”År 2023 avsatte Kina cirka 4% av sin BNP till utbildning, vilket motsvarar cirka 4,1 biljoner CNY (564 miljarder USD), varav en betydande del gick till högre utbildning och forskning.

En betydande del av denna finansiering stöder initiativet Double First-Class University, som omfattar 147 universitet och nästan 600 discipliner. Enligt en rapport från utbildningsministeriet 2022 får institutioner som omfattas av detta initiativ nästan dubbelt så mycket finansiering per student jämfört med icke-deltagande universitet.

Denna fokuserade investering har lett till konkreta resultat. Till exempel gick Kina om USA i antalet STEM-publikationer 2022, enligt Nature Index. År 2024 rankades dessutom Tsinghua- och Pekinguniversiteten bland de 20 bästa globalt av QS World University Rankings.

Kinas strävan efter att utveckla universitet i världsklass återspeglas också i det växande antalet internationella samarbeten, forskningspartnerskap och gemensamma utbildningsprogram. Mellan 2010 och 2023 ökade antalet gemensamma forskningsartiklar författade av kinesiska och internationella forskare med över 200%, enligt Scopus.

Dessutom har Kina utökat sina stipendieprogram för att locka internationella studenter. Över 490 000 utländska studenter studerade i Kina under 2019, vilket placerar landet som den tredje största destinationen för internationell utbildning globalt, enligt UNESCO Institute for Statistics.

Flera viktiga faktorer förklarar varför Kina fortsätter att satsa på att upprätthålla höga finansieringsnivåer för sina universitet trots ekonomiska motvindar och demografiska förändringar.

- En innovationsdriven utvecklingsstrategi: En av de främsta drivkrafterna bakom de fortsatta investeringarna i kinesisk högre utbildning är landets ambition att övergå från en tillverkningsbaserad ekonomi till en ekonomi som är centrerad kring innovation och högteknologiska industrier.

Regeringsinitiativ som ”Made in China 2025” och ”China Standards 2035” betonar universitetens roll när det gäller att utveckla talanger, driva på genombrott inom forskningen och främja teknisk innovation.

Enligt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) ansökte kinesiska universitet om mer än 60 000 internationella patent under 2022, vilket understryker deras växande inflytande i globala innovationsnätverk.

- Nationell säkerhet och teknisk självförsörjning: Som svar på de eskalerande geopolitiska spänningarna, särskilt med USA, har Kina prioriterat sin tekniska självförsörjning. Kinesiska elituniversitet spelar en central roll när det gäller att främja forskning inom strategiska sektorer, bland annat halvledare, artificiell intelligens och kvantdatorer.

För att stärka dessa ansträngningar avsatte regeringen cirka 50 miljarder CNY (7 miljarder USD) under 2022 för att stödja AI-forskning vid ledande institutioner som Tsinghua University's Institute for AI Industry Research.

- Global konkurrenskraft och ’soft power’: Kinas internationella utbildningsstrategi syftar inte bara till att stärka den inhemska utvecklingen utan också till att utöka landets globala inflytande. Initiativ som Belt and Road Initiative syftar till att främja gränsöverskridande samarbete och utöka de kinesiska universitetens räckvidd i Asien, Afrika och Latinamerika.

År 2024 hade kinesiska institutioner etablerat över 180 Konfuciusinstitut över hela världen, som tillhandahåller språk- och kulturutbildning som stärker Kinas globala ’soft power’.”

Läs hela artikeln här! 

(Dennanätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)