(Detta är ett inledningsanförande, som hölls i samband med panelddebatten "Svenskans ställning inom den högre utbildningen" på KTH den 19 mars)

För ett par år sedan skrev jag en debattartikel i Aftonbladet Kultur om internationaliseringen av högre utbildning och vad jag såg som en bekymmersam utveckling i förhållande till social snedrekrytering och för universitetens roll i samhället.

Det säger sig självt att internationalisering är det samma som engelska, även om det som bekant även finns andra världsspråk.

Forskningen om engelskans plats på universiteten visar i princip entydigt att studenterna läser mindre och förstår sämre. Att lärarnas undervisning blir ordfattigare alternativt att det inte finns lärare som kan undervisa på svenska. Att precisionen minskar och möjligen att själva tänkandet urholkas. Att allt mindre forskning skrivs på svenska och därmed att forskningen inte kommer det svenska samhället till gagn på ett omedelbart sätt.

Det innebär rent konkret att forskning om specifikt svenska förhållanden kanske inte når ut till dess användare. Eller än värre att forskning om Sverige över huvud taget inte blir gjord, eftersom den inte är lika gångbar för en global publik.

Drygt hälften av alla kurser och programutbildningar på avancerad nivå ges i dag på engelska och var fjärde högskolekurs saknar helt kurslitteratur på svenska. Det medför också att allt mindre kurslitteratur skrivs på eller översätts till svenska. Rapporten Den perfekta stormen visar att stora delar av den högre utbildningen riskerar att stå utan svensk, aktuell kurslitteratur inom några år.

Förmodligen betyder det också att en stor mängd potentiella studenter stängs ute från universiteten på rent språkliga grunder – som kanske inte alls påverkar andra kognitiva förutsättningar, både utifrån socio-ekonomiska och etniska parametrar.

I dag talar ungefär en tredjedel av alla grundskoleelever ett annat språk än svenska i hemmet. Främst arabiska. Om svenskan visar sig vara ett förlegat eller rentav begränsande språk i vurmen för global spridning, riskerar vägen till högre utbildning förmodligen att bli flera steg längre, och inte bara för dem med utländsk bakgrund.

Detta är inte nödvändigtvis ett problem om man, som utbildningsministern tycks göra, ser forskning i rent konkurrensmässiga termer. Då handlar forskning enbart om att locka världens skarpaste hjärnor, med de mest excellenta projekten, inom ramen för den mest utslagsgivande tävlingsinriktade finansieringen.

I det perspektivet är det irrelevant huruvida forskningen bidrar till en större förståelse för det svenska samhället. Eller om vi på universiteten talar vårt eget språk med varandra i våra instängda elfenbenstorn.

Problemen uppstår när vi erkänner att det även finns en värld utanför universiteten. Detta obsoleta grannskap som talar sitt ålderdomliga språk i en avskild perifer värld.

Tyvärr är det samtidigt detta överblivna folk som ännu finansierar den forskning som bedrivs på ett för många inte helt tillgängligt språk.

Och när människor utanför universiteten inte har tillgång till de databaser där internationella publikationer hittas – eller till vardags inte slukar vetenskapliga artiklar på engelska, är risken stor att forskningen framstår som irrelevant i såväl samhällsdebatten som politiken – liksom för de människor som faktiskt betalar för den.

Men forskning är inte bara en fråga om internationalisering utan även om nationella behov - även om universitetens skilda uppgifter alltför sällan tas upp i diskursen om den gränslösa omvärlden.

Vid sidan av konkurrens är universitetens roll nämligen att tillhandahålla kunskap som i förlängningen syftar till att upprätthålla demokratin som sådan.

Så här beskriver Uppsala universitet universitetens funktion i samhället i ett projekt om demokrati. Och ibland är det nog bra att påminna sig om vad våra kärnuppgifter består av:

"Universiteten har som uppdrag att utbilda dem som arbetar i och ansvarar för samhällets demokratiska institutioner, och genom sin oberoende forskning bidra med de faktaunderlag på vilka samhället och medborgarna kan fatta välunderrättade beslut. Universiteten granskar, av tradition lika oberoende som kritiskt, olika samhälleliga strömningar och idéer som dominerar samhällsdebatten. Liksom oberoende media ska universiteten sträva efter att vara en garant för att det öppna samhället fattar välgrundade beslut i god demokratisk anda."

Demokratin är således inte bara en förutsättning för den fria forskningen, utan universiteten bidrar även till att upprätthålla det demokratiska systemet genom sin relation till det omgivande samhället.

Ett sätt att värna den fria forskningen, och indirekt demokratin, tror jag är att garantera forskningstid i universitetslektorernas tjänster och därmed visa tillit till att forskarna och lektorerna själva kan avgöra hur och vilka frågor som bör beforskas.

För kunskap och bildning är inte enbart en fråga om prestige och karriär utan har, som idéhistorikern Sverker Sörlin formulerar det, ett egenvärde för formandet av livet ”som enskild människa och medborgare i ett samhälle”.

Därför är det också så att när avstånden mellan oss ökar så är det vår samhällsgemenskap som blir lidande.

Catrin Lundström,

biträdande professor i etnicitet och migration, Linköpings universitet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...