I höghuset där jag bor har jag noterat denna behandlig av det absoluta flertalet av de klisterlappar som finns uppsatta i hissarna i fler än tio portar. Jag tolkar det som att många i huset anser att information på svenska är tillräckligt. Jag håller med!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Svensson och Ola Håkansson skriver i Universitetsläraren den 27 januari bland annat:

”Det finns flera skäl att internationalisera högre utbildning. Men internationalisering är inte detsamma som anglifiering. Att undervisa på ett språk som inte är studenternas förstaspråk går ut över utbildningens kvalitet. Därför måste engelskans utbredning på svenska grundutbildningar begränsas av pedagogiska skäl, skriver Ola Håkansson och Peter Svensson.

Internationaliseringen av universitet och högskolor har länge varit en viktig strategisk fråga på svenska lärosäten och inom utbildningspolitiken. Och internationaliseringen för mycket gott med sig. Den gör forskningsresultat mer tillgängliga och studentutbyten möjliga, och den ger både forskare och studenter en större internationell arbetsmarknad. En hög internationell rörlighet bland forskare är dessutom ofta gynnsam för att förebygga isolering och intellektuell inavel.

Men i internationaliseringsivern på svenska lärosäten blandas internationalisering samman med globalisering. Medan internationalisering handlar om samarbete mellan nationer och kulturer innebär globalisering ett slags anpassning till en dominerande kultur eller – som i det här fallet – ett dominerande språk. Medan internationalisering grundas i en strävan efter mångfald beträffande litteratur, språk och kultur, bygger globalisering på standardisering och homogenisering.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Sophie Liebst skriver på Linkedin den 3 januari inledningsvis:

”Danska, norska och svenska låter likadant - men när banker eller myndigheter kräver engelska kan det bli dyrt. Har den nordiska språkkonventionen fallit i glömska? Det är dags att sätta språket på agendan igen!

Syftet med den nordiska språkkonventionen är att stärka gemenskapen och samhörigheten mellan de nordiska länderna genom att främja språklig jämlikhet. Konventionen syftar till att säkerställa att nordiska medborgare kan använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter och offentliga organ i andra nordiska länder. Detta gäller särskilt inom områden som social-, hälso-, arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter samt domstolar.

Konventionen stöder också integration och likabehandling av nordiska medborgare som väljer att bo eller arbeta i ett annat nordiskt land genom att säkerställa tillgång till bra språktjänster. Syftet är att göra det lättare för nordiska medborgare att röra sig och trivas i de nordiska länderna utan onödiga språkbarriärer.

Ett verktyg för sammanhållning och förståelse i Norden

I en tid då Norden strävar efter att stärka samarbetet och integrationen mellan länderna är den nordiska språkkonventionen en central nyckel för att främja förståelse och sammanhållning. Men hur fungerar den i praktiken? Och vad händer när konventionen inte respekteras?

Den nordiska språkkonventionen antogs 1987 och slår fast att medborgare i de nordiska länderna har rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter i andra nordiska länder. Konventionen omfattar danska, norska, svenska, isländska och finska och syftar till att underlätta umgänget mellan nordborna och stärka språkförståelsen i Norden.

Tanken är att nordiska medborgare inte ska behöva översätta dokument eller kommunicera på ett annat språk när de har kontakt med myndigheter eller institutioner i ett annat nordiskt land. I praktiken innebär det att danska medborgare ska kunna lämna in officiella dokument på danska till en svensk myndighet utan några ytterligare krav. ”

Läs vidare här på danska!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, skrev i Expressen den 11 januari bland annat:

"Nu måste politiken agera för att rädda kurslitteraturen innan det är för sent. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) säger att Sverige befinner sig i en läskris. För att ta oss ur den krisen behöver regeringen se till att vi fortsatt är ett land där läsning värderas högt på alla nivåer i utbildningssystemet. Jag vänder mig därför till Johan Pehrson med fem åtgärdsförslag för att rädda kurslitteraturen:

•    Inför ett öronmärkt studiebidrag på 1000 kronor för inköp av nyproducerad svenskspråkig kurslitteratur.
•    Inför en skrivning i högskolelagen om att högskolorna ska främja användningen av kurslitteratur.
•    Inför en skrivning i högskoleförordningen, med ett krav på svenskspråkig kurslitteratur på inledande kurser.
•    Inkludera användningen av kurslitteratur i UKÄ:s kvalitetsgranskningar.
•    Förhindra otillbörlig spridning av kurslitteratur.

Situationen för den svenska kurslitteraturen är akut. Om vi vill förbli en stark kunskapsnation med en utgivning av svenskspråkig kurslitteratur måste det till handling – och det nu.

Genom att genomföra våra fem förslag kommer vi en bit på vägen. Jag vill inte se ett samhälle där svensk kurslitteratur är ett minne blott; frågan är vad regeringen vill?"

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ulrika Borking skrev i sin blogg Ulingo den 26 april 2023:

”De allra flesta professionella översättare använder olika typer av CAT-verktyg (Computer Assisted Translation, CAT) när de översätter texter. Istället för att arbeta direkt i exempelvis en word-fil, bidrar översättningsprogrammet (CAT-verktyget) bland annat med:

•    Översättningsminnen (translation memory, TM)
•    Termbaser (term base, TB)
•    Kvalitetssäkring (quality assurance, QA)
 
Det positiva är att översättningsprocessen optimeras – det går snabbare och texten blir mer överskådlig eftersom den delas upp i segment. Dessa segment är helt enkelt mindre beståndsdelar av texten, oftast meningar. Källtextens segment (originaltexten) spaltas prydligt upp bredvid måltextens segment (översättningen) allt eftersom översättaren gör sin översättning av källtexten. Detta görs genom att en tvåspråkig fil i formatet xliff automatiskt skapas när texten som ska översättas har lagts in i CAT-verktyget.
 
När översättningen är klar så exporteras den från programmet och – voilà! Nu har CAT-verktyget skapat en likadan text som är i samma filformat som originalet, men på det nya språket. Fiffigt va? Jag använder mig främst av CAT-verktygen Phrase, MemoQ och Smartling.
 
CAT-verktyg effektiviserar som sagt arbetet, men det finns vissa typer av texter och uppdrag där översättningsprogram inte nödvändigtvis snabbar upp processen. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Laleh - En stund på jorden

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vilken tur att vi träffades innan vi dog

Vilken tur att vi träffades innan vi dog
mer kan man knappast begära
Folk föds och försvinner och missar varandra
men vi fick en stund vara nära
Du lever en sekund, jag en annan
vi möttes i mitten av den
Det ser ut som en tanke
en mästarplan
en gest av en okänd vän
Somligt förstod vi
annat inte
Vi gjorde så gott vi förmådde
Vi var blindskrift för varandras
fumliga fingrar
Vi anade, gissade, spådde
Kan man någonsin göra något annat?
Man får lära sig ett sätt att finnas
Det vi aldrig nånsin förstod av varann
är det som är värt att minnas

Sara Paborn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)