Direktlänk till inlägg 29 november 2024
Universitetsläraren berättar:
”Dagens system för vetenskaplig publicering beskriver Zakayo Kjellström som ’trasigt’, med dubbla ekonomiska barriärer mot öppen tillgång till forskningsresultat. Kostnaderna för förlagens tidskriftsprenumerationer är höga, liksom avgifterna för forskare som vill att deras artiklar ska kunna läsas av alla. Skuggbibliotekens ”black open access” brukar ses som ett symptom på ett dysfunktionellt system.
– Nu börjar jag alltmer se dem som en potentiell lösning. Att de finns blir ett slagträ i förhandlingarna med förlagen. De kan också fungera som en temporär lösning i det dödläge som jag upplever att akademisk publiceringsindustri befinner sig i nu.
Wilhelm Widmark är vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som företräder svenska lärosäten och myndigheter i förhandlingarna med de akademiska förlagen. Han berättar att ett nytt avtal tidigare i år tecknades med Elsevier, ett av de största förlagen. Utfallet blev snäppet lägre kostnader och öppen publicering för svenska forskare i förlagets publikationer. Han är ändå inte helt nöjd.
– Förlaget är inte transparent med vilka kostnader de har i förhållande till de priser de sätter. Och vi vet att de har en vinstmarginal på 40 procent i sin affärsmodell. Det är pengar vi tycker borde stanna kvar i forskningen.”
Läs vidare här!
Jag står verkligen för rubriken. De vetenskapliga publikationer som avses här är nästan uteslutande engelskspråkiga. Jag har själv övervägt vid något tillfälle att köpa en enstaka artikel från en dylik vetenskaplig publikation, men jag har aldrig haft lust att betala lika mycket för en enstaka artikel som för en bok. Det är helt enkelt löjligt.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"