Bakgrund till namnet "Vintergatan"

Det svenska namnet "Vintergatan" har historiska och kulturella rötter som skiljer sig från de latinska och germanska språken där galaxen ofta kallas "mjölkvägen" (t.ex. engelska Milky Way, tyska Milchstraße, latin Via Lactea). På svenska (och även i isländskan och tyskan) har namnet istället anknytning till vintern och gamla färdvägar

I äldre tider kallades de vägar som gick över frusna sjöar och myrar för "vintervägar" eller "vintergator". Dessa var viktiga leder för resor under vintern, när det var lättare att färdas över is och snö. Det diffusa vita bandet på natthimlen, som vi idag vet är vår galax, påminde människor om just sådana vintervägar: ett ljust stråk över en mörk yta.

Därför fick galaxen på svenska namnet "Vintergatan", vilket är känt sedan 1500-talet och har paralleller i andra nordiska språk, till exempel isländskans vetrarbraut och tyskans Winterstrasse.

Varför inte "Mjölkvägen"?

Namnet "mjölkvägen" har sitt ursprung i antikens Grekland och Rom, där galaxen associerades med mjölk utifrån mytologiska berättelser. Enligt en grekisk myt bildades galaxen av mjölk som sprutade ut över himlen från gudinnan Heras bröst, därav namnet Galaxias (av grekiskans γάλα = mjölk), vilket blev latinets Via Lactea.

Många språk har översatt eller anpassat detta namn, därav engelska Milky Way och tyska Milchstraße.

Svenskan har dock inte följt denna tradition. Istället har det folkliga och poetiska namnet "Vintergatan" slagit rot, troligen för att det passade den nordiska miljön och människors erfarenheter av vinterlandskap och vintervägar

. Det finns alltså ingen gammal svensk tradition att kalla galaxen för "Mjölkvägen", även om det hade varit språkligt möjligt.

Sammanfattning

• "Vintergatan" syftar på likheten mellan det ljusa bandet på himlen och vintervägar över snö och is, vilket var en bekant företeelse i det svenska landskapet.

• "Mjölkvägen" är en direktöversättning av det grekiska/latinska/mytologiska namnet, men har aldrig etablerats i svenskan.
• Namnvalet speglar alltså både naturförhållanden och kulturella traditioner i Sverige.

"Namnet är känt sedan 1500-talet och har paralleller i isländskans vetrarbraut ’vinterväg’ och tyskans Winterstrasse ’vintergata’. Bakgrunden är säkert att det vita bandet över himlen har liknats vid en vinterväg över den snötäckta marken."

Det är därför vi säger "Vintergatan" på svenska och inte "Mjölkvägen".

P.S På flera språk, huvudsakligen semitiska, i Mellanöstern  heter i stället Vintergatan Hötjuvens eller Halmtjuvens väg  och på hindi Himlens Ganges.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Benny (Vladivostok)

Tisdag 22 april 08:58

Finns det några indikationer på att vissa använder "mjölkvägen" eller är syftet bara en intressant kulturhistorisk upplysning?

 

Observatör

Tisdag 22 april 15:01

Mest en kulturhistorisk upplysning. Jag har ett svagt minnne av att det också hette Mjölkvägen på fornpersiska. Detta tyder i så fall på att det snarare är fråga om ett gemensamt indoeuropeiskt tankegods än en exklusiv grekisk-romersk innovation. Jag ska undersöka saken närmare.

 

Observatör

Tisdag 22 april 15:13

Det heter i varje fall "Mjölkvägen" på nutida persiska. Om det är ett inlån eller ursprungligt, framgår inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...