4 juli 2024 12:42
Låt se…
Subgenre = anglicism; skriv hellre undergenre eller bara genre eller typ
”Subgenre av språkförbistringar” = anglicism delux; så här använder vi inte genitiv på god svenska
”…det lilla översättningsfelet som får gigantiska geopolitiska konsekvenser” – jag skulle föredra obestämd form plural ”små översättningsfel som…”; vidare är ”får” tempusmässigt inkongruent med resten av texten
”evenemang” = anglicism; skriv hellre möte eller tillställning
” My vas pokhoronim!" = svensk transkription är ”pochoronim”
” idiom” = anglicism; skriv hellre uttryck eller vändning
”… betyder ungefär.. ” = felaktig (engelsk!) ordföljd; låt adverbet ”ungefär” stå innan verbet
” Mot bakgrund av kapprustningen med kärnvapen” = anglicism; skriv hellre ”i kärnvapenkapprustnings tidevarv (eller mer bokstavligt: ”med kärnvapenkapprustningen som fond”)
” Fem år senare förde Kubakrisen Sovjetunionen och USA till randen av ett kärnvapenkrig.” = förde är här en anglicism; skriv heller ”…stod USA och Sovjet på randen av ett kärnvapenkrig”
Jag håller med dig om att AI gör ett hyfsat jobb men noterar också att den saknar stilkänsla och en tydlig bild av svenskan egenart. Översättningen ovan är för svengelsk för min smak. Jag tror att du själv hade gjort en stilmässigt bättre översättning än AI:n. Svengelskan är inte en riktig översättares modersmål.
Susanne L-A
5 juli 2024 19:28
Vendela verkar läsa bloggens texter som en viss potentat (franskt lånord, latinsk stam) läser Biblen.
En översatt text kan alltid nagelfaras, och alternativa formuleringar kan alltid föreslås.
Vad beträffar ordet evenemang så är det ingen anglicism utan ett lånord från franskan. Idiom har grekiskt ursprung och ordet finns inlånat till flera språk, bl a engelska, tyska och franska.
Vendela
6 juli 2024 06:14
Att översätta ”event” i ”In 1956 Soviet leader Nikita Khruschev told western ambassadors at an event in Moscow…” med ”evenemang” är inte god svenska. Det är styltigt och kvasiengelskt. ”Tillställning” vore ett bättre val.
Det engelska ordet ”event” är mycket mer generellt än det flertal ord som på svenska täcker dess betydelse. Att ”event” lånats in i svenskan gör inte saken bättre – det är rent ut sagt vedervärdigt. Men det ursäktar inte användningen av ”evenemang” ovan. Chrusjtjov bjöd inte västambassadörerna på ett ”evenemang”. Att skriva så är en stilistisk vidrighet. Var kanske också Oktoberrevolutionen ett ”evenemang”? Nej, knappast. Men den kan ändå kallas ”an event” på engelska. Stil är viktigt vid översättningen men AI har fortfarande en del jobb att göra innan den skaffat sig en ”djävulskt” bra stilkänsla.

Observatör
6 juli 2024 23:48
Vendela
Du känner inte ens till i vilket sammanhang Chrusjtjov yttrade dessa ord. Du skriver att Chrusjtjov inte bjöd västambassadörerna på ett ”evenemang”.
För det första fällde Chrusjtjov detta yttrande på en mottagning, som den polska ambassaden i Moskva anordnade den 18 november 1956.
För det andra var det alltså den polska ambassaden som stod för inbjudan, och inte Chrusjtjov.
För det tredje var denna mottagning säkerligen informell och inte begränsad till västambassadörer. Det fanns säkert journalister där också. Jag har visserligen bara deltagit på en ambassadmottagning, men 50 – 100 personer deltog på den. Den var i allra högst informell och deltagarna minglade och pratade med varandra. Chrusjtjov tog säkert tillfället i akt att genomföra en improviserad presskonferens eller genom att hålla ett improviserat middagstal.
För det fjärde vet vi inte vem som stod för felöversättningen: den sovjetiske tolken, en västambassadör eller en västjournalist.
Slutligen: Du vet inte hur många som deltog på mottagningen. Hur många ska delta på en tillställning för att det ska kunna kallas ett evenemang? Ange i så fall ett antal!Krävs det att evenemanget sker under vissa bestämda former? Var finns den definitionen?
Vendela
7 juli 2024 00:14
Tack för din historiska redogörelse! Jag sätter värde på att du tatt dig tid att gå till källorna. Jag håller med dig om att ”mottagning” (som du använder) är god svenska och att ”evenemang” är dålig svenska. Den polska ambassaden hade nog föredragit god svenska framför dålig, särskilt om det var många gäster på mottagningen. Formell ton är ju vanlig i diplomatin. Troligen var där så många mottagningsbesökare att pluralformer var påkallade i beskrivningar av kvällen(?), men du har rätt i att det är svårt att veta alla detaljer. Historiens språk är ofta dunkelt och hemlighetsfullt. Ursäkta eventuella stavfel!