Vår planet blir allt varmare i en alarmerande takt. Klimatförändringarna är en av de allvarligaste globala frågorna i dag. Dess konsekvenser påverkar varje enskild människa på jorden. Därför verkar det helt logiskt att vetenskapliga publikationer om global uppvärmning skrivs på det globala språket: Engelska.

Ändå är det just på grund av att de är skrivna på engelska som klimatvetenskapen i stort sett är otillgänglig för majoriteten av världens befolkning.

För att förklara denna uppenbara motsägelse måste vi titta på några siffror. Nästan 90 procent av alla vetenskapliga publikationer i världen är på engelska. Detta är en häpnadsväckande dominans av bara ett språk. Men engelska, som ofta kallas ett globalt språk, talas bara av en minoritet av världens befolkning.

Hur vet vi att de flesta människor i världen inte talar engelska? Engelska är det samhälleliga huvudspråket i endast en handfull länder: Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Befolkningen i dessa länder uppgår tillsammans till cirka 400 miljoner - en mycket liten andel av världens befolkning.

I många andra före detta brittiska kolonier, som Indien, Nigeria och Malaysia, talas engelska parallellt med andra språk. I dessa sammanhang tenderar engelskan att vara ett elitspråk, som mestadels används av välutbildade människor i städerna och av medelklassen. På andra håll fungerar engelskan som ett lingua franca, som främst används i transnationell kommunikation.

Med tanke på dessa olika scenarier är det extremt svårt att uppskatta antalet personer som talar engelska med någon precision. För cirka 20 år sedan föreslog lingvisten David Crystal att antalet kan ligga någonstans mellan 1 och 2 miljarder. Även om vi tar den övre gränsen för detta extremt stora intervall talar vi om endast en fjärdedel av världens befolkning. Detta innebär att tre av fyra människor i världen inte talar engelska.

Det betyder att minst tre fjärdedelar av världens befolkning inte talar det språk på vilket vetenskapen om klimatförändringar sprids globalt. Samtidigt är andra språk än engelska marginaliserade och kämpar för att få utrymme i den globala kommunikationen av vetenskap.

Denna språkliga ojämlikhet skapar alltså en obalans i spridningen av vetenskaplig kunskap om klimatförändringarna. Men den förstärker också två andra typer av existerande ojämlikhet.

Den ena har att göra med produktionen av vetenskaplig kunskap i allmänhet, som i oproportionerligt hög grad kommer från de två största engelskspråkiga länderna: USA och Storbritannien. Av de 100 vetenskapliga tidskrifter som har störst genomslag och prestige är 91 baserade i dessa två länder.

Den andra formen av ojämlikhet har att göra med social orättvisa. Vetenskaplig litteratur är nästan uteslutande skriven på engelska. Men detta språk är praktiskt taget okänt för de flesta människor, särskilt i utvecklingsländerna. Därför är de samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna just de samhällen där tillgången till vetenskaplig litteratur om klimatförändringarna är mycket begränsad.

Vad är lösningen på detta? Unescos Open Science-initiativ, försöker ta itu med problemet. Det syftar till att ”göra vetenskaplig forskning inom alla områden tillgänglig för alla, till nytta för forskare och samhället i stort”. Ett av målen är att ”säkerställa att vetenskapliga samarbeten överskrider gränserna för geografi, språk och resurser”.

Att överbrygga språkbarriärer

Att uppnå de mål som Open Science har satt upp är ingen lätt uppgift. Ett sätt är att bryta den engelska enspråkigheten genom att främja flerspråkighet.

Å ena sidan måste det skapas möjligheter för forskare från hela världen att kommunicera sin forskning och sina stipendier på andra språk än engelska.

Å andra sidan bör de stora tekniska framsteg som gjorts inom maskinöversättning, särskilt i och med AI, utnyttjas för att se till att innehåll finns tillgängligt på andra språk än engelska. Det är just detta som är målet för Climate Cardinals, en ideell organisation vars uppdrag är att ”göra klimatrörelsen mer tillgänglig för dem som inte talar engelska” genom att översätta information till mer än 100 språk.

Den här typen av konkreta insatser ger hopp om klimatkunskap och därmed om åtgärder för att minska klimatförändringarnas effekter.

Mario Saraceni

Artikeln har tidigare publicerats i The Conversation den 29/10 2024.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...