Det är ingen tvekan om att det danska Modersmålselskabet har tagit ett djärvt steg med dessa fullmatade volymer. Att överhuvudtaget förvänta sig att läsare skall vara förtrogna med IPA, det internationella ljudskriftsalfabetet, vittnar om stort förtroende för intresset och i viss mån kunskaperna hos köparen av dessa böcker. (en inbunden och en i en enklare, mindre påkostad variant).

I tider när ljudböcker övertar marknadsandelar från den tryckta boken och när ljudboken bjuder på både uttal, tonfall, prosodi och inlevelse, kommer här en tryckt bok med information om hur danska ord vanligen uttalas.

Det internationella uttalsalfabetet har de flesta som lärde sig framför allt engelska under 1900-talet, kommit i kontakt med. Den fonetiska skriften var ett bra hjälpmedel innan gott uttal på främmande språk, i synnerhet engelska, var allmänt tillgängligt som det är i dag. För att bistå läsaren är böckerna försedda med en reviderad version (2021) av det internationella alfabetet med tydliga förklaringar för den läsare som känner igen beteckningar som bilabial, alveoaler, dentaler och palatal.

Om man däremot skulle beskriva uttalet i svenska dialekter var det det svenska landsmålsalfabetet som gällde. Jag vet inte huruvida en dansk motsvarighet till landsmålsalfabetet existerar, men här är det i alla fall, som sagt, det internationell uttalsalfabete, IPA, som är aktuellt.

Principerna för hur man gått tillväga och hur man bör beakta stavning respektive uttal är noggrant och tydligt angivna på ett vetenskapligt sätt.

För vem är då böckerna tänkta? Författarna Ruben Schachtenhaufen, Mikael Fabrin och den hos oss välkände Michael Bach Ipsen svarar själva på den frågan.

Författarna menar att det förstås är särskilt lämpligt för den som läser danska som andraspråk, men också att den allmänt språkintresserade kan ha praktisk nytta av boken.

Men man skriver inte bara för att beskriva hur det är i dag, utan också för historien. Man menar att denna manifestation av det vanligaste bildade danska uttalet av ord i dag kan vara av oerhört stort intresse om 50 eller 100 år för att se hur det danska språket har utvecklats och förändrats.

Författarna menar också att boken inte ska användas som normerande och auktoritärt hävdande av ett nödvändigtvis korrekt uttal eftersom varianter kan förekomma som är lika så goda former av uttal, men att boken är ett beskrivande och vägledande dokument.

För tillblivelsen av detta fina verk har man fått ekonomiskt bidrag av Augustinusfondenm Lemvigh-Muller Fonden och Toyota-Fonden.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...