Anna Sophie Liebst skriver på Linkedin den 3 januari inledningsvis:

”Danska, norska och svenska låter likadant - men när banker eller myndigheter kräver engelska kan det bli dyrt. Har den nordiska språkkonventionen fallit i glömska? Det är dags att sätta språket på agendan igen!

Syftet med den nordiska språkkonventionen är att stärka gemenskapen och samhörigheten mellan de nordiska länderna genom att främja språklig jämlikhet. Konventionen syftar till att säkerställa att nordiska medborgare kan använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter och offentliga organ i andra nordiska länder. Detta gäller särskilt inom områden som social-, hälso-, arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter samt domstolar.

Konventionen stöder också integration och likabehandling av nordiska medborgare som väljer att bo eller arbeta i ett annat nordiskt land genom att säkerställa tillgång till bra språktjänster. Syftet är att göra det lättare för nordiska medborgare att röra sig och trivas i de nordiska länderna utan onödiga språkbarriärer.

Ett verktyg för sammanhållning och förståelse i Norden

I en tid då Norden strävar efter att stärka samarbetet och integrationen mellan länderna är den nordiska språkkonventionen en central nyckel för att främja förståelse och sammanhållning. Men hur fungerar den i praktiken? Och vad händer när konventionen inte respekteras?

Den nordiska språkkonventionen antogs 1987 och slår fast att medborgare i de nordiska länderna har rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter i andra nordiska länder. Konventionen omfattar danska, norska, svenska, isländska och finska och syftar till att underlätta umgänget mellan nordborna och stärka språkförståelsen i Norden.

Tanken är att nordiska medborgare inte ska behöva översätta dokument eller kommunicera på ett annat språk när de har kontakt med myndigheter eller institutioner i ett annat nordiskt land. I praktiken innebär det att danska medborgare ska kunna lämna in officiella dokument på danska till en svensk myndighet utan några ytterligare krav. ”

Läs vidare här på danska!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...