En amerikansk studie visar att barn som växer upp med flera språk har bättre exekutiva funktioner än barn som växer upp med bara ett språk. Särskilt barn med autismspektrumstörning (ASD) gynnas av flerspråkighet. Forskarna vid University of Miami testade 116 barn i åldrarna sju till tolv år, varav 53 hade en autismspektrumstörning. Av de 53 barnen med ASD var 21 flerspråkiga. Förutom huvudspråket engelska ingick även andraspråken spanska, portugisiska, hebreiska, franska, japanska och bulgariska i studien. Föräldrarna fick också fylla i ett frågeformulär om sina barn, och barnen själva testades inom området exekutiva funktioner. Inom hjärnforskningen avser exekutiva funktioner de mentala förmågor med vilka människor kontrollerar sitt eget beteende, sin uppmärksamhet och sina känslor. Det visade sig att alla flerspråkiga barn uppvisade bättre exekutiva funktioner än de enspråkiga barnen. I synnerhet visade de flerspråkiga barnen med ASD bättre impulskontroll än de enspråkiga barnen med ASD. Personer som talar flera språk behöver förstå sociala signaler för att kunna bestämma vilket språk de vill tala, förklarar professor Lucina Uddin. Flerspråkighet innebär också att ett språk alltid måste undertryckas. Denna hämning utgör en stor del av de exekutiva funktionerna och är även en del av impulskontrollen. Baserat på resultaten av studien drar forskarna slutsatsen att särskilt barn med autismspektrumstörningar skulle kunna dra nytta av att främja flerspråkighet. 

Källa: Frankfurter Rundschau 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Och på nära håll:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Undersökningen visar dock att språket tycks påverka läsningen. När kurslitteraturen är på engelska tycks viljan att läsa minska rejält.
– En tredjedel av studenterna säger att de bara läser en mindre del eller ingenting alls när kurslitteraturen är på engelska. Detta kan få konsekvenser för lärandet, eftersom mycket av kurslitteraturen är på engelska, säger Hans Malmström.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

... utom rent språkligt förstås och detta i förening med sin arvtagare USA.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Vi tänker på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023, Catrin Lundströms artikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin” i Aftonbladet den 2/8 2023, Olle Bälters/Viggo Kanns/ Chantal Mutimukwes/Hans Malmströms omfattande undersökning, som visade att svenska studenter förstår betydligt mindre om de undervisas på engelska än på svenska, vilket också Ola Håkansson/Peter Svensson visade i sin debattbok ”På engelska förstår jag ungefär”. 

Betecknande nog förekommer en liknande diskussion i en del andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet tog ett uttalande i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser.  Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat blockera fler masterprogram på enbart engelska. Norge ställer språkkrav på utländska forskare. De närbesläktade germanska språken är mest utsatta för engelskans expansion och inflytande. Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans alltför dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen.  

Mot bakgrund av ovanstående anordnas ett seminarium med titeln ”Svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige” i form av en paneldiskussion på KTH, Stockholm onsdagen den 19 mars 2025 kl. 18.00 –  19.30 (inklusive tid för mingel fram till kl.21.00) Exakt plats är KTH:s huvudbyggnad, våning 3, sal D3, Lindstedtsvägen 5, Stockholm – Lindstedtsvägen 9 är den rullstols- och rullatorvänliga ingången. 

Seminariet arrangeras av nätverket Språkförsvaret och KTH:s språkkommitté, och är kostnadsfritt. Klara talare är professor Olle Bälter, professor Viggo Kann, båda från KTH, professor Magnus Henrekson, Institutet för näringslivsforskning, professor Catrin Lundström, Linköpings universitet, professor John Airey, Stockholms universitet, facköversättare Björn Olofsson, SFÖ-SAT, Lena Lind Palicki, chef för Avdelningen för språkrådet och Per-Åke Lindblom, Språkförsvarets ordförande. Moderator är Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet. 

