Jag ställde denna fråga till Perplexity, eftersom övergången från latin till svenska vid Uppsala universitet finns dokumenterad. Det borde gå att få fram motsvarande uppgifter från Lunds universitet, eller så är det fortfarande en forskningsuppgift.

Observatör

Svar från Perplexity:

Vid Lunds universitet, liksom vid andra svenska universitet, ersattes avhandlingar på latin gradvis av avhandlingar på svenska under 1800-talet. Denna övergång skedde inte vid ett specifikt datum, utan var en process som pågick under flera decennier:

1. 1741 blev det för första gången tillåtet att använda svenska i avhandlingar, men detta gällde endast för ett fåtal praktiska ämnen.

2.Fram till mitten av 1800-talet var latin fortfarande det dominerande språket för avhandlingar. Även framstående svenska författare som Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer skrev sina avhandlingar på latin i början av 1800-talet.

3. 1852 upphörde latinet att vara obligatoriskt språk för akademiska avhandlingar i Finland, vilket kan ha påverkat utvecklingen i Sverige.

4. I Sverige fortsatte magistergraden att vara den högsta graden vid filosofiska fakulteten fram till 1872, vilket kan ha fördröjt övergången till svenska.

5. Under senare delen av 1800-talet blev det allt vanligare med avhandlingar på svenska.

6. Efter 1852 ökade antalet helsvenska avhandlingar, där även titelblad, inledning och kommentarer var på svenska

Exakt när den sista avhandlingen på latin lades fram vid Lunds universitet framgår inte av sökresultaten, men övergången till svenska som huvudspråk för avhandlingar var i stort sett genomförd vid slutet av 1800-talet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

BAO, Tommy Körberg & Helen Sjöholm - Nu mår jag mycket bättre

Söndagens svenskspråkiga dikt

Jag är inte
en schlager.
Jag råkar bara handla
om samma saker.
Jag har en slagdänga
i hjärnskålen.
Jag skrider
som ett luciatåg
mellan sängkläderna.
Jag skiner
som en kristallkrona
i mina inre tomrum.
Fästmän
med felaktiga bruksanvisningar
ligger förtöjda i bakvattnet.
Jag är mitt eget
decilitermått på smärta.
Pillerburkar. Blåmärken. Puderdosor.
Flyhänta justeringar
av klara kalla faktas
regelbundna skönhet.
Och en blind brevbärare.
Alldeles för många adressater.
Ingen avsändare.
Skam och skuld.

Kristina Lugn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)