Jag  läser just nu Philip Seargeants bok ”The Future of Language” 1) och stötte för första gången på ordet conundrum. Eftersom jag inte omedelbart kunde lista ut dess innebörd, var jag tvungen att slå upp ordet i ett lexikon. Det betyder enligt mitt lexikon 1) gåta, särskilt som bygger på ordlek; 2) kvistig fråga, kinkigt problem; eller 3) dilemma. Seargeant använder det mest i den tredje betydelsen.  Ordet har en uppenbar latinsk form, men verkar vara ett låtsas-latinskt ord enligt en brittisk etymologisk ordbok:

1590s, an abusive term for a person, perhaps meaning "a pedant;" c. 1600, "a whim;" 1640s, "pun or word-play," a word of unknown origin, said in 17c. to be Oxford University slang. Perhaps the sort of ponderous mock-Latin word that was once the height of humor in learned circles; Skeat suggests Latin conandrum "a thing to be attempted" as the source. Also spelled quonundrum.

From 1745 as "a riddle in which some odd resemblance is proposed between things quite unlike, the answer often involving a pun." (An example from 1745: "Why is a Sash-Window like a Woman in Labour? because 'tis full of Panes"). (Källa: https://www.etymonline.com/word/conundrum)

Översättning: 1590-talet, ett skällsord för en person, kanske med betydelsen ”en pedant”; ca 1600, ”ett infall”; 1640-talet, ”ordlek”, ett ord av okänt ursprung, som på 1700-talet sades vara Oxford University slang. Kanske den typ av tungt låtsas-latinskt ord som en gång var höjden av humor i lärda kretsar; Skeat föreslår latinska conandrum ”en sak som ska försökas” som källa. Stavas även quonundrum.

Från 1745 som ”en gåta där någon udda likhet föreslås mellan saker som är helt olika, och där svaret ofta innebär en ordvits”. (Ett exempel från 1745: ”Varför är ett Sash-fönster som en kvinna i arbete/som håller på att föda? för att 'det är fullt av rutor”).

Den etymologiska ordboken online anger också lustigt nog  att användandet av ordet har fått ett uppsving under senare år.

Det hela påminner om ordet ”eksmera”´(uppskatta) i hälsingedialekterna, som fascinerade mig som barn, innan jag förstod att det var franskans ”estimer” som hade inlånats och anpassats. Men formen estimera förekommer i rikssvenskan.

1) Se intervju med Philip Seargeant i Live Science den 24/9 2024 

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

29 oktober 2024 13:36

konundrum, dilemma, problem, frågeställning
ordet är verkligen ett problem
smidigare då på esperanto - enigmo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...