Detta är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel, som publicerades i PLOS Biology 18/7 2023.  Artikeln undertecknades av elva forskare.

Användningen av engelska som vetenskapens gemensamma språk utgör ett stort hinder för att maximera bidraget från personer som inte har engelska som modersmål till vetenskapen. Ändå finns det få studier som har kvantifierat konsekvenserna av språkbarriärer för karriärutvecklingen för forskare som inte har engelska som modersmål. Genom en enkät till 908 forskare inom miljövetenskap uppskattar och jämför vi i denna studie hur mycket arbete som krävs för att bedriva vetenskapliga aktiviteter på engelska mellan forskare från olika länder och därmed olika språklig och ekonomisk bakgrund. Vår undersökning visar att forskare som inte har engelska som modersmål, särskilt i början av sin karriär, lägger ner mer arbete än forskare som har engelska som modersmål på att bedriva vetenskaplig verksamhet, från att läsa och skriva artiklar och förbereda presentationer på engelska till att sprida forskning på flera språk. Språkbarriärer kan också leda till att de inte deltar i eller ger muntliga presentationer vid internationella konferenser som hålls på engelska. Vi uppmanar forskarsamhället att erkänna och ta itu med dessa nackdelar för att frigöra den outnyttjade potential som finns hos personer som inte har engelska som modersmål inom vetenskapen. Denna studie föreslår också potentiella lösningar som kan implementeras idag av individer, institutioner, tidskrifter, finansiärer och konferenser.

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Stella

5 oktober 2024 14:06

Det här är inga nyheter för oss som jobbar för att sprida kunskapen om att det finns bättre vägar för internationellt samarbete.

Att använda ett nationalspråk för mellanmänskliga aktiviteter över språkgränser kommer alltid att gynna den grupp som har samarbetsspråket som modersmål. Stater lägger fö ner stora summor på att sprida sina språk.

Att lära sig engelska till den nivå som behövs för akademiskt arbete krävs en stor insats, i storleksordningen 2500 studietimmar. Motsvarande nivå för esperanto skulle kräva ungefär 250 timmar, dvs ca ett år.

Esperanto är skapat för att vara en neutral mötesplats för alla som vill ha internationella kontakter. Det har visat sig fungera i över 100 år. Forskning har också visat att studier i esperanto gör att studenten får större förståelse för sitt eget modersmål och att studier i ytterligare språk underlättas avsevärt.

http://esperanto.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...