Eftersom antalet platser är begränsat, ser vi gärna att intresserade deltagare anmäler sig  helst före den 5/3 till sprakforsvaret@yahoo.se med namn och e-post. Seminariet kommer också att sändas i Zoom på https://kth-se.zoom.us/j/65728413861 .Vi hoppas på en givande diskussion på KTH om svenskans framtid inom den högre utbildningen.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta uppmärksammas i en insändare i Dagens Nyheter:

”Nu, nästan tre år senare, har en tredjedel av de ukrainska flyktingarna, enligt Migrationsverkets statistik, lämnat Sverige. Många har valt att söka stabilitet och bättre integrationsmöjligheter i andra länder som Kanada, Tyskland och Polen. Vad har dessa tre länder gemensamt när det gäller möjligheter för ukrainska flyktingar? Tillgång till språkkurser, ett starkt politiskt engagemang för integration, bättre möjligheter på arbetsmarknaden och en chans att stanna kvar efter att det tillfälliga skyddet löpt ut.

I Sverige var situationen annorlunda. Under det första året fick ukrainska flyktingar ingen möjlighet att studera svenska via officiella kurser som svenska för invandrare (SFI) eller komvux. De erbjöds inte heller någon samhällsorienteringskurs. Ukrainare fick tillgång bara till akut sjukvård, där vårdkvaliteten ofta berodde på vilken läkare de träffade, och tvingades överleva på 37–71 kronor per dag.

Trots dessa utmaningar är 66 procent av de ukrainska flyktingarna sysselsatta och 46 procent har uppnått en grundläggande nivå i svenska (enligt IOM Sweden, 2024). Imponerande, eller hur? Men den framgången är inte tack vare statliga insatser, utan snarare resultatet av hårt arbete från volontärorganisationer. Dessa har erbjudit gratis språkkurser, hjälpt människor att knyta kontakter och hitta jobb samt försett dem med mat och hygienartiklar för att täcka grundläggande behov.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Slowgold - Drömmar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Syn

Bara i drömmen
ser du någon gång
en bild av helheten som är total:
bilden av världen, människan och tiden
förkortad inom ramen för ett nu,
livstrappan, stillaståendet och strömmen,
evigt sekundkort eller blixtlik lång.
Väggar och tak i verklighetens sal.
Du själv mitt i den.
Alltihop är du.
Du ser det bara någon gång i drömmen.

Kajenn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Franska är det femte mest talade språket i världen efter mandarin, engelska, spanska och arabiska. Det är officiellt språk i 32 länder, vilket motsvarar cirka 300 miljoner frankofoner världen över.

I Mellanöstern talas franska i flera länder, bland annat Marocko, Algeriet, Tunisien, Mauretanien och Libanon, på grund av Frankrikes koloniala arv.

I Libanon är 45% av libaneserna helt eller delvis fransktalande, enligt en studie från 2018, och 3,2% av den egyptiska befolkningen är fransktalande.

Enligt en rapport från French Language Observatory från 2022 bor 14,6 procent av dem som talar franska dagligen i Mellanöstern, inklusive de arabiska Maghreb-länderna.

I de arabiska Maghreb-länderna är Tunisien Nordafrikas största användare av franska (52%), följt av Marocko (35%), Algeriet (33%) och Mauretanien (13%), enligt en rapport från French Language Observatory 2018.

Utanför Nordafrika visar en studie med titeln ”French departments in Gulf Universities in accordance with the Vision 2030: Reality, challenges, and prospects” att det franska språket har spridit sig i de sex arabiska Gulfländerna sedan slutet av 1900-talet, både på personlig och akademisk nivå.

Dessutom har universiteten i Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Oman och Qatar inrättat franskspråkiga avdelningar för att undervisa i franska som främmande språk eller som valbar kurs.

Enligt Arab News finns det mer än 150 000 fransktalande i Saudiarabien och mer än 5 000 studenter lär sig franska varje år vid saudiska universitet."

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)